Jag har aldrig nånsin mått så här dåligt :(

Jag vet inte ens vart jag ska börja. Jag hoppas att ni tar er tid och läser detta. Jag sitter här helt tårögd och skriver detta nu.

Jag är kille och 17 år. Jag är i ett förhållande med en kille 28 år. Vi har varit ihop ca 2 månader nu. Snälla skippa åldersskillnaden.

Jag och denna kille träffades genom en gay sida och det klickade bara. Jag visste aldrig att jag skulle bli så här tokkär i honom. Jag har letat efter denna kille i flera år. Han är inte bara min pojkvän, han är även min bästa vän. Jag har inga vänner alls, han är det enda jag har, så därför är han extra viktig för mig.

Min mamma fick reda på att jag är tillsammans med denna kille och hon blev inte så glad. Hon berättade att han jobbade där min mamma jobbar och att han blev utslängd för att han hade tagit droger,

Jag gick då till min pojkvän och frågade honom. Han sa då att min mamma inte talade sanning. Han berättade för mig vad som hände men jag minns inte riktigt hur det var han sa.

Han berättade även att han förlorade sin bästa vän och även sin bror som hade tagit droger ( det var 2010 ) Han sa att han också tog droger med dem, men slutade när han förlorade sin bror, och sedan dess (2010) har han varit ren.

Jag trodde på honom eftersom jag verkligen älskar honom av hela mitt hjärta. Men det har hänt konstiga saker på de sistone som får mig att tänka tvärtom. Som verkligen ger mig sån grov ångest

Det hela började med när jag fick reda på att han sålde antidepressiva (benzo) till folk. Jag hade inget emot det faktiskt eftersom han ville bara tjäna pengar.

Vi åkte ner till Stockholm en dag och där hade han ett ganska konstigt beteende. Vi var på mc donalds och åt. Han säger att han behövde gå på toa och jag ser hur han lämnar mc donalds. Jag fattade ingenting, varför lämnade han mc donalds när det finns en toa där inne?

Han är borta i ca 15 minuter och kommer tillbaka. Det går kanske 30 minuter och han säger att han behöver gå på toa igen eftersom han har ont i magen. Jag säger då till honom att det finns en toa där inne och jag pekar. Han går mot toaletten och jag följer efter honom. Han frågade varför jag kom med in, och jag sa bara att jag också behövde kissa. Och väl inne på toaletten så gjorde han ingenting, han kissade knappt, jag frågade honom varför han inte kissar, han sa bara att han inte kunde. Jag tyckte att det var jätte märkligt och jag började inse att det är något som inte stämmer.

Vi var tillsammans i flera timmar och promenerade runt i Stockholm. När vi då senare blev hungriga igen så bestämde vi oss för att äta på ett kebabställe. Väl inne på kebabstället så säger han att han behövde gå på toa. Han gick ut för att kissa vilket jag återigen tyckte var märkligt när det fanns toalett inne på kebabstället.

Jag bestämde mig för att följa efter. Jag följde efter honom hela vägen och ser hur han går fram till en kille. Dem pratar lite grann och går bakom en byggnad. Jag hinner aldrig fram till byggnaden eftersom min pojkvän kommer ut och springer på mej. Han började skratta och undrade varför jag förföljde honom. Han sa att han bara sålde honom benzo. Jag var inte emot det eftersom vi verkligen var i behov av pengar.

Och sen så åkte vi ner till Göteborg en dag. Han var tvungen att träffa någon sa han, och han berättade att han skulle sälja de benzo som han hade. Han lät mig inte gå med eftersom han sa att han killen som han tänker sälja till ville inte ha mig där. Det fick mig att gå lite hmmm men jag tänkte inte så mycket på det.

Senare tillbaka hem (på tåget) så satt vi framför två killar och av någon anledning började bara min pojkvän prata med dem. Vi satt även framför en toalett, vi hade alltså toaletten jätte nära oss så jag kunde se vem som gick in och ut.

Den ena killen som min pojkvän pratade med gick på toa. Min pojkvän gick upp och ställde sig i kö, han var ju först i kön eftersom det inte var någon varken före eller efter honom.

Killen som gick in på toa var kanske där inne 15 minuter, och precis när han skulle låsa upp för att gå ut så kommer den andra killen fram. Jag ser hur den killen (som var på toa) ger den andra killen ett sugrör och som senare går av tåget. Den andra killen är kvar och jag ser hur han snabbt gömmer undan sugröret.

Killen går in på toan och säger till min pojkvän "känner du igen lukten" Min pojkvän stoppar in huvudet och säger " mm "

Jag ser då hur killen går fram till min pojkvän som stoppar något brunt pulver i hans jacka. Jag kunde inte förstå vad jag såg. Det var som om jag fick ett chocktillstånd, jag stod där bara med öppen mun.

