Tom Araya skrev 2014-05-14 00:34:38 följande:
Problemet är att du godkänner att bli hunsad genom att slicka röv, istället för att sätta ner foten, säga att detta är inte okej och låta det få konsekvenser för den som försöker tvinga dig.
Att strida för det man tror på (exempelvis vårt lands och vårt folks frihet) kan inte vara annat än gott (tänk efter, strider DU för något DU tror på?).
Krig är naturligtvis det sämsta sättet och absolut sista valet, men kan vara nödvändigt i vissa lägen.
Ja, allmän värnplikt är minst lika mycket frihet som skola, arbete, betala skatt o.s.v. Om man bara vill ha utan att ge, så får man nog skapa ett eget samhälle på en öde ö i en annan del av världen.
Nu pratade jag om olika partiers syn på frihet, inte om mig. Men visst, jag kan svara på ett till inlägg där du lägger ord i munnen på mig som jag faktiskt inte sagt.. Men sen kan vi sluta fokusera på mig och fokusera på trådens ämne.
Jag har aldrig godkänt något sådant. Jag har inte skrivit om att rövslickeri är frihet eller att det är en favoritmetod. Det var du som tog upp rövslickeri, när vi pratade om andra världskriget. Och precis som du skrev så tvingar krig oss att göra sådant som man normalt inte vill göra. Ingen är fri under en sådan krigssituation. Men regeringen lyckades mot alla odds att ge oss frihet från krig, vilket vi kanske borde vara tacksamma för. Jag har viss kritik mot hur svenska regeringen skötte saken också. Men om man ska se på fakta. Om man ser att de lyckades hålla oss utanför krig. Att de lyckades minska svenska antalet dödsfall radikalt. Att de gav Sverige möjligheter och frihet att fritt själva bygga sin historia efter kriget. Så förstår jag inte kritiken du har mot dem riktigt. Jämfört med så gott som alla andra aktiva länder i kriget så var Sveriges agerande exemplariskt. När de andra mördade folk i koncentrationsläger eller mördade hela städer med atombomber. Som du själv sagt så var även de allierade nära att invadera Sverige. Då är lite rövslickeri i mina öron som sagt exemplariskt beteende i jämförelse.
Det är lite märkligt egentligen. Tidigare i tråden så skrev en person till mig att det är självklart att man tycker att man inte ska mörda och våldta. Att det bara är psykopater som tycker annat. Konstigt nog så verkar det bli tvärtom när man talar konfliktlösning. Då ses man som extremist om man till varje pris vill undvika att döda och våldta och förtrycka och förstöra, d.v.s. allt det som krig innebär.
Jag byter inte åsikt när jag pratar om krig. Jag tycker samma sak om mord oavsett om det är i krig eller i fred. Och därför vill jag att våra politiker slickar så mycket röv de kan OM det kan minska dödandet.
Klart man ska kämpa för det man tror på. Klart man ska sätta ned foten. Vilket också var vad Sverige gjorde under andra världskriget. Sverige vågade stå för sin sak och vågade vara annorlunda. I Sverige fanns en stark majoritet bland folket för att vara neutralt, för att hålla sig utanför krig. Trots att många i världen kallade oss ynkryggar. OM Sverige hade tagit upp vapen och valt sida, DÅ hade man varit ofri. DÅ hade Sverige vikit ned sig och kompromissat och varit svaga..
Vi borde vara mer stolta över vår fredliga historia, istället för att så ofta falla in i rätt obegriplig och historiskt sett allt för vanlig retorik om att det skulle vara modigt att döda och kriga, och att det är fegt att vägra slåss.
Ja, jag kämpar för vad jag tror på. I motvind. Hela tiden. Vad får dig att tro något annat?
Ja, krig är det sämsta sättet. Jag önskar att det vore sista valet. Idag är det dock sällan så. I dag verkar det allt för ofta av någon anledning vara första valet. Om man överhuvudtaget ifrågasätter krig som metod verkar man allt oftare hånas, framställas som feg eller som extremist.
Om vi på allvar tyckte att krig var sista utvägen så borde vi ju noga granska och forska kring hur bra metoden funkar. Vi borde noga utröna vilka alternativa metoder som fungerar (som historien är full av exempel på)Vi borde utvärdera tidigare konflikter, tidigare krig och se hur väl krig har fått de önskade effekterna. Att se hur små länder tidigare har hållit sig utanför konflikter.
Men nej, sådan forskning görs knappt alls. Istället verkar det ibland som om våldets förträfflighet som verktyg ses som en absolut sanning. Istället kräver man att vi ska lägga hundratals miljarder på militären, uppbackade av väldigt få belägg för att dessa pengar kommer göra någon nytta alls.
Att tvinga människor att bära vapen och att lära sig döda, är nog inte riktigt jämförbart med att gå i skolan eller betala skatt i mina öron.
Att ge är nödvändigt i ett samhälle, när det är logiskt. Att ge människor undervisning är logiskt. Att gemensamt betala för samhället är logiskt. Att tvinga människor att bära vapen, samtidigt som man inte ens har belägg för att det hjälper att hålla Sverige utanför krig. Det är nog inte lika logiskt. Jag har själv tvingats ligga i lumpen. Det jag lärde mig där kommer knappast spela någon som helst roll för Sveriges säkerhet.. Men jag kommer för alltid att hata att jag vet exakt var man ska sätta kniven/bajonetten i en människa för att snabbast döda henne.
Och det är inget personligt mot dig. Men den där krigsromantiserande nationalistiska retoriken du är inne och rör vid. Att krig handlar om att ställa upp och slåss för sitt land och sin frihet. Den är jag alergisk mot. Krig handlar nästan aldrig om det. Det finns mäktiga människor som tjänar på krig, som har sina egna skäl att starta krig, och det är nästan alltid är de fattigaste som får offra sina liv. Och dessa mäktiga människor har använt liknande retorik i historien för att legitimera att man tvingar fattiga människor att offra sina liv (och hotar med grova straff om de deserterar) i krig som i slutändan oftast bara de rika tjänar på. Enligt mig är just utnyttjandet av "vanliga" människor i krig, där man tvingar dem att bli soldater, ett av de värsta brottet mot mänskliga rättigheter vi sett i historien. Så jag tycker inte att det är frihet.
