Pco och sköldkörteln
Gweny skrev 2014-10-23 12:42:03 följande:
Visst är det! Blir inte lättare heller. Sambon tycker det är jobbigt. Prestationsångest ibland. Då blir jag frustrerad.
Inlägg från: Theresan
|
-
Samma här. Även fast jag vet orsaken och vi pratar om det, så får jag dåligt självförtroende och tänker att det är mitt fel.
-
Skönt (fast tråkigt också förstås) att höra att andra har ungefär samma tankar.
Under min andra graviditet var jag med i en BF-grupp där någon tyckte att vi skulle berätta om hur bebisen blev till. Efter att ha läst ett par söta historier om träff på första försöket, oplanerat, gravid trots skydd osv, ledsnade jag ganska rejält på det där. En (första försöket-gravid) var till och med lite ledsen över att de "missat det mysiga i att försöka".
Att ha försökt länge är ganska oromantiskt. -
Usch, det där vet jag inte om jag hade kunnat ta. Vad svarade du?Gweny skrev 2014-10-23 21:18:38 följande:åh men fy att läsa allas såna historier. såna har aldrig testat på hur det är att verkligen försöka få barn... suck. som en jag känner som sa till mig att hon förstod hur jag kände, för dem fick försöka i 2 månader!!! öhhhh???? du skojar med mig nu va, blev lagom irriterad kan jag säga.
En vän till mig beklagade sig över att de fått försöka länge, jag passade mig noga för att fråga hur länge. Jag fick en känsla av att det trots allt inte rörde sig om mer än några månader. -
Jag förstår inte heller hur folk tänker ibland, är det inte väldigt privat att fråga någon om de försöker skaffa barn? Det är något jag knappt frågar mina närmaste vänner, jag tänker att om de vill att jag ska veta, så säger de det till mig på eget bevåg.
-
Fy, den där personen hade verkligen förtjänat ett "Nej, jag fick tyvärr missfall precis, tack för att du påminde mig." Men så säger man ju (tyvärr) inte.engsan skrev 2014-10-24 07:51:51 följande:
Folk tänker sig inte för.
Jag var i mars i år på en fest, där jag inte drack något. Hade fått ma:t någon vecka före.
Då kommer en bekant till en bekan och klappar mig på magen och frågar när det är dax. Har lite sån mage åxå så det ser ut som tidig graviditet.
Jag kände att jag ville nästan kräkas.
Det värsta var att jag tror inte hon trodde att jag väntade barn, utan hennes sätt att visa att hon tycker jag har stor mage. Hon är nämligen lite jävlig ibland.
Och jag önskade så av hela mitt hjärta att jag kunde fått säga- ja det gör jag faktiskt!
Jag har också putig mage, även när jag varit smalare än nu har magen putat, den är skapt så helt enkelt. Så jag har också fått någon sådan kommentar, dock inte av någon vuxen. -
Tråkigt att höra Engsan. Min motivation brukar också försvinna vid mens. Hoppas att din kommer tillbaka när du börjar närma dig äl igen.
Jag är på äl+10 och funderar på att testa i morgon -
Jag pendlar mellan tro och misstro. Vill väldigt gärna att det ska ha tagit sig. Jag läste någonstans att fungerar pergotime så blir 90% gravida inom tre omgångar. Vi är på tredje omgången nu.
Men idag har jag känt mig lite ledsen, pms kanske, fast jag hoppas inte förstås. -
Jag testade i morse och det här fina strecket dök upp gott om väl innan testtiden gått ut. Visst är det plus utan tvekan? Jag har aldrig fått ett så starkt plus innan BIM, och det måste ju vara ett gott tecken.
Ska jag ringa min läkare och be honom skriva ut progesteron och blodförtunnande? Jag är bara på ÄL+11 men jag vill ju börja så tidigt som möjligt med medicinerna.
-
Tack!
Jag har inget digitalt hemma, men jag ska ta en sticka i morgon igen.
Jag har fått trombyl och progesteron utskrivet nu. Fick en tid till 12 november, lite rädd att det är för tidigt för att kunna se något då, men det var den enda tiden han hade på ganska länge.
-
Jag kommer bara att vara i v. 5+6, så det är kanske för tidigt för att se hjärtat. Men min gyn har semester därefter, så han tyckte att vi skulle ta den tiden ändå.