Får pappan verkligen bestämma det!?

Är detta sant, så har jämställdhetshetsen gått liiiiiiiiiiite väl överstyr, kan jag tycka.

Jämställdhet i all ära. Men man får inte glömma bort att:

1. Barn är PRIMITIVA. De har sina basbehov, något som är nedtankat sedan urminnes tider. Vi kan införa jämställdhetstänket när barnet blivit större. Tills dess får man sätta barnets främsta behov i fokus och slopa jämställdheten ett tag.

2. Män KAN INTE amma.

3. Män KAN INTE föda barn.

låter ju mer som pappan känner att han inte får vara delaktig i barnets liv! 

D

Argumentet "Jag är mamma, vet bäst och bestämmer" kanske just nu inte är optimalt. Sitt ner i lugn och ro med pappan och försök komma fram till vad som är viktigt för er båda och sen hitta en vettig lösning som ni båda är nöjda med.

Jag tycker på sätt och vis att mannen skall ha talan i detta, men i praktiken blir det inte rätt. Om mamman är hemma första tiden och är den som tar hand om barnet dagtid och nattetid, då bör hon ha en avgörande röst i vilken föda som barnet ska få, amning eller ersättning, eftersom det är mamman som sköter det hela. Om ts har en fungerande amning, barnet är 5 veckor och ts förväntas vara hemma på heltid flera månader till, ja då får pappan backa och avvakta sin tid. Men, om vi säger att ts och sambo byter när barnet är 6 månader och han är hemma heltid, då ska ts på samma sätt backa några steg och inte styra och ställa för mycket om vilken mat mannen ger bebisen, om det är köpes eller hemlagat till exempel. Inte så länge bebisen och maten är mamnnens huvudsakliga ansvar.

Så min åsikt är att eftersom ts är föräldraledig nu så får ts bestämma att barnet inte ska matas med ersättning.

Ja då ska han inte säga någonting om amning eller ersättning. Är han inte intresserad nog av sitt barn för att vara föräldraledig får han finna sig i att den andra föräldern tar beslut om omvårdnad. Hans kompis som flaskmatar, kommer han ta ansvar och vara föräldraledig?

Är det du som inte låter honom vara pappaledig eller är det hans eget beslut?