15 månader och pratar inte

Vår son sa inte heller mycket vid 15 månader. Det var i princip "dä" och "bambam" (där och lampa). Han ljudade en hel del ("bvvv", "mmmm" etc) och "pratade" rappakalja.
Men sen kom sakta ett ord i taget, för att smälla till och lossna fullständigt vid ca 18 månader. Det var en riktig ketchupeffekt då. Det fullkomligt forsade fram ord. Vid 19 månader började han få ur sig tvåordsmeningar och vid 20 månader sa han sin första treordsmening.
När han sen började förskola vid 2 års ålder så var han den mest verbala i barngruppen. Idag är han 3,5 år och har ett enormt ordförråd och pratar väldigt tydligt, bättre än de flesta 4-5-åringar.

Min systerdotter sa i princip ingenting innan 2 års ålder. Men då kom allt på en gång.

Kort sagt, mycket kan hända på kort tid och jag tycker att det är för tidigt att oroa sig vid 15 månader.

Enligt BVC så ska barn som är 18 månader säga 8-10 ord.
Och då räknas helt egentillverkade ord och djurläten och ljudhärmande som ord  (bil=brr osv, napp=pa,) 

Det kan hända mycket på 3 månader, så försök vänta ett tag innan du oroar.
Det går otroligt långsamt fram till 10 ord, sen går det snabbare till 50 ord och sen i rekordtakt framåt. Det gör att man lätt tror det skiljer jättemycket fast det egentligen fast det egentligen inte är så stor skillnaden om man kollar på kalendermånader.

Fortsätt läs när hon vill och prova dagligen, namnge saker hon rör vid, betona huvudordet, och försök att inte oro dig.  Sjung sånger med rörelser.
 

Min etta var grymt tidig på att prata, vid 18 månader trodde jag att de skämtade när jag fick frågan om hon kunde 10 ord. Hon var långt över 100 och jag tänkte i mitt stilla sinne att den gränsen måste ju vara satt för att verkligen kunna skilja ut barn med talsvårigheter. Trodde inget "normalt" barn skulle vara i närheten av att säga så lite.

Så kom lillebror, dagen innan 18-månaderskollen klämde han ur sig sitt 10e ord. Han kunde då typ. Mamma, pappa, kaka (anka eller kaka), ass (glass), atte (vatten), ouff ouff (hund), och något till samt namnet på storasyster.

Vid 2 hade han massor av ord men inte alls så tjusiga meningar som storasyster haft i den åldern (hon pratade ju 3-ordsmeningar vid 15 månader obehindrat). Tror i bästa fall han satte ihop två ord.

Vid 3 pratade han helt obehindrat vilka meningar som helst men däremot lite uttalsmässigt slarvigt. Han jobbade liksom inte på något finlir utan var nöjd om han gjorde sig förstådd.

Nummer tre och fyra i syskonskaran har bägge legat mellan sina ytterligheter till syskon :)

Min yngsta pratade inte heller vid 15 måmader, det lossnade rejält när hon var ca 20 mån. Nu är hon 2 år och 4 mån, och pratar ovanligt bra för sin ålder. Oroa dig inte, ts!

Min är 18 månader och hon säger kanske åtta ord men hon förstår många många fler tycker hon är sen men så länge hon kan göra sig förstådd har hon väl inget behov av att prata

Mitt barn började prata med korta stavelser vid ca 1,5 års ålder. Före det var det bara "öh" och enstaka tecken som han hade hittat på själv. Sen gick det fort framåt, och vid 2-3 år pratade han väldigt tydligt, i långa meningar, och hade ett stort ordförråd.

Min äldsta dotter pratade inte förens hon var 4 år gammal, så jag tror inte du behöver oroa dig riktigt ännu.
Det viktiga är att de förstår det du säger. Att de kan utföra små uppdrag efter att man bett dem osv. 

