Imorse hade visex medan 5-åringen satt brevid oss i sängen och spelade gameboy...

Jag måste hålla med om ovanstående inlägg!

Jag är ledsen ts, men det du beskriver är i mina ögon både gränslöst och respektlöst mot barnet.

Ja, jag anser att det är respektlöst. I somras var jag med min syster och hennes man i Falkenberg. Vi tältade tillsammans. Om de två då hade börjat ha sex i tältet, med mig bredvid så hade jag uppfattat det som oerhört respektlöst! Varför skulle barn förtjäna mindre respekt?

När jag var liten så råkade jag höra hur min styvpappa ville ha sex med min mamma. Vi var i vår sommarstuga som var väldigt liten så alla sov i samma rum. Jag hörde egentligen aldrig vad de sa eller gjorde, men stämningen i stugan förändrades och jag tyckte det var skrämmande och obehagligt. Min mamma sa tack och lov i från. Trots det så upplevde jag det hela som oerhört obehagligt och jag låg vaken hela den natten. Jag kan än idag minnas känslan av obehag (trots att det gått över 30 år), ett obehag som jag inte kunde förklara.

Min mamma och styvpappa pussades och kramades ofta (och gör så än idag), och det var givetvis bara positivt och inget jag reagerade på. Men på något sätt så visste jag att det som min styvpappa ville var något annat, och det skrämde mig.

Nu är jag själv vuxen med två barn. Min man jobbar skift och de gånger vi är lediga tillsammans är också barnen med. Nu är barnen stora (11 och 13 år) så nu är det lite lättare,  men när de var små så var det mycket svårt att få tid och möjlighet till sex. Trots det blev varken min man eller jag någonsin så kåta att vi hade sex medans barnen satt/låg bredvid. Nej, istället så tog vi tillvara på de ytterst få tillfällen som uppenbarade sig, eller skapade tillfällena själva. Vi hade "Bolibompa sex" nere i källaren, vi lämnade barnen hos släkt/vänner , vi körde in på någon skogsstig och hade sex i bilen på väg till affären m.m.

Det gäller ju att ha fantasi.

Ja, det är min åsikt. Och ja, jag inser att inte alla delar den.

Vilken märklig fråga! Varför skulle ert ursprung, eller huruvida du är biologiskt förälder eller bonusförälder ha något som helst med den här frågan att göra? Enligt vad jag kan se är det faktiskt bara du själv som tar upp just det.

Lite märkligt tycker jag.

Ja, jag kan inte låta bli att fundera över om folk hade reagerat annorlunda om det var en man som skrev att "Jag onanerade under en filt i soffan medans min 5-åring satt bredvid och tittade på tv."

Båda sakerna är lika illa i min värld.

När man har småbarn så blir de spontana tillfällena till sex inte särskilt många, det håller jag med om. Självklart är det då härligt om man kan "köra på" när lusten infinner sig hos båda.

Dock vet jag - som jag skrivit i ett inlägg ovan - av egen erfarenhet hur det kan påverka ett barn att känna av när föräldrarna har sex. Det fruktansvärda obehag som det kan skapa. Ett obehag som kan hålla i sig väldigt, väldigt länge. Naturligtvis funkar inte alla barn på det viset, det är jag helt på det klara med! Men du vet ju inte hur ditt eget barn funkar på den fronten, det kan du helt enkelt omöjligt veta. Så varför ta risken?

Som vuxen anser jag faktiskt att man bör ha så pass mycket självkontroll att man kan hejda sig från att ha sex/onanera när barnen sitter bredvid.

Dessutom... med lite fantasi så funkar det där med sex och lust utmärkt UTAN att barnen behöver bli inblandade.

Det tycker faktiskt jag att man kan när det handlar om ett barn och/ eller en person i beroendeställning. Som vuxen kan du givetvis välja att lämna platsen om du tycker att det känns obehagligt. För ett barn funkar det inte riktigt så - det vet jag av egen erfarenhet. 

Vi får väl helt enkelt enas om att vara oense när det gäller den här saken. 

Jag måste bara påpeka att inte heller jag tycker att det är hela världen om ett barn råkar komma in i rummet och avbryta föräldrarna i mitt i en sexakt. Sånt kan hända, och går givetvis inte alltid att undvika.

Men det var ju inte riktigt det som hände i ts fall, eller hur. Nej, i ts fall så fortsatte föräldrarna att ha sex samtidigt som ts hjälpte barnet med spelet. Och ts uttrycker till och med att den sexuella njutningen ökade av det faktum att barnet var närvarande.

Jag tycker faktiskt att det är lite skillnad på de båda scenarierna.

Självklart inte. Och det är det heller ingen som har sagt.

Jag och min man visar varje dag hur mycket vi älskar varandra (och våra barn), och våra barn hyser inte minsta tvivel om detta.

Det går att visa att man älskar varandra på andra sätt än att ha sex inför barnet.

Kan man inte visa att man älskar varandra på andra sätt än genom sex så känns det för mig som om man har en ganska fattig och begränsad relation.

Det är ju liksom precis det som är min mening. Att barn förstår mer än man tror.

Alltså tror jag inte att barnen är så ovetande om vad som händer som många här påstår.

Och jag vet av personlig erfarenhet hur fruktansvärt obehagligt - och rent av otäckt -  detta kan upplevas för ett barn.

Hur vet du att de inte tog skada av det då? Vad vet du om hur de upplevde det?

Det är lite som att säga att "ja,ja man agade ju barnen förr och de tog minsann inte skada av det, så det fortsätter vi med idag också".
Eller "förr fick man slå sin hustru och om de inte tog skada av det då, varför skulle de göra det idag?"

Jag har aldrig sagt att barnen blir skadade för livet eller traumatiserade. Men varför utsätta dem för det när det faktiskt går att undvika?