"Bara" söner

Jag har bara döttrar och gnället är ungefär detsamma här.

Men jag känner mig otroligt priviligierad att se mina barns personligheter, oberoende av deras kön. Det är tre stora personligheter som alla är olika från varandra, och jag kan inte hävda att det beror på att de är antingen flickor eller pojkar.

Konstigt nog verkar de flesta barn utvecklas olika trots att de kanske både har samma föräldrar och samma uppfostran. Har du en fin relation med dina söner så kommer det nog fortsätta så även i vuxen ålder. Och fortsätt vara stolta över dem.

Har en son sen tidigare och är nu gravid. Vi vet att vi väntar en son till men har inget sagt. Alla runt omkring verkar hoppas att det är en tjej och det är helt okej att hoppas. Men mina föräldrar drar det sträcket längre.

Min pappa sa att om det var en pojke så skulle vi stoppa tillbaka den

Och min mamma uttryckte sig såhär: jag hoppas det är en tjej men tror tyvärr att det är en pojke.

Gissa hur sugen jag är att ringa och berätta för dom sen när barnet är fött att vi fått en älskvärd son till.....

Mina föräldrar ventilerade liknande tankar när jag väntade min andra son. Jag svarade iskallt att de och deras fördomar inte var välkomna hem till mig och min familj. Samt att det var slut med egen tid med min son om jag någonsin hörde något sådant från mormor eller morfar igen. Mina barn ska aldrig behöva höra att de har "fel" kön! Varken min mamma eller pappa har hävt ur sig något så tarvligt igen. Jag blev så arg så jag skakade så jag tror att mina föräldrar förstod att jag menade allvar.

Konstigt att det är mer accepterat att klanka ner på att "inte vilja ha döttrar" än söner. Bara för att det är vanligare att man önskar flickor så får hur man vill försvara önskan om pojkar. Jag har tre döttrar och fortfarande handlar det om personer, vissa flickor är gnälliga precis som pojkar. Det är både ålder och personlighet som spelar in.

Jag vill helst inte ha en drös av något, varken pojkar eller flickor.

Har 2 söner jag med och aldrig heller på något vis förstått hur man kan ens för en sekund önska sig ett barn med ett visst kön. Blir konfunderad o irriterad när jag hör hur viktigt en del framställer det, kanske för att jag själv inte känner så, kan inte sätta mig in i den känslan. Har haft en stark längtan efter ett barn till. Kan ju tänka mig folks åsikt om kön om jag blivit gravid. Nu verkar vi inte kunna bli det dessvärre.

Jag har själv två döttrar, och har fått höra samma sak fast tvärtom, att jag borde "skaffa" en son. Varför det, tänker jag (som absolut inte är sugen på att börja om med en ny bebis), jag har fått två fantastiska barn. De skulle ha varit lika fantastiska om de hade varit pojkar. Könet spelar faktiskt inget roll.

Jag har en liten son och vi får en liten lillebror i höst. Efter att ha läst den här tråden fasar jag för alla negativa kommentarer som eventuellt kommer.
Vad är det ens meningen att man ska svara på sånt?
Jag skulle nog bryta kontakten med personen som ens antydde att mina pojkar är sämre för att de inte är flickor. En sån hemsk människosyn!

Jag skulle aldrig vilja ha en dotter

Mest stött blev jag nog när min egen bror sa att flickor är roligare och en kollega sa "jag är så ledsen för din skull" när jag berättade att vi skulle få en son.

Tack och lov hade jag ingen preferens själv, hade jag önskat en dotter hade jag ju blivit ännu mer ledsen. Nu blev jag mest arg.

Klart att man minst ska ha en av varje annars blir man aldrig en fulländad förälder... så fortsätt att avla tills ni lyckas annars blir ni aldrig respekterade av riktiga föräldrar

Haha, ja eller hur?

Hehe jag läste medelandet jag skrev och det lät lite väl drygt tur att du tog det som ett skämt vilket var meningen. ha en bra kväll alla där ute