Min man tycker att jag aldrig tar initiativ till sex

Sista frågan var en undran på vad du tänker om sista delen av texten, alltså ingen ja eller nej fråga, utan mer en undran av vad du har för tankar helt enkelt.

Jag förstod precis vad du skrev. Jag har fattat att ni har sex, att du inte säger nej ofta utan särar på benen när han vill. Jag förstod allt det där. Du däremot förstår inte behovet av bekräftelse, behovet av att bli och få vara åtrådd rent sexuellt. Det är inte samma form av bekräftelse man får av kramar och närhet i allmänhet. Man kan bekräfta människor på olika sätt. Han vill uppenbarligen bli åtrådd, känna att du vill ha honom sexuellt, att du vill ha sex med honom.

Du i din tur ser lösningen med alarm på mobilen för att ge honom detta. Du sätter en påminnelse så du kommer ihåg att ta initiativ till sex, ett alarm för att låtsas vilja ha din man sexuellt, låtsas att du åtrår honom, så att han i sin tur skall fortsätta tro att du vill ha honom. En lögn i min värld. Du vill ju inte ha honom på det viset, sex är inte lika viktigt för dig. Du särar på benen för att han vill, inte för att du vill, för du är egentligen inte kåt.

Vet du vad jag ser. Jag ser en dysfunktionell relation som bygger på en lögn. Lögnen om att din man har en kåt fru som vill ha honom och lögnen från frun som låtsas att hon vill ha sin man sexuellt. Han väljer att tro på lögnen för han vill och för att han behöver den. Du väljer att ljuga för att göra honom glad? Eller varför ljuger du?

Jag pratar egentligen inte om hur ofta man har sex, det där är ju upp till varje par liksom. Det enda jag vet är att jag aldrig skulle vilja byta liv med dig eller din man. Jag hade inte velat dela mitt liv med någon som ljuger för mig, som låtsas att den vill ha mig. Helt ärligt så hade jag hellre valt att ha sex mer sällan men vetat att de gångerna man har det så är sexet bra och vi har det för att den andre åtrår mig på riktigt, för att den vill ha mig, vara nära på det viset. Jag förstår att man inte blir sugen när någon tjatar om sex, jag finner det själv helt avtändande och blir avig.

Varför är det viktigt för dig att ta initiativ till sex? Vad är det som får dig att ta initiativ till något du egentligen inte alls vill eller är sugen? Varför har du sex om du inte vill? Hur får det dig att må efteråt? Hur mår du under tiden?

Det är liksom inte antalet tillfällen man har sex som är det viktiga utan kvaliteten på det sex man har. Det är iaf så jag ser det. Kvalitén som kommer av närvaron, vad man ger och tar, samarbetet två personer i mellan, intimiteten i helheten.

Jag hade blivit grymt ledsen, sårad, lurad och känt mig äcklad om det kom fram att en partner gör mot mig som du gör mot din man.

Alarmet som en väg att faktiskt försöka hitta tillbaka till känslan av att vara kåt, eller bestämma tid för närhet, sex, massage, jobba på att hitta åtrån alla de bitarna förstår jag och jag tycker idéerna är bra, och tanken med dem god. Men alarm för att låtsas vilja ha sin partner, jag känner förakt inom mig, en mycket ful känsla.

Oavsett vad jag känner så är ju det viktiga att ni två trivs ihop. Vad tror du han säger om du är ärlig, om du säger allt det du skrivit här inne till honom? Hur tror du hans reaktion blir? Hur kommer han känna, tänka och reagera på det tror du? 

Så du får alltså inte orgasm när ni har sex? Du skriver att du var nära, men du kommer inte hela vägen med honom, bara vid onani? I så fall kan jag förstå att det känns trist. Samtidigt sätter du upp en massa begränsningar, du gillar inte oralt och bara EN enda ställning. I mina öron låter det otroligt hämmande att alltid ha sex på exakt samma vis. Jag får inte ihop det här, du minns inte när ni hade riktigt skönt sex ihop...? Hade ni det i början då?

Händer att jag får orgasm, men då är den verkligen framtvingad. Då har jag koncentrerat mig så mycket att jag är helt slut efteråt. Nej jag gillar inte oralt, har provat många gånger och gillar inget annat än missionären, kan rida ibland men tröttnar snabbt på den ställningen, känns knappt och får snabbt mjölksyra. Händer kanske någon gång per år att vi har sex bakifrån, men det är inte alls skönt för min del. Jag unnar honom det då och ligger bara och väntar på att han ska bli klar.

Ja i början hade vi skönt sex, men då hade jag mycket mer lust också. Jag tror allt handlar om att jag tröttnat på sex helt enkelt. Man har ju haft det nu i så många år. På samma sätt som man kan tröttna på en viss mat, kan man ju tröttna på sex också.

Nja... Om man mår bra och har det bra ihop med sin partner så vill man ha sex. Om man nu inte är asexuell. Så pass lite lust du beskriver att du har är faktiskt inte helt "normalt". I min värld. Att bara ligga och vänta på att han ska bli klar låter ju direkt plågsamt.

Du kanske har tröttnat på honom? Men att det känns smärtsamt att inse det? För mig låter det som om du försöker hitta orsaker till att ditt beteende är helt OK. Jag tycker inte han verkar vara sexfixerad, mer helt vanlig faktiskt. Är det en jobbig tanke för dig? Du har inte funderat på att gå och kolla upp hos en gynekolog om det finns något du kan göra för att få tillbaka din sexlust som du hade i början av er relation?

Vadå så pass lite lust? Jag vill ha sex med min kille, men tänker inte på det, jag glömmer bort det ju! Jag har lust några gånger i månaden, men hinner aldrig ta initiativ då min kille har högre sexlust än mig.

Ja när vi kör bakifrån ligger jag och väntar på att han ska bli klar, för gillar inte den ställningen, känner INGENTING i den ställningen. Jag tycker inte att det är något fel på mitt beteende. Jag försöker ju hitta en lösning på det här, vill försöka komma ihåg att tänka på sex och ta initiativ. Jag har redan kommit på en bra lösning men som ni som svarar här i tråden verkar skita fullständigt i!

Oj, så arg du blir. Jag tycker det låter som om du har en låg sexlust, men du blir ilsken när någon kommer med frågor eller förslag... Det är nog inget "fel" på ditt beteende, men ni låter enormt osynkade sexuellt.

Vad tror du själv skulle kunna vara en lösning?

Jag blir arg när folk inte läser det jag skriver. Det är så frusterande att hålla på och behöva upprepa sig hela tiden.

Det jag tror är en bra lösning är att ställa larm för att komma ihåg att ta initiativ till sex, för det är det min man ser som ett problem.

Jag har läst vad du skriver, och det tror jag att de andra som svarat också har gjort. Om du själv tycker att du hittat en bra lösning så får du ju leva med att ni har det så. Om din man tycker något annat så måste du fortsätta prata med HONOM för ingen här tycks svara "rätt" eller komma med något förslag du tycker känns vettigt.

Vet du, jag tror du är ledsen för att det blivit så här och du är orolig för hur det ska bli mellan er längre fram. Er situation är ju inte hållbar. Men ämnet är så laddat för dig att du mest känner dig missförstådd hela tiden.

Lämnar tråden nu, men önskar er verkligen lycka till.