Ni som låter er partner ha sex med andra. Hur hanterar ni det?

jag har troligen nedsatt insulinresistens nedsatt glukostolerans och giftstruma är troligen på väg samt godartade tumörer opererad 2 gånger med prover som tumörmarkörer, tillhör en cancerfamilj och cancersläkt.Jag har alltid varit känslig HSP person troligt. Någon gång kommer giftstruma att vara en sjukdom jag kanske måste medicinera för  som mamma och mormor.

Jag har försökt men jag klarade inte fri relation , utan har nu haft några vänner som stött och jag jobbar verkligen med det här.Min förra vän  kille som var svårt njursjuk  dog men den nya killen ville ha öppen relation

Trots att jag är fri så går det inte, för jag kanske har svartsjukans tryne i mej jag med? Jag är rädd att sitta på en fest med hans vänner med ett glas vin i handen och prata med hans kompis och in kommer han genom dörren med en ny tjej presentation "hej här är Ll  vi har fri sex nu"det gör för ont helt enkelt

Mitt råd är till dej vila sov ordentligt och ta stöd utav goda vänner i den här frågan. Gå på kontroller hos din läkare . Om du inte orkar en sådan fri relation måste du tala om det för det kan bli mycket svårt då du är hemma och måste vila och sova för att orka nästa dag och du vet att frun din är ute och stuffar och med vilka och gråter i kudden.  Jag säger inget ont om det jag försökt med det är ingen ond demon som vill skada mej men jag kunde inte.  Jag såg för många skilsmässor som ung och självmord hos kompisar efter relationer som spruckit

Jag måste sova mycket för att giftstruman inte ska bryta ut jag har besvärlig hypoglykemi varje månad ibland varje vecka samt anafylaxi

Jag undrar om det inte ligger i tiden med cuckold och dom fria former som finns som kk swinger  poly och öppet förhållande?

För att ha dessa relationer måste det egna förhållandet vara mycket sexuellt och känslomässigt starkt och vänskapligt och man måste tala om det här.Men man måste ju om man lever ihop ha ett eget sexliv också.

För min del var det tårar på kudden och en stöttande vän .  Måste man tacka ja för att andra gör det? Finns det inga förhållanden nu förtiden? Jag tror det har med den sexuella frigörelsen att göra.
Jag tycker du ska dra en gräns , om det gör ont så gör det ont man kan ha sex fast man är sjuk också med mera kramar och ömhet. Går det inte så tala om detta

Jag kan förstå synsättet om partnern låter sin fru eller man göra det om sjukdom uppstår,eller om partnern jobbar utomlands sex månader om året . Men om en ny partner dyker upp och man blir lämnad hur gör man då.
Men om man tillåter cuckold bör ju ingen  bli lidande utav det.Men båda måste vilja och ha kvar ett eget sexliv tror jag

Båda måste vilja och det kan göra ont för alla blir svikna i kärlek någon gång

va man också måste ta med i beräkningen är könssjukdomar.Ju fler partners ju högre risk.Vissa kroniska sjukdomar hos män som njursjukdom och diabetes kan påverka erektionen.MS påverkar ju kroppens rörlighet och en psykisk belastning som att gå till öppen relation om man är tveksam är heller inte bra. psyksika sjukdomar ger ökad sårbarhet i relationer och kan i vissa fall utlösa riktiga depressioner.

Giftatruma kan uppkomma under graviditet under stress och vid kris.tyreotoxisk kris är inte bra. Det är det jag undviker nu.  Många lever i dagens samhälle med HIV och alla kan inte ta bromsmedicinerna . Astma kan utlösas av sress och att man mår dåligt.Cancer är väldigt svårt om kroppsdelar måste tas bort och kan påverka sexlivet

Astma kan man få om man mår dåligt även in dessa frågor anser jag. Jag tycker man ska vara rädd om sig och relationen båda skall ha glädje utav det inte bara den ena . Man måste kunna säga stopp speciellt då man är gift

jag tror chansen är 50 procent åt vardera hållet det gäller inte bara känsliga personer eller dom som normalt sett är svartsjuka

Den dagen kommer då det KAN göra ont och jag väljer att dra mig tillbaka innan det sker för i mitt fall kommer det att hända

ta alltså pulsen på dig själv säg nej om du inte klarar det och om saken redan nu kommit på tal

följ känslorna , sexbehovet finns kanske där men du måste tänka på dina känslor, din hälsa och hur det kall lösas i vardagen

det är sånt som kan göra ont tyvärr, ska en ha glädje ska den andre ha det med en egen träff med en annan .Många sjukdomar dyker upp efter 40 till 50 årsåldern det är väldigt vanligt. Men det ska vara på bådas villkor om man lever samman och är gift

Men frågan är hur denne man skall hantera sin oro och smärta och när han nu går in i en sjukdom .Redan nu finns oro för att inte klara utav detta känslomässigt

Vi talar alldeles för lite om det, känslorna runt omkring när vi i generationer fått den fysiska samlevnadsundervisningen så lyser upplysning om hur livet fungerar, aidsproblematiken , hur känslor känns,om smärta efter abort, att det gör ont att föda barn med sin frånvaro

Vi har skiljt kropp och själ åt, vi har skilt känslan från förnuftet, vi har skiljt kärlek och sex åt.Vi säger att vi inte äger någon annan Att den fysiska biten är viktigare än det där andra.