Min 18månaders säger ingenting än. Han förstår massor men säger på sin höjd "brrrrrr" när han leker med bilar. Han gick när han var 9mån. På BVC förra veckan la dem ingen notis om det alls, frågade bars om han pratade något...

Jag jobbar inom förskolan och har träffat många barn som är försenade med språket. Vi hade en fyraåring för flera år sedan som pratade väldigt lite och ganska obegripligt. Logoped och specialpedagog var inkopplade. Föräldrarna var fruktansvärt oroliga. Mamman grät och kunde inte sova på nätterna. Då sade logopeden något fantastiskt bra till föräldrarna och det kommer jag aldrig att glömma:

"Hörru, hur många vuxna känner du som inte kan prata?"

Ja, hur många vuxna människor känner vi egentligen som inte kan prata? Jag känner faktiskt ingen och jag har träffat väldigt många människor genom åren. För en del barn tar det lite längre tid bara. Några få barn får extra hjälp av logoped eller genom att gå på språkförskola, men de allra, allra flesta lär sig att prata. Förr eller senare.

Få personer har en totalt upphörande av utveckling. En fyraåring som pratar dåligt och obegripligt kommer naturligtvis prata med bättre som vuxen.  Enligt vår logoped kommer dock barn som fortfarande har språkproblem vid 7 år ofta även ha språkproblem som vuxna men inte samma problem.
Som vuxna handlar det väl ofta om ett enkelt språk, om svårigheter att berätta något begripligt, om att ha problem med att förstå svåra ord, att kunna tillgodogöra sig en berättelse osv. 

Språkproblem är ofta första tydliga tecknet på förutan ren språkstörning även diagnoser inom npf (typ ADHD, autism) och utvecklingsförsening. En språkförsening är det i högsta grad viktig att ta på allvar. TS barn räkna dock inte som språkförsenat.

Hur många man känner som inte talar som vuxen beror nog också mycket vilka kretsar man umgås med. 1% av befolkningen har t.ex utvecklingsstörning, 1 % har grav språkstörning  osv oavsett om du träffar dem eller inte.  
  
   

Men det låter som ett lite konstigt uttalande från en logoped om jag ska vara ärlig. Att klumpa ihop språkproblem på det viset? Jättemärkligt?!

Jag har två barn som har gått/går hos logoped. Den äldsta har en mild uttalsförsening konstaterad. Han har inga andra språksvårigheter. Han är 6 år. Han har alltså en ren uttalsproblematik. Han kommer inte att ha allt på plats när han fyller 7 (har svårt att tro det i alla fall). Rent "akademiskt" är han långt framme. Läser flytande sedan länge. Skriver, räknar. Har lätt att koncentrera sig en längre stund på problem etc.  Han var (TS) sen att komma igång med sitt tal och jollrade egentligen t.ex. aldrig. Inga 10 ord vid 1,5-årskontrollen. Inte ens när han var 2 år. Visade på mycket god förståelse tidigt dock. Sa bara inget eller mycket lite. 

Min mellanson var tidig med sitt tal. Han är snart 5 och stammar. 

Min stora dotter var också sen. Hon sa knappt något riktigt ord vid 18 månader. Bvc sa att det kommer nog snart. Huvudsaken var att hon förstod 8-10 ord. Så vi vänta.... och vänta.. Plötsligt en dag, nästan 2,5 år gammal lossna det och ut forsa ut 3ords meningar på en gång. Nya ord varje dag! Nu pratar hon mer än de flesta andra i sin ålder och kommer med långa och svåra ord. Så du kan nog ta det lugnt ts, alla barn följer inte schemat (men jag vet hur jobbigt det är).

Ok, jag var kanske lite otydlig. Man brukar skilja på de som har rena uttalsproblem och de som har en försenad språkutveckling. Detta gällde den senare gruppen.