Jag ser hur killen säger till min pojkvän "kom" och han säger även "ta med din kompis med dig" Min pojkvän säger till mig "kom med oss" men jag sa bestämt att jag inte ville. Min pojkvän sa ingenting, han fortsatte att gå med killen till hans plats.

Det var då jag bestämde mig att jag inte ville vara med honom mera. Så jag tog och gick därifrån. Det går kanske 1 minut och min pojkvän kommer fram till mig och ser mig sitta där gråtandes. Han säger att han såg mig vara ledsen såg han lämnade tillbaka pulvret (eller vad det nu var) Jag sa att jag inte trodde honom och sa att jag ville rota igenom hans fickor. Min pojkvän säger ingenting och jag tittar ut genom fönstret och gråter, jag kunde knappt titta på honom eftersom jag kände mig äcklad.

Jag såg att han började ta ut saker ur sin jacka, men jag ville inte bry mig eftersom jag var ganska säker på att det var slut mellan oss. Och då sa han "kolla själv att jag inte har något" Jag frågade honom om han gömde det nånstans medan jag kollade ut genom fönstret, då sa han " nämen sluta nu "

När vi då senare närmade oss hem så började han att be om förlåtelse. Han började gråta och gav mig ett litet kort på honom. Han sa att jag ska ha det som minne. Då bröt jag ihop, jag tyckte så synd och hatade mig själv eftersom jag ville lämna honom. Båda två grät hela vägen hem och jag bestämde mig för att inte lämna honom.

Jag trodde att allting var lugnt mellan oss men det skulle visa sig att jag hade helt fel.

Det var förra veckan som vi bestämde oss för att åka till Köpenhamn och bo där i 2 nätter.

Den första dagen som vi anlände så sa han att han skulle gå spela. Jag visste ju redan innan att han brukar spela såna spelmaskiner. Men han sa att det var något som hette roulette.

Jag satt där och åt på Mc Donalds medan han var borta. Jag satt där och kollade på hans mat. Jag började kolla runt och jag såg andra par sitta tillsammans. Jag började bli ledsen och började tänka " varför kan inte vi två sitta som ett vanligt par "

För varje minut som han var borta så började jag bara bli ännu mer orolig. Jag kunde inte heller ringa honom eftersom vi var i Danmark.

Han var kanske borta i 15-20 minuter. Han kommer fram och säger bara att han inte vann något. Jag sitter där och bara skakar på huvudet. Resten av natten var lugn. Vi promenerade runt i Köpenhamn och senare gick vi till hotellet för att sova.

Den andra dagen var vi bara inne på hotellet och kollade på film. Vi bestämde för att gå ut lite senare på kvällen.

Senare då när det blev kväll så gick vi till mc donalds igen och käkade ( samma ställe ) Han säger att jag ska beställa och att han kommer snart eftersom att han ska gå spela igen. Jag säger till honom att han inte ska vara borta länge eftersom jag blir orolig.

Jag beställde vår mat och äter upp den. Jag kände på hans mat och den började bli kall. Tiden bara gick och han kom aldrig. Klockan var 3 på natten så jag var orolig att något hade hänt honom. Jag bestämde mig för att ringa polisen och jag gjorde det. När jag väl ringde polisen så hann jag aldrig förklara läget. Han som pratade med mig sa bara " skynda på, det är andra som ringer och inte bara du " Jag blev helt paff och tänkte bara " vad fan är det här för polis " så jag la på.

Det gick en timme och han kom aldrig. Jag blev förbannad, samtidigt som jag blev ledsen. Hur kan han lämna mig ensam så i en stor stad? Och så länge? Till slut kom han efter 1 och en halv timme. Jag sa att han är sjuk i huvudet och slängde maten på honom. Jag stormade där ifrån och han kom springandes efter.

Han bad om förlåtelse jätte många och sa att han var inne i spelet. Jag sa inte ett enda ord till honom, och när vi väl var framme på hotellet så säger han att han tänker gå ut och att hatade sig själv som lämnade mig ensam där. Jag sa till honom att göra vad fan han vill.

Jag la mig på sängen och somnade. Jag var sååå utmattad !! Jag vaknade nästa morgon och ser att han har skurit sig på armarna. Det var 4 streck på vänstra armen och ett stort M på högra armen. Han berättade då att han gjorde det för att han hatade sig själv, eftersom han lämnade mig där ensam. Jag fick en sån ångest. Jag tyckte att det var mitt fel så jag började känna skuld och skam känslor. Det lugnar ner sig och vi förlåter varandra. Men det skulle inte sluta där heller.

