EnGladPingvin skrev 2014-10-28 11:12:35 följande:
När man har ett etablerat förhållande, gemensamt boende och kanske även barn ser jag det enbart som positivt att vara gift. Vi gifte oss borgligt dels för att vi ville ha samhörigheten, men det juridiska var den största drivkraften. För att det inte ska bli några onödiga diskussioner eller tvistemål i samband med en eventuell separation eller ett dödsfall. Vårt hus, all vår egendom och vårt sparande är gemensamma.
Vet att jag en gång innan vi gift oss nämnde för min svärmor att eftersom vi inte skrivit något testamente skulle hon ensam ärva allt om min sambo dog. Dvs. hon skulle ärva halva huset, hans bil och stora delar av vårt sparande som stod på min sambo då han är den som sköter det. Vi hade talat många gånger om att skriva papper/testamente, men det blev aldrig av vilket jag tror är långt ifrån ovanligt tyvärr. Min svärmor sa då att naturligtvis skulle hon aldrig ta halva huset från mig, men jag tror att det är väldigt naivt att vara så säker på det. Man vet aldrig hur folk reagerar vid ett dödsfall.
Så antingen bör man gifta sig eller skriva ordentliga papper. Saken med papper/testamente är att det alltid finns en risk att det inte täcker allt, att förändringar skett som inte förts in eller att det överklagas. Giftemål är många gånger ett bättre skydd och jag kan inte se något negativt med det om man vill dela egendom och ekonomi med sin respektive.
För vår del finns det inget sådant. Jo jag har en del en sommarfastighet som är värdefull, men den ska ändå gå till vårt barn om något händer. Vi äger inget annat ihop av värde och ekonomiskt så är jag inte beroende av honom,
Det enda och då är det enda, som kan vara minus, det är om han dör, så får jag inte bestämma något när det gäller begravning.
Annars finns det inget inget plus för oss att gifta sig
Som jag skrev innan, så skulle det var mer papperskriviere om vi hade varit gifta och ett gemensamt hus är ändå redan urholkat eftersom det finns särkullebarn