Jag har varit i samma sits som pojken och än idag, när jag är 30+, blir jag ledsen över att ha blivit exkluderad på det viset. Nu när ni har ett gemensamt barn bör "reglerna" ändras.
För er handlar det om EN VECKA, för pojken kan det handla om känslor som följer med hela livet. För gör du, ni, skillnad på barnen när det gäller detta så tror jag att du, ni, gör det i andra situationer också.
När jag nämnde att jag kände mig exkluderad nämnde jag också att ts antagligen exkluderar pojken på andra sätt också. Så jävla svårt är det inte att rodda om veckan sonen skulle ha varit hos sin mamma och byta vecka med henne. Jag förstår inte hur din man kan gå med på detta. Som sagt så har reglerna ändrats nu när ett annat barn är med i bilden, hur kan ni inte ha tänkt på det? Som sagt, det handlar om EN vecka per år, snart kommer pojken ändå inte vilja följa med, men han bör få ta det beslutet själv.
Du visar klart och tydligt hut du tänker när du skriver att ni ät en familj på tre när pojken inte är där. Fel, ni är fortfarande en familj fyra. Just där visar du klart och tydligt ditt exkluderande!