Anonym väntande: Oj ryser när jag läser din historia och jag håller tummarna för ditt snitt, som jag tror kommer bli av! Jag hoppas du får de beviljat nästa träff så du får njuta sista tiden som gravid!
Uppdatering: Jag var idag hos BM och hade laddat modet för att äntligen våga ta upp detta ämne, när vi sitter och pratar hur jag mår så säger jag rakt ut att jag lider av förlossningsrädsla, att jag inte sagt något pga att jag hoppats att rädslan ska lätta under graviditeten och ju närmare vi kommer förlossningen, däremot blir de tvärtom och jag vill inte föda, jag klarar det inte, jag vill snittas. Talar om att jag läst på och jag förstår både nackdelar och fördelar med båda typerna osv.
Jag blir chockad över hennes svar, hon var så lugn o snäll, förklarade att det är vanligt att man är rädd men att de ofta går över nångång i mitten för de allra flesta, men sen finns de de som känner som mig. Hon sa även att hon önskade att jag talade om detta tidigare men förstår att jag inte vågat. Hon skickade genast en remiss dit jag ska föda om min förlossningsrädsla och min önskan om snitt. Hon sa också att samtalet är till för att se OM vi kan lösa min rädsla på ett annat sätt, om man kan planera något ihop som känns bättre, men om jag inte är nöjd eller fortfarande känner rädsla så kommer ingen tvinga mig till att föda vaginalt, att hon under alla dessa år som BM aldrig varit med om att någon av hennes patienter inte fått ett snitt beviljat om de verkligen velat ha det.
Så jag ska försöka slappna av till de hör av sig angående remissen, försöka tänka positivt och vara bestämd. Att våga vägra bli trampad på, jag är ofta för snäll och ger med mig.....
Mailade även dit jag ska föda igår och får se vad de svarar angående detta =)