• Anonym (helt sluut)

    ni med autismerfarenhet...hur tusan är det tänkt man ska orka

    Jag är helt övertygad att min sju månaders har autism och tycker det blir tydligare för var dag.

    Är så otroligt slutkörd av alla funderingar, faktagooglingar sökningar efter symtom osv. Det snurrar oavbrutet i mitt huvud och jag iakttar barnet varje vaken sekund. Kommer ju inte få diagnos än på ett tag. Hur fasen står man ut med väntan???? Det funkar bara inte att sätta sig ned och se tiden an.

    snälla har någon nått konkret tips?? Har redan kontakt med psykologen för egen del pga detta

  • Svar på tråden ni med autismerfarenhet...hur tusan är det tänkt man ska orka
  • Anonym (Förstår)

    Jag hoppas du kan gå vidare ts. Om psykologen inte ser behov av utredning lär de nog inte se särskilt stort behov av tidiga insatse.

    Sedan finns aldrig några garantier med något och dwt måste vi leva med.

  • Anonym (helt sluut)
    Anonym (vanligt) skrev 2015-10-26 11:03:10 följande:

    Hur känner du inför detta? Kan du ta till dig att psykologen inte verkar tycka att någon diagnos föreligger, och att din dotter är en helt normal 1-åring?


    Jo till en viss/stor del. Hade nog känts ännu bättre om psykologen själv träffat dottern... Jag blir rädd att det finnsr nått viktigt jag glömt berätta för henne om dottern som leder till att hon gör en felbedömning
  • Anonym (helt sluut)
    Anonym (Förstår dig verkligen) skrev 2015-10-26 17:04:16 följande:

    Åh så skönt! Hoppas du kan släppa detta nu. Men jag förstår att du antagligen inte kan. Jag lider som sagt av posttraumatisk stress med svår, svår hälsoångest - hypokondri. Jag är livrädd att jag har bröstcancer för tillfället. Jag har gjort en mammografi och tre ultraljud i år, men hittar ständigt nya symptom som tvingar mig att söka läkare.

    Jag VET att det är pngesten som talar när jag har sån panik, men känslan är så överväldigande att jag söker läkare gång på gång. Jobbar stenhårt med min terapeut att jag ska bli bättre på att hantera ångesten utan att springa till läkare. Men det är svårt.

    Jag förstår så väl din oro och rädsla, men du, från en hypokondriker till en annan (jo, du är nog faktiskt det) det är ingen fara!

    Ps. Mina pojkar hoppar och viftar med händerna båda som tokar när de är upprymda. Såg häromdan en utvecklingstörd pojke som gjorde precis likadant. Men mina pojkar är inte autister, de viftar bara så. :)


    Tack för att du delar med dig! Verkligen tråkigt att höra hur du mår, men skönt att höra att jag inte är ensam.

    Jag har haft en kanonmysig kväll med dottern och verkligen känt mig lugn några timmar. Tyvärr vet jag att oron kommer slå tillbaka
  • Anonym (vanligt)
    Anonym (helt sluut) skrev 2015-10-27 00:14:19 följande:
    Jo till en viss/stor del. Hade nog känts ännu bättre om psykologen själv träffat dottern... Jag blir rädd att det finnsr nått viktigt jag glömt berätta för henne om dottern som leder till att hon gör en felbedömning
    De använder ju inte slumpvis utvalda frågor utan ett väl genomarbetat formulär som inte skall ge några tveksamheter även om man råkar svara "fel" på några saker. Det är en samlad bedömning, och du skulle behövt svara helt åt skogen på ganska mycket för att det skulle bli helt fel. Lita på att detta stämmer.
    Din dotter är en helt normal 1-åring. Allt tyder på att hon även kommer vara en helt normal 2-åring, 10-åring och 35-åring. Hon är inte i behov av extra stöd, utan bara normal stimulans och uppfostran, som alla andra barn.
  • Anonym (helt sluut)
    Anonym (vanligt) skrev 2015-10-27 00:25:44 följande:

    De använder ju inte slumpvis utvalda frågor utan ett väl genomarbetat formulär som inte skall ge några tveksamheter även om man råkar svara "fel" på några saker. Det är en samlad bedömning, och du skulle behövt svara helt åt skogen på ganska mycket för att det skulle bli helt fel. Lita på att detta stämmer.

    Din dotter är en helt normal 1-åring. Allt tyder på att hon även kommer vara en helt normal 2-åring, 10-åring och 35-åring. Hon är inte i behov av extra stöd, utan bara normal stimulans och uppfostran, som alla andra barn.


