Inlägg från: Anonym (Ja) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Ja)

    Vi finns, vi som ångrar barn

    Anonym (osäker) skrev 2014-06-14 20:36:38 följande:
    Det är väldigt många här i tråden som tror sig veta allt om hur olyckliga, egoistiska och bristande vi alla är (utom de självutplånande genomlyckliga urmödrarna, som de själva är, så klart). 
    Det tror vi inte alls. jag är helt övertygad om att vi "genomlyckliga urmödrarna" är helt slutkörda ibland, höjer rösten åt våra barn, hotar mm mm. Det är skitjobbigt att ta hand om barn ibland. Du får lägga hela ditt liv åt sidan för att ta hand om barn MEN det finns inte en chans i hela livet att jag skulle ens låta mitt barn få en chans att tro att han är oönskad. Det värsta som skulle kunna hända är att han inte känner sig älskad därför att barn som inte får kärlek saknar något som vuxna. Barn VET när de inte är älskade. 
  • Anonym (Ja)
    Anonym (pojkmamma) skrev 2014-06-14 21:13:32 följande:
    Jag förstår inte riktigt. Hur kan man ångra att man skaffade det? Känns mera som att man skaffar en sak, köper något och sedan ångrar.
    Hur kan man ångra någon som kramar, pussar, skrattar och man ser sig själv i barnet? Känns som att man ångrar sig själv.
    Visst kan man tycka att man kanske borde inte ha blivit mamma/pappa men ordet "ångra" är för stort tycker jag.


    Håller med
  • Anonym (Ja)
    Anonym (pojkmamma) skrev 2014-06-14 21:13:32 följande:
    Jag förstår inte riktigt. Hur kan man ångra att man skaffade det? Känns mera som att man skaffar en sak, köper något och sedan ångrar.
    Hur kan man ångra någon som kramar, pussar, skrattar och man ser sig själv i barnet? Känns som att man ångrar sig själv.
    Visst kan man tycka att man kanske borde inte ha blivit mamma/pappa men ordet "ångra" är för stort tycker jag.


    Precis, kan jag få reklamera den här varan, tack?

    Blir inte heller klok på vissa resonemang. jag kan förstå resonemangen från dem som inte har skaffat barn än och inte vill. Ett helt eget val men när man har skaffat och inte kan känna moderskänslor och endast känna ånger för att man skaffade barnet.
  • Anonym (Ja)
    Anonym (duärinteensam!) skrev 2014-06-14 21:10:51 följande:
    Därför att jag kan lova dig att jag på intet vis visar det. Att jag överöser henne med pussar,kramar, närhet och ömhetsbetygelser. Därför att jag varje dag talar om hur underbar hon är. Därför att det bara märks, okej..
    Jag gör precis som min egen ömma(nej, jag är inte ironisk) moder gjorde och hade hon inte talat om att hon önskat ett liv utan barn så hade jag inte till denna dag ens kunnat gissa det.
    Du skulle alltså ha satsat på en skådespelarkarriär istället?
  • Anonym (Ja)
    Anonym (duärinteensam!) skrev 2014-06-14 21:23:31 följande:
    Som sagt, sluta anta så mycket. Hur vet du att jag och andra i tråden inte känner moderskänslor?
    Därför att det är det tråden går ut på. Jag förstår faktiskt inte varför du diskuterar så mycket. Du har klargjort att du visst älskar ditt barn. Det finns andra i tråden som helt enkelt direkt ångrar sitt barn och inte älskar det och det är det vi diskuterar så hej då.
  • Anonym (Ja)
    AnooYoo skrev 2014-06-14 21:23:00 följande:
    Hur kan det vara så svårt att sätta sig in i att man kan ångra en situation men ändå göra det bästa av den? De som ångrar att de skaffa de barn kan ju älska barnen och ta hand om dem och samtidigt önska sig ett annat liv. jag tror inte att det är särskilt ovanligt. Har ni ingen fantasi/empati?
    Det är en sak men det var inte det som tråden gick igång på från början. 
  • Anonym (Ja)
    Jonasson skrev 2014-06-14 21:48:47 följande:
    Men det är ju sant, du tycker ju att det är så himla härligt att sitta på restaurang och sippa på vin och slippa jobbet med disk, det innebär ju att du har anammat det trendiga livet många lever på Södermalm. Nuförtiden behöver man inte gå mer än 10 meter för att hamna på nästa restaurang. Det kryllar ju av restauranger och fik på Södermalm just för att det är så hett just nu. Men vi är så totalt olika du och jag. Jag förstår inte hur restaurangbesöken kan göra att man tvekar på barn. Och barn är ett livslångt engagemang men jag lovar att du inte måste vänta tills dom flyttar hemifrån innan du kan gå ut och äta igen.
    Själv bor jag två mil från stan men skulle lika gärna kunna bo på andra sidan jorden, så ofta får jag lust att åka in till stan.

