Hej alla härliga människor!
Jag hoppas att den här tråden kan vara ett ställe att ventilera med- och motgångar, peppa och stötta, eller bara skriva av sig om ofrivillig barnlöshet, utredning och vägen mot IVF. Vi är många i samma båt.
Skriv gärna och berätta om dig själv och var du/ni är i processen :)
Längta: Det var ju mga ägg :) hoppas att mga blir befruktade.
Nä fiue äggplocket var ingen höjdare må jag säga.
Ruvdag 6....tiden går sakta. Igår molade och stack det rätt mkt. Idag lite till ifrån. ... vågar inte hoppas för mkt....
Åh, varför skall man behöva vänta så längeeee... :)
Mindre ont här nu. Hoppas att jag kan jobba imorgon.
Plinab77: Jag läste på en amerikansk sida där läkaren svarade olika frågor. Han uppfattade det som att ca 90% av hans patienter blödde under "the 2 week wait" och att det är inget man behöver oroa sig för, bara om det är mycket blod. Men du är kanske ganska lugn av dig och inte så orolig. :)
PlinaB77: va fan då :( njae nu känner jag mest bara av min cysta på vänster sida. ..hoff jobbigt man vet varken ut eller in. Vissa kan ju få nidblödningar. Jag har haft en lite brännande känsla i magen... o de senaste 2 ggr har det inte varit ngt positivt...jaja ska int spekulera ;)
zinnia-skönt att det lugnat sig för dig! Har du kunnat gå till jobbet idag?
Allt kändes så hopplöst igår kväll så grät en skvätt och blev tröstad av min man! Det kom rätt mycket mer brunt senare på em/kvällen och hade "menskänningar" men sen bara slutade det och det onda försvann!! Har aldrig haft en nidblödning innan. Har haft ett x och varit gravid på en av våra 6 IVF-försök, men aldrig haft nidböldning.
Men det känns nästan som att det skulle varit det som kom igår, tycker att det var relativt mycket!?!
Nu ingenting, bara värk i ljumskar, svank och ner i låren.
Hur går det för alla andra tjejer? Vart är ni i alla era processer?
Kram på er och ha en fin dag!
Hej allihopa!
Har varit inne och läst mycket bland dessa forum, men det var först nu jag bestämde mig för att bli medlem..
Det har tyvärr blivit ganska svårt att prata om allt detta med mina "vanliga" vänner då de inte riktigt kan relatera till alla känslor, förtvivlan, hoppet, medicinerna och alla termer - känner lite tröst och förbannat mycket mer hopp och pepp då det finns fler i vår sits.
Man känner sig mindre ensam på planeten i detta på nåt twisted sätt, missförstå mig rätt. 
jag och min sambo är mitt inne i en IVF-karusell, efter att äntligen ha blivit tagna på allvar på Specialistläkargruppen i Växjö. I januari var vi på vårt första möte i Göteborg på fertilitetscentrum, och allt har sedan dess bara rusat på, det gillas! Vi började direkt med sprutorna, av vilka jag blev väldigt överstimulerad. Under ägguttaget hade vi 25 blåsor, vilka blev till 15 ägg. I förra veckan hade bara 6 st befruktats och nu igår fick vi veta att endast 2 embryon har blivit frysta.
De har bromsat min kropp så vi kommer inte att få göra insättningen i denna cykel, min kropp mår inte bra och mina äggstockar har fått ta mycket stryk, så vi får vänta tills de har återhämtat sig.. Men vad gör väl ett par veckors väntan när man väntat på detta sedan 2009 (för att försöka vända beskedet det till lite mindre förtvivlat!)
Är det väldigt lite att "bara" få 2 embryon?? Känns som att man borde ha fått fler embryon?? Hur många hade ni andra? Någon mer som blivit "bromsad"??
Oroar jag mig för mycket över detta??
Var på ultraljud idag... 8+2. Inget hjärtljud... Återkontroll till en överläkare den 24e... Vi hoppas på det bästa... Men det ser inte bra ut... Missed abortion heter det tydligen på "internet språk". Bara upp i sadeln igen...
Neeej!!!usch stackare!!STOR KRAM