Jahopp, det va detta jag blev.. en WT-morsa!

Fast det där är nog att romantisera lite..

Jag själv är både uppvuxen, och bor även nu i vuxen ålder, i ett s.k "bättre" område. Dyra villor, bra skolor och en homogen befolkning bestående av "vit övre medelklass".. (för att använda den otrevliga benämningen). Att folk som har det gott ställt ser sig som förmer än andra, och gör sig lustiga och raljerar över folk i tex ts situation är definitivt verklighet, och inget som är isolerat till Flashback och omyndiga snorungar... Långt ifrån alla, men det förekommer definitivt. Det ÄR ett stort fokus på att ha mycket materiella ting idag. Det är status att ha pengar, största villan, senaste bilen..

Tycker det är att förminska ts lite att bara avfärda det som ett internetfenomen.. 

Tycker inte du ska gå runt och må dåligt, två olika pappor är inte så konstigt. Hade du skrivit 12 barn med 7 olika pappor hade jag nog tyckt annorlunda.
Tycker du gör bra ifrån dig som iaf vill jobba och tar hand om dina barn. 

Man får det liv man väljer , kanske dags att se över ditt val av män samt att kanske möjligen vänta iaf ett par dagar med att skaffa ungar innan du vet vem snubben är egentligen.

Nja.. WT är man om man inte har ambitioner att hitta ett jobb utan skaffar barn med kreti och pleti för att få vara hemma med dem och gå på bidrag.

Nja... jag tror faktiskt inte medelklassen går runt och ser ner på folk. Varför skulle de? Oftast försöker man väl trycka ner dem som hotar ens sociala status. Jag har aldrig varit så empatisk som när jag bosatte mig i ett medelklass område.

Leandra: Det är alla sådana mysiga saker man minns när man vuxit upp. Jag har haft turen att ha en mamma som dig men samtidigt en pappa som tjänat väldigt bra, dock har han varit frånvarande. Har väl egentligen alltid haft senaste mobilen, ny moped, bil osv. Men det jag minns och värdesätter idag är tiden med mamma. Jag hade hellre haft sådan tid med pappa också istället för alla prylar. Nu när jag väntar mitt första barn är det just tiden med mamma jag ser framför mig, tänker mycket på hur viktigt det är att bli sedd och hörd istället för mutad med pengar och statusgrejer. Jag är tacksam för allt jag fått, missförstå mig inte men det väger inte i närheten lika tungt som att bli uppmärksammad.

Ts: jag tycker att du är stark och fantastiskt duktig som klarar detta. Att ha barn med flera är knappast ovanligt idag. Någon dag kommer du träffa någon som inser hur bra du är och som kommer att älska dina barn. Han kanske också rentav har barn sedan innan, kanske tom med flera kvinnor, för som sagt så är ju det vanligt idag :)

Lätt att det är verklighet. jag kan bara se på mina jämnåriga i 30-årsåldern som inte ens är övre medelklass. Ok någon är gift med en läkare och har nån slags examen, någon är ingenjör osv.
Jag vill inte längre umgås med mina gamla vänner för att de nu "tillhör" medelklassen och har blivit så fruktansvärt äckliga rent ut sagt med sin människosyn.
Det är så uppenbart att de bara vill umgås med andra som har samma status. Jag försöker umgås med alla, kommer från en klasslös familj som jag upplever det, mamma kommer från överklassen och pappa från övre medelklass men sen har de själva valt båda två att inte satsa på yrken som har status eller hög lön fast de kunnat... Och jag själv är precis som TS en USK!

Det här föraktet för "white trash" har jag stött på genom hela livet, kanske dock inte när jag gick i grundskolan eftersom mina klasskompisar var rätt "wt" men sen när jag gått tex konstnärliga utbildningar, hängt med massa andra 20plussare som själva varit medelklass, det började redan där.
Det finns en tydlig skiljelinje mellan vad som anses som arbetarklass och medelklass och även mellan arbetarklass och underklass.
Helt ärligt så skiter jag totalt i folks status och ekonomi, jag vill bara kunna skratta med folk och prata med dom, att de behandlar mig med respekt.
Och faktiskt får jag det oftast av andra undersköterskor, medans mina gamla vänner snobbat till sig och JAG tappat respekten för DOM när de så tydligt bryr sig om att uppgradera och bibehålla sin medelklass-status och hela tiden vill skilja sig från dom som de anser mindre värda.
Fy fan!
DET tycker jag är mindre värt och är ett beteende som jag inte respekterar eller står ut med.

TS:
Det här med "white trash" handlar bara om mobbning och människor som myntar det uttrycket är mobbare.
De som inte ser dig för den du är, en värdefull, klok, intressant människa, skit i dom.
Dom kan sitta och bry sig om vilket bröd man ska köpa och var man ska åka på semester för att vara "rätt", de är som ängsliga fjortisar och det är dom som är ointressanta.

Jag skulle gärna umgås med någon som dig, alla ggr framför tex min fd kompis som gift sig med en läkare och aldrig kan slappna av nuförtiden och inte vet hur hon ska förhålla sig till mig som "bara är en USK"
Jag gör ett viktigare jobb med människor än vad hon gör på sitt kontor, fast hon har högre lön än mig.
Vi ska inte bry oss om det här vidriga fenomenet, människor som är så materialistiska och bara vill klättra i hierarkin är inget att ha i sitt liv.

Ok, men det gör dom. Medelklass är oerhört ängslig och de tycker att deras sociala status är hotad om de förknippas med något som är white trash. Jag vet, levt med dom och bland dom hela mitt liv men väljer aktivt bort dom nu.

och jag har träffat många medelklassare som verkligen inte är sådana som du beskriver..

Jag med men det är väldigt vanligt. Mina föräldrar är tex två sådana som Inte är som jag beskriver men så valde de inte heller att satsa på att vara så medelklass (eller i mammas fall överklass) som möjligt.
Det är Väldigt vanligt bland 20-30åringar och då både bland de som redan är medelklass och de som vill bli.