När får ett barn flytta hemifrån och hur blir det med underhåll?
Angående boendet:
Jag hade flera vänner som var inackorderade hos privatpersoner, hörde aldrig talas om nåt sånt. De hyrde ett rum bara.
Inlägg från: Anonym
|
-
-
#15Tack för ditt svar.Haskel skrev 2014-03-13 20:29:55 följande:
Tyvärr kan man hindra sitt barn, som är under 18, att flytta hemifrån. Barnet kan inte på egen hand öppna konto. Ni måste även godkänna skolan
Jag hoppas dock, för allt i världen, att föräldrarna inte hindrar barnet från att gå den utbildning han/hon vill..
Så skolan får inte ta in en elev om föräldrarna inte godkänt det? Jaha, great...
Hur kan de, rent praktiskt, hindra barnet ifrån att flytta? Finns det inte rätt många 15-åringar som flyttar hem till pojkvänner etc..?
Kan soc och/eller polisen helt sonika släpa tillbaka barnet??
Nu är ju situationen inte SÅ dramatisk, men jag började tänka på det bara. -
#21Tack. Det är säkert en helt annan situation hos den familjen.Magnesium skrev 2014-03-13 22:14:18 följande:Då svarade du ju inte på hela inlägget. Ditt svar var helt OT och visade bara en otrevlig attityd till en ungdoms vilja att utbilda sig.
-
#26Nja, visserligen, men på ditt svar verkade det som att barnet haft det struligt.elmadumle skrev 2014-03-13 22:31:54 följande:Jag uppfattade först din fråga som rent generell om man kan hindra ett barn att flytta hemifrån.
-
#27Det kan hen säkert, jag kan föreslå det.Anonym (!) skrev 2014-03-13 22:26:22 följande:
Kan inte barnet i fråga gå till skolkuratorn och prata om detta? -
#31Trist.Anonym (Soc.) skrev 2014-03-14 10:00:24 följande:
Ja så kan det gå till. 15 åringar får inte på egen hand mot föräldrarnas vilja. Såklart. -
#36Men om föräldrar motsätter sig flytt så går ju studierna och skiter sig också.Anonym (P) skrev 2014-03-14 10:08:05 följande:Gymnasiestudier på annan ort räknas inte som varaktigt boende, men tro vad du vill.
-
#43Det är väl självklart jävligt trist om barnet (barn och barn förresten...) inte kan utbilda sig?!?!?!Anonym (Soc.) skrev 2014-03-14 10:10:41 följande:
Varför är det trist? Stora beslut som att flytta hemmifrån får man liksom många andra beslut inte ta förrän man är myndig. Finns ju ett skäl till att vi har en myndighetsålder. Hur skulle det se ut om varenda omogen 14,15 el 16 helt på egen hand kunde besluta att de ska flytta hen till pojkvännen eller en kompis etc. -
#44De måste inte betala ett öre men de tror kanske det. Tror att släktingen bara snackar.Anonym (etm) skrev 2014-03-14 10:11:35 följande:
när man är 16 år får man skriva sig vart man vill... gymnasium är ju en frivillig skola och frågan är om man behöver en vuxens underskrift. Det är jag osäker på... vilka regler banker har kan man ju lätt kolla upp... bara surfa runt och kolla. Så om barnet i fråga vill gå en utbildnings om inte finns hemma och föräldrarna vägrar så kan barnet plugga kurser i ett år och sen flytta när det är 16 år gammalt. men vad som händer med pengar vet jag inte.
vill föräldrarna inte att barnet ska flytta för att dom måste betala eller handlar det om andra saker??
Tror väl att barnet ska supa bara. Tycker väl att det ska komma ner på jorden och stanna hemma och hjälpa till med småbröderna. Man ska inte tro att man är nåt och flytta till storstan. -
#46Jag tvivlar i alla fall på att föräldrarna kommer agera. Sura kommer dom, och de kommer knappast hjälpa till med försörjningen, men det skiter nog tonåringen i faktiskt. Det är en rätt tuff och klok unge vi snackar om här.Anonym (Soc.) skrev 2014-03-14 12:09:23 följande:
Ja det vore trist. Men nu talade vi om ifall minderåriga själva får bestämma var de ska bo, mot föräldrarnas önskan.
-
#47
Är det någon här som har skickat iväg ett barn till annan ort för att gå gymnasiet?
Hur gjorde ni med det ekonomiska? Mitt sunda förnuft säger mig att studiebidraget ska barnet ha till fickpengar, och så får det ju inackorderingsbidraget till hyran, och en slant av föräldrarna motsvarande underhåll (alltså cirka 2000-2500 spänn) till till exempel tandkräm, tvättmedel, värktabletter, mat etc. Sånt som föräldrar annars står för alltså.
Hur gjorde ni? Anser ni att om barnen väljer att flytta så får de klara sig själva? Eller tycker ni att försörjningsplikten fortfarande gäller oavsett?
Blir bara nyfiken på hur ni gjort och vad som kan verka rimligt. -
#49TACK för ditt svar!Ingela 885 skrev 2014-03-14 15:50:06 följande:Jag har haft två två barn på annan ort för gymnasiestudier. Båda var inackorderade privat och det har funkat utmärkt.
Inackorderingsbidraget beräknas på hur långt från hemkommunen skolkommunen ligger, det täcker heller oftast inte hela hyran. Bidraget söks i hemkommunen och det betalas ut varje skolmånad precis som studiebidraget. Mina fick så det täckte 2/3 av hyran och då låg skolorna 14 och 20 mil hemifrån. Obs att man bara kan få inackorderingsbidrag om man fortfarande är skriven på samma adress som sina föräldrar. Skriver man sig i skolkommunen utgår inget bidrag.
Sen hur mycket fickpengar, mat och hemresor får kosta beror ju på vad det finns råd med. Mina hade studiebidraget som fickpengar och jobbade dessutom lite extra för att få mer att röra sig med. Sen kan man kolla på konsumentverkets hemsida för att få koll på vad mat och annat kostar för en tonåring så man kan göra en budget.
Det viktigaste är ändå att sätta sig ner och resonera om ansvar för sig själv och sin budget så att man inte måste ringa nödsamtal hem varje månad för att man inte har pengar till mat.
Det hjälpte mycket.
Bidrog ni föräldrar med några pengar till barnet? -
#53Tack!Tom Araya skrev 2014-03-14 23:15:37 följande:Trådstarten handlar faktiskt om att bo på annan ort för gymnasiestudier, inte bara bo där.
OM det skulle bli ett jäkla rabalder (vilket det inte kommer bli) så tror jag att vilka-det-nu-är-som-bestämmer kommer klubba igenom att ungen ska få flytta. Eller hur det nu går till.
Jag känner att barnet får alla med sig. Det finns INGEN vettig anledning att stanna kvar. Alternativet blir ju ett skolår i sjön. Varför ska man sitta hemma mot sin vilja och gå på IV helt i onödan istället för att utbilda sig till pojkdrömsjobbet? Helt ologiskt.
