Styggstol?

Men varför i hela friden ska de vara på en matta? Det blir ju lika mycket skamvrå även om det är mitt i ett rum. Det är inte vrån i sig som är det kränkande, utan att de skickas till en bestämd plats p.g.a. att de har gjort något som föräldrarna anser vara dumt.
Det är ingen logisk konsekvens. Det är ett straff.

Nej det är ett straff och det är lika mycket fängelse som ditt rum. 

Trams.

Om alternativet är en fullständigt oförutsägbar/kaotisk uppfostran eller aga, så är det bra. Men i övrigt är det en korkad metod, tycker jag. Vad 17 lär sig barnet på det? På vilket sätt lär sig ungen konflikthanteringsmetoder som den kan ha nytta av senare i livet? Hur ofta kommer det resonemanget att funka på kompisar - "gör som jag vill annars får du sitta i ett hörn i fem minuter"?

Jag tycker att alla former av skamvrå helt enkelt är ett slött föräldraskap. Det är som sagt självklart bättre än aga, men i övrigt tycker jag att det är en konstig och omodern metod. Finns bättre.n 

När jag var liten pöjk och hade varit stygg tvingde far mig att sitta på en stol som han hade dragit nubb genom dynan på, så att spikarna stack in i skinkorna.

Inte något jag kan rekommendera...

Njae, det håller jag inte med om. Dåligt beteende måste mötas med dåligt stimuli, medan bra beteende bemöts med bra stimuli. 

Sedan vilket dåligt stimuli man skall tillämpa kan man dividera om.

Ja...om det gäller en hund. Här gäller det barn...

Så vadå? Är det inte oerhört viktigt att lära barn att negativa handlingar får negativa konsekvenser?

Jag tycker att det som diskuteras i denna tråd är straff, inte konsekvenser. En konsekvens för mig är om ett barn kastar sin tallrik på golvet vid en måltid så får barnet inget mer mat.  Om barnet stör de övriga vid matbordet genom att t  e x skrika och inte lyssnar så får barnet lämna rummet och komma tillbaka när det inte skriker. För man ska äta på en tallrik, inte kasta tallriken. Om man ändå kastar tallriken är en naturlig konsekvens att man inte får mer mat just då.  Om man med sitt beteende stör andra, som t e x att skrika vid en måltid får man inte vara närvarande när de andra äter, men man vet att man får komma tillbaka när man kan vara tystare
. Om barnet istället får en timeout genom att sitta isolerad på ett ställe, oavsett om det är rum, hörn, trappa, eller stol, så är det ett straff för det finns ingen logisk konsekvens i att om man kastar sin tallrik när man äter blir man isolerad i x antal minuter.

Jag har inte läst denna tråd så det kan hända att jag upprepar vad någon tidigare skrivit, men jag ser inte hur sådana här straff lär barnen något, annat än att om man inte lyder sina föräldrar blir man isolerad. Men naturliga konsekvenser lär barn något, t ex om man vill ha mer mat så kastar man inte sin tallrik, och om man stör andra med sitt beteende får man inte vara i samma rum som dem.  Så då kan barn lära sig, med hjälp av sina föräldrar, att om man vill skrika så får man göra det där ingen annan störs av det, och vill man vara med sin familj får man vara tystare.

Har ingen styggstol, ingen time out, inget gå till ditt rum ect
Jag förstår inte varför man som vettig förälder väljer att använda sig av sådana metoder. Eller är det svårt för er att prata med era barn så att de förstår varför vissa beteenden inte är mindre lämpliga? Måste det markeras genom att stå, sitta, vara på en specifik plats x-antal minuter?
Visste ni att belöning är vetenskapligt bevisat det bästa sättet att få fram bra beteende, både konkret och abstrakt belöning, pengar, godis, mer tid med mamma, uppmärksamhet, beröm.

www.ka.se/supernannymetoder-krankande-for-barnen

Nej inte ens om det gäller en hund..