Vi skiljer kroppen från själen. Den fysiska närhet som sex ger, ser vi bara som något fysiskt inte något som kan framkalla ömhet och känslor i kroppen

Sedan blir vi förvånade att ens partner inte klarar av sådant här, inte ska man säga ifrån heller.Mycket från den sexuella frigörelsen gick ut på samma sak , fri kärlek fri sexualitet och inte känna någon svartsjuka

För kropp och själ hör ihop inget du gör med kroppen lämnar själen oberörd, rädslan över att ha en fri relation gäller ju också rädslan av att bli lämnad av partnern för en annan som denne har sex med

som svar på din förra fråga, jag sade först ja till en öppen relation men klarade inte den,jag var sedan opererad och hamnade på intensiven i några timmar på grund av chock.Kanske av narkosen
Jag avslutade öppna fria mötena mitt under sjukdom och operation och därefter
Sjukdom kan man säga, jag är "frisk" men kan hamna på intensiven igen på grund av anafylaxi av penicilliner.

Att avstå öppen relation var ett måste för jag orkade inte. I ditt fall är jag mycket tveksam .Det gäller både för dom som överväger att bli swingers eller ha öppen relation
Först , båda måste vilja och förhållandet bör vara på det viset att sexlivet känns gott.Det som hände under 60 och speciellt 70 talets frigörelse  spelar stor roll här.Alla skulle jag nästan vilja påstå vill väl ha goda sexuella minnen att falla tillbaka på, och leva i perioder för vissa ut sin sexualitet.

Jag är själv ett barn av min tid eftersom jag var 17 år år 1976 och tiden då var sådan att friheten tog fart .Det har kommit för att stanna
jag har cancer i min ursprungsfamilj och släkt och har mött många cancersjuka i livet och i vården

Fri sex är kul jag har själv provat, när det sker spontant och alla är med på det.Men så kommer man då överens i parförhållandet att sätta det i system.Man löser i kortet i dörren på par i hjärter.

Då blir det svårare för hur är reglerna, och i ditt fall är nog vetskapen om en fru som går iväg med en annan man det svåraste

Om sexlivet av fysiska eller psykiska orsaker inte är i harmoni med parklubbar , kk, öppna relationer så bör man tänka över det noga.OM ni båda vet redan nu att det kan komma att göra ont så tror jag inte helt på parklubben
Man bör ju kunna ge varandra ett gott sexliv, trivas ihop och må bra för att ge vidare till andra

En annan sak är ju HIV och många partners och besök på klubbar ger ju risk för klamydia om inte annat.HIV syns inte utanpå och man kan bli smittad ju fler partners ju högre risk

Sjukdom kan begränsa det hela i mitt fall gjorde godartade tumörer inte det, men för min psykiska hälsa var helt öppen relation inte bra och jag kommer inte mera ha en sådan

Kroppsvätskor och mörka lekrum är inte hälsosamt i sig om det sker ofta dessutom det måste vi som är i dom åren när man ännu är aktiv förstå .Ännu har någon HIV epidemi inte  brutit ut men det finns och det kan bryta ut i dom kretsarna   .Läkare kan också ge råd i sexuella frågor och hur sjukdom inverkar på det  sexuella samlivet

Meningen i en relationer ju att man ger varandra något gott och som innefattar ett gott sexliv

men i detta fallet tror jag inte par i hjärter nu är lösningen

visst gör det då utan kondom och sitt på mottagningen oh vänta på eran tur sedan

Fattar ni inte om man legat i par med 50 par dvs hundra stycken så borde man verkligen använda kondom

Det är ett önsketänkande att det inte kan bli överraskningar efter

Tycker ändå att om man som par vill släppa loss bör båda tycka det är roligt och må bra av det

Sjukdomar som kan påverka män är prostatacancer(det hade min far) Njursjukdom, ms,diabetes,olyckor

det kan påverka potensen och förmågan vid sex. Andra tar Viagra men det är inte bra istället om man har högt blodtryck

Hade jag varit yngre hade cancer inverkat på mitt liv med om man fått det, jag ligger lite i riskzonen nu för bröstcancer,Men mina tumörer i livmoder och äggstock togs bort, med chock som följd andra gången, att en äggstock är borta ger värk men inverkade inte på den lusten.Många kvinnor upplever det jobbigt att bli av med ett bröst livmodern och äggstockar.I min ålder är det inte lika illa

Man kan tala med urolog ,läkare och få råd i sådana saker och man bör nog ge varann mycket ömhet och tala om detta i relationen,om man är gifta.Ligger svartsjuka på lur opch smärta inombords säger jag inte glatt ja till förslaget

Man bör tänka på risken för klamydia gonnorre herpes HIV Hepatit B och C och syfilis med många sexpartners
Båda ska må bra av det om den kvällen ger fest ska båda ha glädje av det

Man kan nog ha sexet kvar fast det tar längre tid

sexet i  dagens samhälle har blivit enormt stort, det är inte som förr då folk  var ihop mer.Men "fri" sex har alltid funnits. Dagens fria samhälle gör det till en enorm apparat, swingersklubbar, sajter,hela sexindustrin,över hela världen

Förr fanns det för mycket gränser som stängde in människors sexualitet.Idag undrar man var man ska dra gränsen

För att göra sådana här arrangemang krävs nära på att relationen är stark nog och att sexlivet är gott

Till sist kanske det fria sexet eller vågen med alla fester där man byter partner och den ene i relationen vill oftare kan ses som ett svek till sist, för att man vårdar inte relationen tillräckligt?

Om det nu bara ska handla om ren sex? Om man redan vid start tvekar för att inte klara det känslomässigt?