    Jag förstår ju egentligen det givetsvis. Att ett felsvar inte skulle vara det avgörande.

    Jag frågade också upp specifkt vilka saker psykologen tyckte talade mest emot behov av utrdening/diagnos just nu, och flera av de saker hon då nämnde är sånt jag känner mig säker att jag 'svarat rätt' på.
  • Anonym (vanligt)
    Anonym (helt sluut) skrev 2015-10-27 00:31:05 följande:
    Jag förstår ju egentligen det givetsvis. Att ett felsvar inte skulle vara det avgörande.
    Jag frågade också upp specifkt vilka saker psykologen tyckte talade mest emot behov av utrdening/diagnos just nu, och flera av de saker hon då nämnde är sånt jag känner mig säker att jag 'svarat rätt' på.
    Då får du sätta dig ner och smälta uppgiften att det inte finns något som tyder på att din dotter har autism. Du kan också försöka formulera dig lite fint till dotterns pappa, där du antyder att du inte hade rätt i dina misstankar trots allt :)
  • Anonym (helt sluut)

    Huruvida jag hade rätt eller fel är väl tidigt att säga men helt klart utvecklas hon!

    Hon försöker härma mycket ord nu, det går oftast rätt dåligt, men orden blir iaf desamma varje gång.

    ex bamba-bamse

    hon härmar gärna lustiga ljud så som pruttljud osv.

    härmar väldigt gärna rörelser.

    Hon har blivit lite mer social mot okända och säger gärna 'hej hej' om hon möter någon när vi är ute.

    Det jobbigaste just nu är att hon inte säger ja eller jo eller något sådant. Allt blir nej även när hon menar ja, vilket leder till en hel del frustration från hennes sida ich även min.

  • Anonym (helt sluut)

    Usch nu är oron tillbaka....

    jäkla skit!!! Varför går det inte bort??? Det måste vara något i dotterns beteende som gör att jag hela tiden återkommer till tankarna.

    Nu är det flertalet saker som hon 'brister' på men som möjligen kan vara inom normalspann.

    Språket går verkligen trögt. Hon ligger på runt 16 ord nu, inte i närheten av 2 ordsmeningar. De flesta ord upprepar hon när jag säger dem, men använder de inte själv.

    Tex kaka. Vill hon ha en kaka ber hon inte om det med ord, men säger jag kaka upprepar hon det. Hon vet exakt vad det betyder dock.

    Förstår ni hur jag menar?

    Vissa ord använder hon. Vill hon se bamse på tvn tittar hon mot tvn och säger bambe.

    Språkförståelsen har hon absolut. Jag tror att den ligger på en fullt adekvat nivå.

    Leka med dockor, mata och sköta om, aldrig någonsin! Hon leker öht inte med leksaker men river runt i huset och plockar med exakt allt annat däremot.

  • Påven Johanna
    Anonym (helt sluut) skrev 2015-11-19 23:17:41 följande:

    Usch nu är oron tillbaka....

    jäkla skit!!! Varför går det inte bort??? Det måste vara något i dotterns beteende som gör att jag hela tiden återkommer till tankarna.

    Nu är det flertalet saker som hon 'brister' på men som möjligen kan vara inom normalspann.

    Språket går verkligen trögt. Hon ligger på runt 16 ord nu, inte i närheten av 2 ordsmeningar. De flesta ord upprepar hon när jag säger dem, men använder de inte själv.

    Tex kaka. Vill hon ha en kaka ber hon inte om det med ord, men säger jag kaka upprepar hon det. Hon vet exakt vad det betyder dock.

    Förstår ni hur jag menar?

    Vissa ord använder hon. Vill hon se bamse på tvn tittar hon mot tvn och säger bambe.

    Språkförståelsen har hon absolut. Jag tror att den ligger på en fullt adekvat nivå.

    Leka med dockor, mata och sköta om, aldrig någonsin! Hon leker öht inte med leksaker men river runt i huset och plockar med exakt allt annat däremot.


    Nej, du tror att det måste vara något i din dotters beteende som gör att du hela tiden återkommer till de här tankarna. I själva verket handlar det om dig och bara om dig. Och fortfarande efter så här lång tid ställer du totalt inadekvata höga krav på din dotter, hon är inte ens två år än och du tycker att det är underligt att hon inte leker med dockor, matar dem och sköter om dem. 
Svar på tråden ni med autismerfarenhet...hur tusan är det tänkt man ska orka