• Anonym (helt sluut)

    ni med autismerfarenhet...hur tusan är det tänkt man ska orka

    Jag är helt övertygad att min sju månaders har autism och tycker det blir tydligare för var dag.

    Är så otroligt slutkörd av alla funderingar, faktagooglingar sökningar efter symtom osv. Det snurrar oavbrutet i mitt huvud och jag iakttar barnet varje vaken sekund. Kommer ju inte få diagnos än på ett tag. Hur fasen står man ut med väntan???? Det funkar bara inte att sätta sig ned och se tiden an.

    snälla har någon nått konkret tips?? Har redan kontakt med psykologen för egen del pga detta

  • Svar på tråden ni med autismerfarenhet...hur tusan är det tänkt man ska orka
  • Anonym (Förstår)

    Vi gjorde utredning när sonen var 18 månader men vår situation var annorlunda och kretsade inte kring en ständig oro.

  • Anonym (helt sluut)
    Kerubmamman skrev 2015-10-20 21:41:39 följande:

    Var inte överenskommelsen att hon skulle utredas OM hon avvek på 18-månaderskontrollen? Och hon klarade den. Så vad ska utredas? 

    Min yngre avvek från mallen redan vid 18 månader, utreddes vid 3 års ålder. Den utredningen gav inget mer än "avvikelse i utvecklingen" så hans diagnoser fastställdes när han var sju år inför skolstart. 

    Allt du beskriver om din dotter låter helt normalt. Njut av henne nu, en utredning kommer inte hjälpa dig eftersom du ändå inte kommer lita på att resultatet är korrekt. 


    Jo hon blev ju godkänd (så hemskt det låter) men ja...jag vet inte riktigt. Som orden tex. 8-10 ord. Jovisst men de flesta av orden har hon sagt nån enstaka gång och sedan aldrig igen liksom. Kroppsdelar är hon jättedålig på. Ja jag vet inte. Får höra lite vad barnpsykologen känner kanske.

    Vad hade din son svårt med vid 18 mån?
  • Anonym (helt sluut)
    Anonym (Förstår) skrev 2015-10-20 21:41:41 följande:

    Vi gjorde utredning när sonen var 18 månader men vår situation var annorlunda och kretsade inte kring en ständig oro.


    Fick ni några ordentliga svar då eller var det luddigt? För nått småluddigt resultat tror jag faktiskt jag mår bättre utan just nu iaf
  • Anonym (Förstår)
    Anonym (helt sluut) skrev 2015-10-20 22:14:28 följande:

    Fick ni några ordentliga svar då eller var det luddigt? För nått småluddigt resultat tror jag faktiskt jag mår bättre utan just nu iaf


    Han fick diagnosen autism. De var tveksama på första mötet men tyckte det var tydligt under lekobservationen. Men du, de hemska bilder du målar upp stämmer inte alls med honom. Det viktigaste den utredningen gav då var att det underlättade för att söka resurs på förskolan men det behöver ju inte din dotter. Nu när han är tre tränar vi lite med honom men egentligen inte så mycket mer än det som kommer naturligt för oss. Jag tycker inte du ska lägga så stor betydelse på en utredning så som situationen är nu. Ser inte att behovet verkar finnas.
  • Kerubmamman
    Anonym (helt sluut) skrev 2015-10-20 22:12:19 följande:
    Jo hon blev ju godkänd (så hemskt det låter) men ja...jag vet inte riktigt. Som orden tex. 8-10 ord. Jovisst men de flesta av orden har hon sagt nån enstaka gång och sedan aldrig igen liksom. Kroppsdelar är hon jättedålig på. Ja jag vet inte. Får höra lite vad barnpsykologen känner kanske.
    Vad hade din son svårt med vid 18 mån?
    Du kan inte lita på bvc-bedömningarna trots att hon har klarat alla hittills, så vad får dig att tro att du kommer att lita på en autism-utredning? 

