Vi finns, vi som ångrar barn

Så kvinnor måste dedikera hela sitt liv, VILJA ägna hela sitt liv, åt att ta hand om andra, speciellt egna barn, för annars är de egoister som skulle strunta i om de såg någon få hjärtinfarkt?? 

OMG.

Och folk kan inte fatta varför jag inte vill ha barn........

Att man inte passar som förälder betyder inte att man skiter i sina medmänniskor. Många som väljer att inte skaffa barn engagerar sig mycket för andra människor och även djur, genom ideella organisationer eller på andra sätt.

Som sagt, det finns individer som inte kan älska någon annan än sig själv. Som folk som är notoriskt otrogna även fast de påstår sig älska sin partner.
Det är ju inte konstigt om de människorna sen ser barnen som några som bara förstör..

Har man en stabil tillvaro, en partner som man är kär i, en familj som stöttar en, goda vänner och arbetskamrater osv. så är nog risken väldigt LITEN att man ångrar sitt barn. Oftast har det nog med att göra med en viss problematik i bakgrunden.

Jag tycker det börjar låta som att en del i tråden som inte vill ha barn riktigt njuuuuuter av folk som säger sig ångra sina, vilket ju visar på något slags förutfattat hat.

Min son är det bästa som hänt mig, så är det bara.

Försök acceptera att det bara är du som känner dina känslor så som de känns för dig, och att andras subjektiva upplevelser av sina dito är lika verkliga för dem som dina är för dig. 

Och skriv "mitt" barn istället för "ens" när det är vad du menar. 

Jag kan inte förstå hur man kan ångra sitt barn men förnekar inte att ni finns av uppenbarliga skäl. Ni saknar helt enkelt den grundläggande föräldrainstinkten precis som asexuella saknar det sexuella behovet. Fortplantning, mat och överlevnadsinstinkterna är grundläggande hos en normal människa men många människor fattas dessa grundläggande behov. Om det är en genetisk defekt el en konsekvens av dagens moderna samhälle som urholkat vissa människor instinkter vet jag inte men ni som inte känner ngn som helst drift att skaffa avkomma: gör det inte heller. Det finns nog en anledning att inte föra era gener vidare heller så följ den "instinkten" tack, för allas skull.

En normalt funtad mamma med normala instinkter och förmåga att älska kan dock aldrig förmå sig känna ngt annat än djup kärlek och tacksamhet över sitt barn.

Är det din personliga åsikt eller vill du styrka att den gäller för alla på något vis?

Det där köper jag faktiskt inte, bara för att man inte ångrar sina barn så betyder det inte att livet med dem är lätt faktiskt....själv har jag fyra barn med ADHD, Asperger och Tourettes, nej livet med dem är inte speciellt lätt och det finns massor av mot vind men jag ångrar mig inte ändå efter som jag faktiskt i allt det jobbiga finner stunder av total lycka som väger upp...men att det skulle göra att de som ångrar sina barn men ändå är kvar skulle älska sina barn mer det köper jag faktiskt inte

Stor suck!

Jag hävdar att de mammor som ångrar sin barn är det ngt fel på. Dem saknar den starkaste instinkten i naturen, modersinstinkten. Och ser du i naturen är ddt just MAMMOR som vårdar ungen medans pappan bara parar sig och drae vidare, så är der hos nästan alla djurarter.
Men det är klart, björnhanarna har nog bara inte fått chansen pga de sociala könsrollerna...

Ja många män är bra pappor, i många fall bättre än många mammor. Det förändrar inte det faktum att det inte är naturligt friskt för en mamma att ångra meningen med livet, sitt barn vilket är det tråden handlar om.

Lustigt att vissa i den här tråden - en del som inte ens har barn - försöker förneka att modersinstinkten finns och vill få det till att den är en konstruerad och subjektiv känsla. Mycket märklig spekulation.

Eh, vad bra att du har kommit på ett 100% säkert mått på att utvärdera föräldraskap. Vad tänker du om länder, ex USA, där mammaledigheten är 12 veckor, obetalt? Är det fel på alla amerikanskor som över huvud taget skaffar barn?

De har inte rätt till att vara tjänsteldig, i USA kan de sparka dig på dagen utan motivation. Ja, de har ett annat skattesystem, men när jag och min väninna räknade på det, så var det inte så mycket som skilde sig netto. Efter det de betalt försäkringar, boendekostnader och lagt undan pengar till barnens framtida college, betalat studielånen, så hade de ungefär lika mycket var som jag hade.
Sedan finns det enstaka företag och statliga / kommunal arbetsgivare som har väldigt generösa förmåner, min väninna har t.ex 5 veckors semester och 60 dagars betald sjukpenning, inte full lön med rätt OK ändå. som hon kan använda till sig själv, ta hand om en sjuk släkting eller ta hand om sjuka barn, men dessa förmåner hade hon inte när hon hade småbarn, utan de kom efter ett antal års anställning.

Sverige är en av de få länder som tillåter så lång föräldraledighet (och även då tjänsteledighet), i USA får du max (enligt lag) vara borta några månade, sedan kan du få sparken

De har inte rätt till att vara tjänsteldig, i USA kan de sparka dig på dagen utan motivation. Ja, de har ett annat skattesystem, men när jag och min väninna räknade på det, så var det inte så mycket som skilde sig netto. Efter det de betalt försäkringar, boendekostnader och lagt undan pengar till barnens framtida college, betalat studielånen, så hade de ungefär lika mycket var som jag hade.
Sedan finns det enstaka företag och statliga / kommunal arbetsgivare som har väldigt generösa förmåner, min väninna har t.ex 5 veckors semester och 60 dagars betald sjukpenning, inte full lön med rätt OK ändå. som hon kan använda till sig själv, ta hand om en sjuk släkting eller ta hand om sjuka barn, men dessa förmåner hade hon inte när hon hade småbarn, utan de kom efter ett antal års anställning.

Sverige är en av de få länder som tillåter så lång föräldraledighet (och även då tjänsteledighet), i USA får du max (enligt lag) vara borta några månade, sedan kan du få sparken