    Får jag dra en sista fördom? Du är inflyttad från landet(Värmland eller Dalarna) och har börjat hålla på bajen.
    Varför just Värmland eller Dalarna ;). Kunde inte låta bli att fnissa lite. Ursäkta Anonym, osäker men som gammal Stockholmska (Norr om Slussen) var jag bara tvungen att dra på smilbanden.
  • Anonym (Ja)
    Anonym (ego) skrev 2014-06-15 19:58:00 följande:
    jag tycker det är jävligt ego att ångra sina barn
    herregud att hjälpa andra, ta hand om andra är väl meningen med livet i grund och botten
    det är genom det du lär dig om dig själv

    Tycker det är obehagligt att så många ångrar sina barn
    det visar att det finns mer egoism i människor än vad jag trodde!!!

    Tror faktiskt det måste finnas en diagnos bakom det,
    det kan bara inte vara elakhet...
    Jag håller med dig. Det värsta av allt är att jag tror att en majoritet av dessa egosar inte skulle tveka att säga till sina barn att de var ett misstag vid något dramatiskt tillfälle.
  • Anonym (Ja)
    vampyria2 skrev 2014-06-15 19:54:58 följande:
    Ni som säger att ni ångrar era barn menar ni då att om ni kunde så skulle ni gå tllbaka i tiden och välja ett liv utan era barn, hm vad jag undrar är om ni verklgen skulle välja bort att få träffa era små och att aldrig få lära känna dem? Jag har så svårt att förstå att ni kan känna så, kan ni verkligen titta på era barn och ärligt säga att ni önskar att de aldrig hade födds?

    Jag menar inte att vara drygeller något här utan är verkligen nyfiken på om jag har uppfattat det hela rätt?
    Jag kan vara så jäkla trött på mina ungar ibland och kan tänka att det hade varit så mycket skönre om jag aldrig hade skaffat barn men aldrig att jag ångrar barne utan det är situationen jag ångrar och så fort det jobbiga har gått över så vet jag att jag är den lyckligaste människan i världen just för att dessa fyra underverk är mina.
    Därför undrar jag om ni verkligen skulle vilja att barnen inte fanns om ni fick vlja om.
  • Anonym (Ja)
    Anonym (A) skrev 2014-06-15 20:07:19 följande:
    Mmm, men du själv är en fin och empatisk människa, full av kärlek va? Drömmer

    Nej det är lång från alla som tycker att meningen med livet är att ta hand om andra. Jag skulle säga att de är i minoritet, men det är ju fint att du och andra gör det och kan sitta och kasta sten hejvilt på de som inte gör det. 
    Egoism i ett nötskal.

    Människor som inte har upplevt krig, svält, bo i en icke demokrati etc. Människor som är så korkade så de pga all välfärd blir egoister istället för en förståelse för varför vi har det så bra som vi har det. 
    Samma människor som fullständigt skulle strunta i och rycka på axlarna och tycka att detta är inte mitt problem om en person blev misshandlad på gatan, råkade ut för en hjärtinfarkt eller någon som slog ett barn.
    Samma människor som ångrar sitt val av att skaffa barn och som anser att det är ett misstag.

    Hur blev dessa människor såhär (om vi bortser från dem med tydliga autistika drag)? Min egen definition är bortskämdhet.
Svar på tråden Vi finns, vi som ångrar barn