Sorbus skrev 2014-07-26 14:57:25 följande:
Har du alltid ätit på samma vis? För mig är i alla det här nästan lite maniska sättet att äta något som hänger starkt ihop med just stress.
Matschema låter som en bra idé. Du behöver inte börja krångla med att följa dieter, det kan vara mycket nog att hålla reda på ändå just nu. Men lite mer planering kommer att underlätta på många sätt. Om du har följt program innan som du tyckte funkade så har du säkert ett antal recept och eller måltider som du tyckte om och som fungerade för dig. Så gör en färdig veckomeny (eller 5 dagarsmeny eller vad som funkar) med din tidigare favoriter, och lägg upp det enligt ett klassiskt schema: frukost, mellanmål, lunch, mellanmål, middag, och bestäm när och vad du ska äta, och så håll dig till det. När du äter så ta en paus och ät medvetet, inget ätande medan du gör annat. Och hoppa inte över måltider för att du inte tycker du har tid, och småät inget mellan målen. Kliar det i dig att stoppa något i dig så hitta något alternativ att göra, som att dricka vatten, gå en runda (inte en hel promenad, men typ gå någonstans för att hämta något eller bara ett varav runt huset), eller passa på att göra lite stretchövningar eller andningsövningar eller något.
Ja jag har nog alltid varit såhär. Men det är mer tydligt nu. Jag har haft korta perioder av extrem självkontroll, då jag inte ens kunnat titta åt något med socker i t ex. Antingen den ena eller den andra extremen.. varför är det här med balans så förbaskat svårt?
Jag har gått in i väggen förr, och upplever mig själv inte så stressad just nu. Känner mig inte så påverkad i humör, sömn etc. Men jag BORDE vara stressad, och är väl säkerligen det. Och matproblemen är garanterat ett av symptomen.
Åh, du sätter fingret på något. Jag fixar inte att BARA äta. Jag GÖR alltid något medan jag äter. Det kan säkert stjälpa mig rätt mycket i det här. Jag kan testa att försöka vara mer närvarande när jag äter. Jag tycker bara det är så förbaskat TRÅKIGT att äta, har alltid tyckt. Vilket låter så konstigt eftersom jag har de problem jag har. Så om jag äter och INTE sysselsätter mig med annat under tiden kanske det är lättare att sluta äta när jag bör. För mig är hunger och toabesök bara sådär tråkiga avbrott på dan som jag helst får överstökat så fort som möjligt. Om du bara visste hur fort jag äter! Det är väl delvis därför jag hinner få i mig så mycket också..
Ska försöka klura ut ett alternativ till att äta också. Jag kan tyvärr inte gå en runda, men det finns ju annat! Tack snälla för ditt bollande. Nu har jag massa nytt att jobba med. :)
Sportpappa: problemet är att vad säger vad som är "lagom" portion till nästa dag? Där finns utrymme att förhandla med mig själv. Typ "inte behövs såhäär stor portion till morgondagen, jag kan ta lite till". Dessutom blir det ett par ggr i veckan köpt mat. Jag försöker tänka på det. Till lunchen idag när jag visste att jag var mätt men hade ca en tredjedel av portionen kvar så försökte jag ändå resonera med mig själv. Försökte tvinga mig att kasta, gick inte. Spara? Nä, kändes fånigt. Så jag åt upp det godaste av det som var kvar, och kastade till slut ändå lite lite mat. Det låter så töntigt i text såhär.. Men vinner jag över mig själv några gånger till så går det kanske lättare sen.
Det är som en fix idé att ALLT ska ätas upp.