Innan vi åkte hem till Sverige så satt vi på ett cafe och drack kaffe. Han tog upp en surfplatta som han då hade snott för länge sedan och använt sedan dess. Han ville att vi skulle gå igenom bilder som fanns på surfplattan.

När vi då kollade på bilderna så var det massor med bilder på en tjej som var påverkad. Man kunde helt enkelt utan tvekan se att hon var påverkad. Personen som hade ägt surfplattan tog kort på hennes bröst och på hennes underliv medan hon sov.

Min pojkvän fortsatte att bläddra och till slut kom det upp bilder på honom istället. Jag tyckte att allting var jätte konstigt och jag ville veta när bilderna var tagna. Så jag tog hans surfplatta när han gick på toaletten och kollade. Bilderna på den tjejen togs den 1 april detta året och hans bilder var tagna den 2 april detta året.

Det var verkligen något som inte stämde. Jag hittade aldrig någon bild på honom och den här tjejen tillsammans. Det var just datumet som fick mig att fundera jätte mycket. Jag tog ett kort på mig då och datumet stämde för det stod den 2 november då på mitt kort.

När han då kom tillbaka så frågade jag honom om det och han sa att han inte ens känner den tjejen. Jag sa till honom att tiderna på bilderna ljuger inte och undrade varför hans bilder var tagna 1 april och hennes 2 april. Han lovade att bilderna var där när han stal surfplattan. Och helt ärligt så vet jag inte vad jag ska tro

När vi då kom hem så kunde han inte släppa mig. Han tackade mig för dessa nätter och han började gråta. Jag började också gråta eftersom jag verkligen ÄLSKAR honom av hela MITT hjärta Men det var bara tjejens bilder som jag hade i mitt huvud

Min pojkvän brukar ju gå till någon som tar UP (urinprov) på honom. Det har hans mamma ordnat har han sagt eftersom hon verkligen vill att han ska vara ren. Denna som min pojkvän går till ringde även upp mig som sa att han då var negativ. Det konstiga var att han ringde från min pojkväns nummer och sa det.

Jag började läsa runt och fick veta att läkare inte fick ge sånt till andra p.g.a sekretess. Så vem fan var det som ringde upp mig då? Finns det någon som får ge ut sånt resultat? Den personen kanske inte ens var läkare utan något annat?

Min pojkvän berättade då att han har tid imorgon hos honom och jag frågade honom om jag fick gå med. Han sa " ja visst " senare då efter någon timma så sa han att några andra kommer på mötet så jag kan inte komma med denna gången.

Jag vet att min pojkväns mamma är på honom hela tiden och kallar honom för narkoman. Han säger att han har ett helvete där hemma och mår bara bra där han är med mig.

Jag vet att han älskar mig. Han älskar mig verkligen jätte mycket. Jag vet bara att han gör det, helt utan tvekan. Jag älskar också honom av hela mitt hjärta, VERKLIGEN!

Jag hade hatat mig själv om jag nu verkligen visste att jag falskanklagade honom. Men det är det att jag inte vet för säkert. Hans mamma är på honom där hemma och kallar honom för narkoman trots att denna person (läkare eller vad han är för nåt) ringer till henne och säger att han är negativ.

Jag hade varit där och stöttat honom för han säger att han mår bra bara när han är med mig. Men det är mycket som har hänt på sistone. Såna varningsklockor som jag helt riktigt inte kan ignorera. Jag vet helt ärligt inte vad jag ska göra. För jag älskar honom så jävla DJUPT!

Finns det på något sätt som jag kan se om han använder droger? För när han är med mig så är han helt normal. Han pratar tydligt och förstår mig. Det jag har märkt dock är när han är med mig så kan han inte gå i samma takt som jag. Han går så jäkla fort, precis som om han har myror i brallan. Jag har även märkt att han brukar stamma när han pratar och jag har även kollat på hans händer att brukar skaka ibland. Jag vet att detta inte är några bevis. Många stammar, men det är just det där att han skakar och att han har så bråttom hela tiden, han kan ju aldrig gå lugnt och fint med mig

Snälla någon! Vad ska jag göra? Jag mår såååå dåligt och har sån grov ångest Jag vet att många kommer säga "lämna honom" Inget illa menat, det är lätt för er att säga så men jag så dödskär i honom, jag älskar honom verkligen. Jag gråter så oerhört mycket när jag tänker på detta. Och jag har inte heller någon att prata med :( :( Jag vet att han också älskar mig jätte mycket, det är den enda saken jag vet helt utan tvekan.

Snälla? Vad ska jag göra? Hjälp!