Min dotter har normal förståelse, normalt ordförråd men svårt att konstruera meningar som blir begripliga. Hon har 5-årings satslängd och ordförråd, men med 3-årings uttal, grammatik och förmåga att hålla tråden. På det behöver hon ofta betänketid för att hitta rätt ord men inte tålamod att vänta in det.  Därför börjar hon gärna historien med ett ord liknande det hon menar och hittar det korrekta längre in i berättelsen helt omedveten om att hon själv växlar.
 Skulle hon återberätta Ekorren satt i granen skulle det låta såhär:
-"Haren fick plåster"
-( vad hände)
"Ekorren ramlade, hoppade såhär dunk dunk dunk och paket från tomten"
 För vid det laget när man som vuxen inser att det nog var ekorren som satt i granen så har hon redan bytt spår och pratar om något helt annat och dragit slutsatser från det. För visst måste haren i "i ett hus vid skogens slut" fått paket då den träffade tomten. 

Stamning brukar väl heller inte räknas som språkförsening. Där brukar väl prognoserna variera med på vilket sätt barnet stammar. Men jag vet väldigt lite om stamning. 

Visst kommer många barn som är sena i en period i kapp. Det är väl få barn som alltid är tidiga på allt, jämt. 
Samtidigt som det finns många barn som faktiskt inte får den hjälp med t.ex stödtecken de behöver för att många har attityden att alla kommer i kapp.

 

Vet inte heller så mycket om stamning....än . Vet inte vilken kategori det räknas till faktiskt. Reagerade mest på ihopklumpningen. Språkproblematik är ju rätt komplext . Ja, det vet du ju.

Om barnet när det börjar närma sig tre år fortfarande har språkproblem så finns det väldigt många ställen att få hjälp genom; logotyper ed och språkförskola kan vara två sådana instanser. Givetvis kan språkförseningen följa med barnet upp i vuxen ålder men det är ytterst ovanligt att personen inte pratar alls. Under tiden kan barnet ta hjälp av exempelvis TAKK. Jag upplever att en väldigt stor andel föräldrar är oroliga i onödan. Jag anser inte att det är fog för oro når barnet är femton månader. Börja fundera på vilket sätt man kan hjälpa barnet kan man göra när det närmarsig tre år och fortfarande inte säger något. I de allra flesta fall så har språket lossnat vid den tidpunkten.

Tack för era svar. Jo det är kanske tidigt att oroa sig då hon bara är 15 månader än, men när man märker hur långt fram andras barn är som till och med är lite yngre så börjar man ju fundera. Är inte rädd för att hon inte kommer prata, för som en av er skrev så det ju ytterst ovanligt att inte prata som vuxen. Det som istället oroar är att sent tal ska var tecken på nått annat. Men som sagt hon är bara 15 månader så är nog ingen fara.

Min dotter pratade inte så mycket mer vid 15 månader. Och jag var jätteorolig, för hennes storebror har en språkstörning. Men det lossnade, hon hade långt många fler ord än 8-10 vid 1,5. Nu är hon två och pratar i långa meningar och återberättar saker. Huvudsaken är att hon förstår enklare saker. För storebror lossnade det först när han var tre.

Båda mina var rätt sena, tittade precis på en hemvideo från när lille var ett par månader efter han fyllt två och det var verkligen inga meningar då, han sa mest mamma mamma min min. Han är snart 5 och vet inte exakt när det lossnade, han började dagis när han var lite över 3 och jag minns att jag var lite orolig men att de på dagis inte tyckte det var något att oroa sig för. Numera är det i varje fall inga problem alls!

Storebror var lite tidigare, men absolut inte mycket vid 15 månader, lite mer vid 18 men tycker du kan ta det lugnt än så länge iom att det inte är speciellt ovanligt att inte prata vid 15 månader

Hur utvecklas hon motoriskt?

Båda mina barn var och är "sena" i talet men motoriskt ligger de flera år framför sina kompisar. Vad jag har hört så brukar barn som är "sena" i talet ofta utvecklas mer motoriskt. Omd et är sant eller ej vet jag ej men det har stämt på båda mina barn.