Vi finns, vi som ångrar barn
Anonym (tack) skrev 2014-06-14 17:42:48 följande:
Men varför ska man behöva dra en lögn om infertilitet? Det bidrar ju bara till att kvinnor som inte vill ha barn anses störda.
Inlägg från: fluu
|
-
Men varför ska man behöva dra en lögn om infertilitet? Det bidrar ju bara till att kvinnor som inte vill ha barn anses störda. -
Anonym (Munter) skrev 2014-06-14 14:35:59 följande:Mhm. Och var i allsindar får du den tesen ifrån? Hur många intelligenta kvinnor skaffar unge på unge som de inte har varken ekonomi, möjligheter att ta hand om eller en passande far till? Jag har träffat många kvinnor genom åren, de som valt att frivilligt avstå barn har varit högutbildade kvinnor som har intellektet att fatta det beslutet efter noga övervägande.
-
Olivine skrev 2014-06-14 20:44:07 följande:Varför verkar så många tro att man måste välja mellan karriär och barn?AstridH skrev 2014-06-14 20:43:49 följande:Det är då aldrig någon feminist i min närhet som sagt att man måste göra karriär överhuvudtaget. Ej heller skaffa barn. Jag kanske hänger med ovanligt vettiga feminister jämfört med dig, men alla tycker att man ska fatta beslut utifrån hur man känner och vad man själv tror passar en/är bäst. Oavsett om det gäller barn, bil, djur, jobb osv.
-
AnooYoo skrev 2014-06-14 20:50:57 följande:
Nej, det är för att alla ska kunna balansera föräldraskap oavsett kön. -
Och hur vet du det om jag får fråga? Jag känner flera gamlingar som medvetet valt bort barn och är supernöjda. Barn är inte meningen med allas liv.Anonym (Aldrig nöjd) skrev 2014-06-14 20:59:19 följande:Jag har en väninna som öppet säger att hon ångrar sitt andra barn, och hon menar det. Hemskt. Så jag vet att ni finns.
Hade du inte skaffat barn hade du på ålderns höst ångrat det tror jag, du hade idealiserat det och tillgjort dig en bild av att vara förälder. Svårt att göra dig nöjd. -
AnooYoo skrev 2014-06-14 21:03:15 följande:Jag tycker inte att 18 år är kort under några förhållanden. Ett fängelsestraff på 18 år skulle nog inte uppfattas som kort. 18 år är jävligt länge.
-
Det vet du inte. Hon kanske hade varit jättenöjd och undrat hur hon tänkte när hon ens funderade på barn.Anonym (Aldrig nöjd) skrev 2014-06-14 22:58:55 följande:
Eftersom ts ändå valde att skaffa barn, därför hade det grämt henne ifall hon inte hade gjort det, det hade kommit senare i livet! -
Det har jag inte heller påstått, men så talar jag inte om för andra hur de känner heller. Det vet de nog bäst själva.Anonym (Aldrig nöjd) skrev 2014-06-15 04:32:44 följande:
Inte du heller! -
sextiotalist skrev 2014-06-15 13:31:21 följande:Åh vad skönt att man är uppvuxen i en släkt där man inte har några kontrakt och än skönare att ingen tycker det är fult när någon arbetar utomlands (jag har flera släktingar som arbetar utomlands, några för svenska företag, andra som flyttat utomlands).
Här umgås vi med varandra för att vi trivs ihop (och alla umgås inte med alla)
Några har vi inge kontakt med alls. Min faster har ingen kontakt med varken sina barn eller syskonbarn, min farmor hade ingen kontakt med något av sina barnbarn (hennes son, min pappa, är död) mer än formella besök någon gång per år.
Men vi kusiner har jättefin kontakt, för att vi trivs med varandrasextiotalist skrev 2014-06-15 13:27:26 följande:Då omges jag av osunda familjer, för de flesta av oss har bott långt ifrån våra far/morföräldrar. Det är inte så konstigt, eftersom nästan alla omkring mig är högutbildade och har flyttat för både utbildning och arbete. Och många har haft yrkesarbetande och utbildade föräldrar, som i sin tur har haft föräldrar som arbetat.
När den äldre generationen blivit gamla, så har de valt att bo på hem (om det gått) och haft hemtjänst för att klara vardagen, ingen har förväntat sig att ett barn hade åkt 30-40 mil för att ta hand om dom och de har inte heller haft lust att flytta från sitt hem eller hemstad.
Så i vår osunda familj så har de äldre klarat sig själv väldigt läng, föräldrar har klarat att ta hand om sina barn utan att behöva anlita sina far/morföräldrar.
Vi åkte och hälsade på, kanske stannade en vecka själva.
-
I så fall kan ju jag lika gärna säga att du saknar empati och förmågan att tänka dig in i andra människors situationer och har svårt med det här att dina känslor inte gäller för andra.Anonym (Aldrig nöjd) skrev 2014-06-16 14:41:17 följande:Hur kan man INTE älska sitt barn totalt obegränsat. Förstår inte hur man kan ångra sitt eget lilla barn och önska att det inte hade fötts. Det är någon störning hos dessa individer det är jag övertygad om. Någon emotionell störning.
Förstå mig rätt, jag kan inte heller riktigt föreställa mig hur det är att känna som flera här i tråden beskrivit(där jag faktiskt inte ser någon anledning till oro bara för att de ångrar livet med barn), det gör inte att jag tror att de är sjuka, dåliga föräldrar eller att det inte går att känna så.
Mina känslor gäller inte för andra, det behöver inte vara något fel i det och jag kan respektera det.
Förresten så kan jag lite tänka mig in i situationen. Min mamma önskar att hon aldrig skaffat barn, däremot ångar hon inte mig i sig. Inte märkte jag heller av det som barn, inte känner jag mig mindre älskad eller värdefull eller sårad på grund av den vetskapen och min mamma är nog den mest "normala" person jag känner.