Varför ger man sitt barn "ord-namn" eller "onda namn"?
Alla namn är ord från början. Sedan har vissa ändrats, eller tappat sin betydelse. Men även namn som kanske verkar väldigt neutrala och meningslösa, så som Emma, Harry, Maria etc har betytt något från början.
Och om man varken ska heta "ord-namn" som typ Björn och Sten i Sverige, eller utomlands ("för att det är svårt att uttala"), menar du att man ska helt enkelt låta ursprungligt skandinaviska namn dö ut? Alla svenskar ska ha namn med rötter i engelska, latin eller franska eller?
Anonym (Malin) skrev 2014-08-15 14:21:23 följande:
Liv var ett namn innan det blev ett ord. Liv är en av de två asagudarna som överlever Ragnarök, därför blev namnet Liv till ordet liv eftersom hon faktiskt överlevde och blev livets gudinna s.a.s. Nära, men fel. Ordet hade sin betydelse redan då, och de två överlevarna Liv och Livtraser var inga asagudar, utan människor. De skall ge upphov till nästa population människor. En del asar överlever också, så som Magne t ex. Alla personer som nämns i gamla nordiska myter är inte asagudar! Liv är inte livets gudinna!
/hedniskt gnäll
Men Liv kan ju vara ett fint namn ändå. Kanske är det smart att namnge sin dotter till det, och hoppas på att det är hon som överlever Ragnarök. ;)
Och vem som är ond och inte är upp till tolkning. Finns ju satanister som ser Lucifer som en förebild, och namnet betyder ju ursprungligen ljusbärare. Jag känner också hedningar som dyrkar Loke på samma sätt som andra gudar - han är snarare ambivalent än rent ond.
Att tänka på Ursula som ett ondskefullt namn bara pga en tecknad film är ju skrattretande. Man behöver inte ta det namnet om man själv tycker illa om det, men inte fan uppfann Disney namnet.