    Han klarade inte språk/kommunikation, han var hyperaktiv, han kunde fastna i en och samma lek (gå runt runt med en pulka efter sig, ligga och titta på bilens hjul när de rullade osv), han reagerade inte på kyla (sprang ut naken mitt i snön i februari), förskolan tog in specialpedagoger för att personalen skulle få hjälp att "hantera honom". Vi fick skaffa villalarm så det kunde väcka oss om han sprang ut om natten (ok, han var något äldre då). 
    och antagligen massor av annat som jag har förträngt just nu... 
    Keruben lyser av intelligensens prakt - Giovanni Pico della Mirandola
  • Anonym (helt sluut)
    Anonym (Förstår) skrev 2015-10-20 22:26:04 följande:

    Han fick diagnosen autism. De var tveksama på första mötet men tyckte det var tydligt under lekobservationen. Men du, de hemska bilder du målar upp stämmer inte alls med honom. Det viktigaste den utredningen gav då var att det underlättade för att söka resurs på förskolan men det behöver ju inte din dotter. Nu när han är tre tränar vi lite med honom men egentligen inte så mycket mer än det som kommer naturligt för oss. Jag tycker inte du ska lägga så stor betydelse på en utredning så som situationen är nu. Ser inte att behovet verkar finnas.


    Vad gör dom på lekobservationen?

    Nä nån resurs på förskolan verkar inte aktuellt i dagsläget. Jag har avsiktligt inte nämnt något på förskolan ens. Pedagogerna säger att allt går bra och dottern älskar det än så länge.

    Vilka svårigheter hade din son på förskolan som kunde avhjälpas med resurs?
  • Anonym (helt sluut)

    Bvc psykolog ringde i fredags och ställde frågor i 50 minuter om dottern!!!

    En sak hon frågade om var ifall hon vevade på händer/armar när hon blir glad.

    Jag svarade nej men insåg idag att det gör hon visst. Viftar som tusan med bägge händer när hon blir glad ivrig och exalterad.

    Är det inte normalt??

  • Anonym (???)
    Anonym (helt sluut) skrev 2015-10-25 01:29:16 följande:

    Bvc psykolog ringde i fredags och ställde frågor i 50 minuter om dottern!!!

    En sak hon frågade om var ifall hon vevade på händer/armar när hon blir glad.

    Jag svarade nej men insåg idag att det gör hon visst. Viftar som tusan med bägge händer när hon blir glad ivrig och exalterad.

    Är det inte normalt??


    Min flicka viftar hej vilt när hon blir glad. Ju gladare desto mer :)

    Vet inte om det är någon skillnad på veva och vifta, dvs om psykologen tänkte på ett specifikt mönster?
  • Anonym (vanligt)
    Anonym (helt sluut) skrev 2015-10-25 01:29:16 följande:
    Bvc psykolog ringde i fredags och ställde frågor i 50 minuter om dottern!!!
    En sak hon frågade om var ifall hon vevade på händer/armar när hon blir glad.
    Jag svarade nej men insåg idag att det gör hon visst. Viftar som tusan med bägge händer när hon blir glad ivrig och exalterad.
    Är det inte normalt??
    Om du tänker på alla de frågor som ställdes, var ditt svar "nej" på samtliga? Var svaren kanske ibland nej och ibland ja? Var det kanske blandade frågor, där en del saker var "normala" och andra saker mer ovanliga?
    Det som görs är en samlad bild och aldrig kan ett enskilt svar ge en diagnos. Hon ägnade 50 minuter åt detta. Tror du det behövts om man utifrån en enda fråga kunde ställa en diagnos?
    Känner du att det spelar dig stor roll att du svarade fel så får du väl kontakta henne igen imorgon och berätta att dottern visst viftar. Det kommer inte göra någon skillnad för bedömningen, men är kanske viktigt för att du skall kunna sova bättre.
    Huruvida det är normalt eller inte att vifta har jag ingen som helst aning om så det kan jag inte svara på, och jag tänker inte googla för att leta efter det. Jag är nämligen säker på att både barn med och utan autism beter sig så, precis som med alla andra enskilda detaljer.
  • Anonym (helt sluut)
    Anonym (???) skrev 2015-10-25 06:17:16 följande:

    Min flicka viftar hej vilt när hon blir glad. Ju gladare desto mer :)

    Vet inte om det är någon skillnad på veva och vifta, dvs om psykologen tänkte på ett specifikt mönster?


    Tror inte det är nån skillnad. När hon blir superglad (tex om man tar fram glass ur frysen eller hon ser mormor kommer på besök) liksom springer hon på stället, viftar med händerna, typ som en vinkning, och ser och låter helt överlycklig liksom.
Svar på tråden ni med autismerfarenhet...hur tusan är det tänkt man ska orka