Anonym (Svängdörr med förnuft) skrev 2014-08-03 22:34:53 följande:
Men det verkar på dig om det varannan vecka bara är dig det ska tas hänsyn till. Vilken tid i månaden låter du bonusbarnens få vräka sig ensamma i tv-soffan?
Du verkar anse att bara för att det är varannan vecka vid själva ihopflyttandet så är det någon sorts kontrakt att det ska vara så framöver med.
Säg att du tränar varje onsdag när du flyttar ihop med någon. Han tycker det är ganska skönt att vara ensam en kväll då och då. Han VET att du inte är där och planerar därefter. Säg att du sedan ändrar dig och vill vara hemma de kvällarna i istället. Ska det då vara föremål för en omförhandling om du får vara hemma eller ej?
Svara gärna även på min frågeställning om 15-åringen som tyckte det var skönt att att vara ensam hemma när bonusföräldern var hos sina föräldrar men ville komma hem tidigare. Ska bonusföräldern ta hänsyn till honom, eller är det fortfarande bara bonusbarnen som ska ta hänsyn till bonusföräldrarnas önskemål om ensamtid?
Som jag skrivit tidigare så är mitt bonusbarn välkommet till oss alltid. Oavsett om hennes pappa är hemma eller inte.. Hon kommer inte enbart för att träffa sin pappa utan lika mkt oss andra som ingår i hennes familj. Vi brukar vräka oss i soffan ihop o köra iväg pappan o småbröderna, mumsa chips o räkor o kolla på "chick flicks" hela natten :) Men skulle hon ha behov av att vräka sig i soffan ibland utan mig så kan vi säkert ordna det oxå.
Nej, saker kan ändras under tiden - livet har liksom den lilla egenheten :D Men om/när det ändras så måste alla som påverkas få lov att vara med och ta beslutet.
Jag trodde jag svarade på din frågeställning tidigare, men det kanske var otydligt :D
ALLA måste ibland ta hänsyn. ÄVEN bonusföräldrar. Så ja, hade det varit mkt viktigt för tonåringen att få de dagarna själv så hade bonusföräldern fått vara borta de dagar man kommit överens om. Hade det inte varit så viktigt hade bonusföräldern kunnat åka hem tidigare. Det hade krävts kommunikation... Så återigen den där kommunikationen...
Om jag åker bort till mina föräldrar ett par dagar och min man passar på att bjuda in killkompisarna för bastu, öl o poker och jag funderar på att komma hem tidigare - då ringer jag och pratar med min man och självklart stannar jag som planerat hos mina föräldrar så han kan få ha den där "killkvällen" som han sett fram emot om det är vad han vill. Jag tar hänsyn till hans planer. Jag knallar inte bara in med barnen i släptåg bara för att det "är mitt hem också".
Så återigen - i en familj måste ALLA få komma till tals. ALLA måste visa hänsyn. ALLA måste ibland få lov att komma först vilket innebär att de andra får kompromissa. Och ALLA måste faktiskt kunna kommunicera och planera - inte bara ta för givet och köra på inuti sin egen lilla sfär.