Är det verkligen "extremt" med en 6-åring som inte kan alla bokstäver än?

Nej, det tycker jag inte. Personligen har jag lagt krut på att lära barnet annat viktigt vetande istället.

Faktum är att en lärare jag samtalade med för en tid sedan berättade att de barn som kunde bokstäverna när de började 1:an hade svårare att ta till sig hur man ljudade dem än de barn som endast kunde några få bokstäver.

Va?! Är du seriös?? Jösses...

Problemet blir om man enbart lär barn bokstävernas "namn". För läsning har man ju ingen nytta av att kunna rabbla bokstäver. För att läsa måste man ha förstått att en bokstav är en symbol för/representerar ett ljud. Bättre att lära barnen ljuden än "namnen". Den av mina söner som är rätt ointresserad av bokstäver kan fler ljud än bokstavsnamn. Ser han bokstaven S så säger han inte ess utan sssss som bokstaven låter. Att veta vilket/vilka ljud bokstäverna är symboler för har man nytta av.

Min 4-åriga dotter har  kunnat rabbla alfabetet (från en leksak vi som vi har som sjunger alfabetet)  sedan minst ett år tillbaka. Hon kan skriva de flesta bokstäver, sitt eget namn och några kompisars. Hon frågar mycket om bokstäver och vill att jag först ska skriva ett ord som hon ber mig om. Sen försöker hon skriva det igen själv under.

På min tid behövde man inte lära sig bokstäverna innan man började skolan. Det var inte viktigt. Men jag och mina klasskamrater lärde oss bokstäver, läsa och skriva rätt snabbt ändå. Plötsligt en dag har man knäckt läskoden - det gör säkert ditt barn också. Läs böcker tillsammans. Sätt fingret under orden du läser. Ljuda fram bokstäverna och orden...gör det till en lek !

Det är ingen som kräver att ditt barn ska kunna läsa när han börjar skolan. Det ingår i ämnesplanen för svenska för år 1-3 att man lär sig alfabetet och sambandet mellan bokstav och ljud. Det är först i slutet av år 3 som barnet "måste" kunna läsa.

Nej, det finns absolut inget krav på att barnen ska kunna läsa när de börjar första skolåret. Däremot är det en fördel om de är medvetna om hur bokstäverna låter, då det hjälper till när de ska ljuda ihop orden. Att kunna rabbla alfabetet är ju bara en språkramsa som behövs när du ska använda uppslagsbok eller liknande.

Numera får ju barnen ett ordentligt språkbad i förskoleklass och många barn känner igen nästan alla bokstäver. Nu har jag inte jobbat som lärare på 7 år, men i en av mina ettor hade jag en kille med ett namn på ca 8 bokstäver och han var knappt medveten om alla i sitt namn. Han hade jättestora problem med koncentrationen och konstaterades vara halvspråkig (hade somaliska som modersmål). För sin egen skull fick han stanna ett extra år i förskolan som redan förskolans pedagoger hade förespråkat att han skulle vara kvar ett år när han åldersmässigt skulle vidare till förskoleklassen, men då var det många andra problem också även med det sociala.

Så ta det lugnt och läs böcker med alfabetet, kanske finns det någon som anknyter till hans specialintressen t ex om bilar eller så. Likadant finns det ju många lekfulla appar.

Min dotter som är 3 ser R överallt nu som är "hennes" bokstav. Ikväll ville hon sjunga en sång om bokstäverna. Då jag inte kunde någon utantill fick hon nöja sig med att välja en bokstav från planschen med ett djur vid varje bokstav. Så mycket hänger väl på intresse och att förstå varför man behöver kunna läsa.

Nej det är det inte.

Av mina fyra har en kunnat alfabetet, en har kunnat läsa, två har kunnat någon enstaka bokstav.

Den som kunde alfabetet visade sig vara dyslexiker, vilket inte är så kul precis, den som kunde läsa, tja hon kunde ju läsa och blev med tiden skapligt uttråkad i ettan och blev ett bekymmer för skolan pga av det, och de två som kunde några enstaka bokstäver passade in alldeles utmärkt i skolan. De lärde sig läsa precis som de skulle och var varken först eller sist i klassen och oroade på så sätt ingen.

Nej det är det inte.

Av mina fyra har en kunnat alfabetet, en har kunnat läsa, två har kunnat någon enstaka bokstav.

Den som kunde alfabetet visade sig vara dyslexiker, vilket inte är så kul precis, den som kunde läsa, tja hon kunde ju läsa och blev med tiden skapligt uttråkad i ettan och blev ett bekymmer för skolan pga av det, och de två som kunde några enstaka bokstäver passade in alldeles utmärkt i skolan. De lärde sig läsa precis som de skulle och var varken först eller sist i klassen och oroade på så sätt ingen.

Att barnet inte kan läsa är inget konstigt alls, det är att han inte kan alla bokstäver som jag reagerar på. Barn är generellt sätt intresserade av bokstäver och skriver av och härmar. Är barnet inte intresserad KAN (observera att det INTE betyder måste) det tyda på dyslexi. Dyslexi handlar inte om att man är dum i huvudet, inte kan plugga vidare eller inte få jobb. Det är en funktionsnedsättning som barnet behöver hjälp med bara.