För lite fostervatten i v 21, hjälp!

Hej.

Sitter själv i en snarlik situation som dig (TS) och sitter just nu i sjukhussängen inlagd på förlossningen i vecka 22. Haft blödningar som inte ger sig och läkarna vet inte vad det beror på. Vad de nämnde var att det var lågt fostervatten och det ska mätas i morgon på ultraljudet. Jag har läst tråden och det ger mig hopp om att det kommer gå fint även för mig. :) Tack för möjligheten att läsa din/er resa!

Är i samma läge som du, nu inlagd för att det är lite fostervatten o sipprar.. Hur har de gått för dig??

Erty, hur har det gått för dig? Här är jag i liknande situation. Sipprar ej, men fostervattenmängd minskar. Man har tagit fostervatten prov och ska lämna blodprov. Är bara i v. 20+1. Bebisen är en vecka efter i storlek enligt läkarens utlåtande på ultraljudet. Först var det tal om två veckor tillväxthämning. Ska åter på ultraljud nästa vecka och se om mängden ökat.

Åh jag är ledsen att du ska behöva gå igenom allt vad det innebär, psyket blir lätt rubbat, håller tummarna för er!!!! Vår dotter föddes i söndags, i v.24+0 o ligger just nu o kämpar för fullt! Hon har klarat de två första dagarna men det går ständigt upp o ned, ingen resa jag önskar någon annan.

Vet man vad som orsakat er situation? Vad fick ni göra för Tester? Hur såg prognoserna ut innan hon kom? Var det spontan förlossning? Förlåt för alla frågor. Du svarar om du orkar. Jag beklagar även er situation. Alla dessa känslor som bubblar i ett hav av ångest. Jag hoppas innerligt att det går bra för våra barn!

jag fick reda på idag att jag ska genomgå en magnetröntgen för att dubbelkolla njurarna på bebis nästa vecka.

Jag förstår precis alla frågor man letar som en tok efter situationer som passar in på ens egna för o försöka förbereda sig på hur det kan gå. Det är bara fråga på så ska jag svara så gott jag kan!

Sedan v.13 har jag blödit, det har ibland verkligen runnit nedför benen -alltså väldigt rikligt. Det man antar är att blödningarna retat hål på hinnan så har vattnet försvunnit. De gjorde ultraljud under graviditeten för o ha koll men allt såg hela tiden jättebra ut, tills v.22+4 då hade hon bara en liten ficka med vatten kvar O jag vart inlagd på sjukhus med strikt sängläge. Gick på antibiotika för o förebygga infektion O fick betapredsprutor för o snabba på hennes lungmognad. V.23+4 kom det regelbundna sammamdragningar som inte gjorde ont, 23+5 sammandragningar med molvärk, 23+6 sammandragningar med molvärk o både mahe o rygg och i v 24+0 kom hon så det startade spontant.

Min förra grav var på precis samma sätt o då miste vi vår tjej i v 23+4 hon klarade bara nån timme efter förlossningen. Men nu har vi klarat 2 1/2 dygn så vi hoppas o hoppas.

jag håller tummarna att det kommer gå bra för er denna gång. Jag blir så frustrerad över att vi får så lite information om hur mycket fostervatten som är lite eller inte. Enligt ultraljudet så ska den djupaste fickan vara 2,6cm och det indikerar ju på lite, men vi får inte veta vad som är normalt. Vet du? Jag vill att man gör en ordentlig mätning så vi får reda på hur allvarligt läget är. Men läkaren svarade så svävande kring allt. Hon sa också att det inte är helt exakt vetenskap då det inte går att se allt och att det kan diffa åt båda hållen.

När jag vart inlagd i v.22+4 hade jag 4,5cm kvar. Några dagar senare var det bara 2cm o sen var hon ute.. Det jag fick höra var att 4,5 är lite men det är när det handlar om 0-2 cm som läget är mer kritiskt så dom borde ju ta ditt fall på allvar..Du är inte ens inlagd eller? Antibiotika? Har dom kollat om du sipprar vatten hela tiden ?

Nä har inte blivit kollad, därför att det inte sipprar ut något. Djupet är mätt på ett ställe, vi kanske hade fler synliga fickor med vatten antar jag. Annars hade hon nog lagt in mig? Har tagit prov på virus och sådant men vi har inte fått svar och jag har inte fått antibiotika. Är det regel att man får det då eller? Tror dom inte ger mig då jag inte läcker något. Jag ska in i morgon och göra den där magnetröntgen, antar att hon hör av sig efter det och då ska jag dubbelkolla igen om allt.

Hej på er.
Jag hoppas det kommer gå bra för er båda. När jag var inlagd kollade jag mycket på internet och visst finns det solskenshistorier! Jag tyvärr fick inte solskenet...
Jag håller tummarna att allt kommer gå bra! Lycka till!!!

Kram

Det har gått bra för oss, bebisen har växt med sin kurva, liten men växer. Fostervattenmängden har ökat, den djupaste fickan 3,5cm. Inget kromosomfel på snabbprov på fostervattenprovet. Inte heller infektioner hittades som kan ha orsakat denna avvikelse. Vi ska på specialultraljud på hjärtat imorgon. Sen blir det tillväxtkontroller allteftersom graviditeten fortlöper. Svar på utökat gentest skulle dröja ytterligare två veckor. Men det ser absolut bättre och stabilare ut nu.

Sedan min abort 2022 har jag inte vågat söka på ämnet men nu när jag är gravid igen efter en lyckad förlossning 2023 så vill jag läsa mer om ämnet. Jag har i princip trott att jag var ensam i min situation. Under min graviditet 2022 så fick jag urinvägsinfektion som gick så långt att det gick upp i njurarna. Jag hade 40 graders feber och kräktes upp all vätska och mat och valde att åka in till akuten när hela min kropp skakade okontrollerat klockan 3 på natten. Jag blev behandlad för infektionen men var orolig för min graviditet (var i ca vecka 14 vid detta tillfälle), jag fick gå på extrakontroller som då visade att jag hade "inget" fostervatten. En väldigt oempatisk läkare talade om den ena efter andra komplikationen som detta kunde medföra om vi fortsatte graviditeten. I och med detta valde vi att ta det tuffa beslutet att avsluta graviditeten i vecka 17-18. Enligt läkaren hade detta ingenting att göra med infektionen, de kunde inte förklara varför det blev som det blev och det var inget prat om alternativ i princip utan antingen fortsätta och få ett barn med stora problem eller avsluta. Efter att ha läst den här tråden så ångrar jag innerligt att jag inte pratade med fler läkare, specialister eller vad som helst. Första graviditeten och man litar blint på läkaren, denna gång (tredje graviditeten) hoppas jag att vi slipper komplikationer men om det skulle uppstå så kommer jag definitivt kräva att träffa specialister inom området och inte "ge upp" i första taget.