Anonym (Bollen)

Äldre 4 Nov 19:58

48 svar

Särbehandlas bonusdottern? långt ;)

Just nu är jag väldigt less på min sambo och "problemen" kring hans dotter.

Ska ge er en kort bakgrund innan ja presenterar "problemet".
Jag och min sambo bor i hus, vi har två sovrum uppe och ett sovrum nere.
Mina barn, son på 7 år och dotter på 4,5 år, är hos oss varannan vecka.
Min sambo, låt han kallas för Anders, jobbar borta 4 veckor och är hemma 4 veckor. Hans dotter bor, när han är borta, hos sin mamma som bor i en annan kommun. När Anders är hemma så är dottern, på snart 5 år, hos oss varannan vecka.
Det betyder att på 8 veckor så är mina barn hos oss 4 veckor och Anders dotter är hos oss 2 veckor.
Fr.om nästa år, när hon börjar Förskoleklass kommer hon bara vara hos oss på helgerna. Vilket blir fre-söndag, två helger, på 8 veckor.

Min sambo Anders har ständigt dåligt samvete mot sin dotter, vilket jag förstår. Men detta är ett val han har gjort att jobba borta såhär och det är ingenting han heller vill ändra på, punkt!...

Just nu så bor min son uppe i ett eget rum och tjejerna delar rum då det bara skiljer drygt 4 månader mellan dem.
Flickan, som vi kan kalla för Ida, är oftast mer orolig än lugn. Min dotter är en viljestark tjej som vet vad hon vill, hon har intressen och man kan klart och tydligt se vem hon är som person. Ida är det svårare med, hon vill ingenting och har inga intressen, hon liksom försvinner i bakgrunden. Men detta är inget nytt sen vi träffades, såhär har hon alltid varit.

Jag och Anders har vårt sovrum på nedervåningen.

Ida orolig. Vill gärna packa ner nallen i väskan som ska till mamma redan en av de första kvällarna hos oss och hon vaknar för det mesta varje kväll (i regel) efter 1-2 timmar och är tyst/gråter. Hon somnar aldrig på en gång utan det är alltid en massa "ska bara" innan hon kommer till ro.
Anders menar att Ida har en "hälsa på känsla" när hon kommer då flickorna delar rum.

Vi har lyckats tyda att det finns 4 "problem".
Det första är att Ida behöver få vara nära sin pappa
Ida har hälsa på känsla nät hon kommer
Hon behöver mera sömn, då flickorna stör varandra
De gånger hon är ensam tycker vi inte om att lägga hon själv på övervåningen.

Så jag kom på den bästa lösningen just nu!
Ida får flytta ner och ta vårt sovrum och vi flyttar in i vardagsrummet. Vi testar tänkte jag!

Så jag pratade med flickorna att det KANSKE, och jag lovar INGET, kan bli så att Ida får ett eget rum. "Skulle du vela ha det Ida?" Varpå svaret kommer innan jag hinner avsluta meningen "JAA, det vill jag!". Jag frågar sedan varför hon skulle vilja ha ett eget rum nere "för att höra pappa snarka".
Varpå jag senare säger till min sambo att nu har ju Ida sagt klart och tydligt att hon vill ha ett eget rum och hon vill vara nära dig.

Men min sambo vägrar, för då särbehandlas hans dotter då mina barn får ha sina rum på övervåningen med inte Ida.
Trots att vi genom att flytta ner henne, precis som hon själv vill, löser alla (förhoppningsvis) 4 problemen.
Men icket.

Så nu, efter detta låååånga inlägg.
Är det jag eller min sambo som är ute och cyklar?

Jag har varit så himla arg på han. Han sticker huvudet i sanden och skjuter upp alla problem för att han vill inte ta tag i dem.
Nu har han sagt att han ska ringa och prata med en barnpedagog för att få veta om det är rätt beslut eller inte.
Han gör detta till ett enda stort PROBLEM och PROJEKT och detta håller på att driva mig till vansinne! (Jepp, de gör det ;) )
Jag tycker att vi ska testa och ja skulle så gärna vela ge henne ett rum i present nät hon fyller åt, jag tror hon skulle bli överlycklig.
Men som sagt...vi ser saken på olika sätt.
Jag anser att han ser det på ett egoistiskt vuxen dåligt samvete sätt, medan jag ser det så att det här är vad hon vill och det är det bästa vi nånsin haft att gå på, och att vi inte har något att förlora på det genom att testa.
Herregud, flickan ska ju bara få ett eget rum, som hon vill ha..!

Men men, upp till er att döma! låt mig få höra era åsikter. :)

Leah1

Äldre 5 Nov 08:38

#11

Jag menade att ni skulle byta med sonen och flickorna ffa dela rum...

Anonym (rörigt)

Äldre 5 Nov 08:53

#12

Om ni flyttar upp och sonen ner så löser ni också problemen. Förutom det att Ida känner sig som att hon hälsar på. Det vet jag dock inte om ett eget rum löser, hon är ju typ aldrig där ändå, jag tror det är mer det som gör att hon inte känner sig helt hemma. Mina barn har fått eget rum hos sin pappa, de känner sig inte hemma där ändå. Hemma, det är hos mig, när de är hos sin pappa är de hos pappa, inte hemma.

Och vad händer när ni ledsnar på att bo i vardagsrummet (tro mig det är vedervärdigt efter ett tag) och vill ha tillbaka ert rum?
Att ha ett rum ståendes till någon som knappt är där skulle inte jag tycka vara ok om det innebar att de som alltid är där eller är där mer bor sämre.

Mycket dumt att tala med barnet innan du tänkt igenom detta ordentligt och pratat med pappan. Barn fattar inte alltid det där med kanske och kan uppleva ett svek iom detta om det inte blir av.
Du kör dessutom över pappan och visar att hans åsikt egentligen inte är så viktig. Att du i efterhand frågar gör det inte bättre.

Anonym (Bollen) Trådstartaren

Äldre 5 Nov 09:42

#13

Leah1 skrev 2014-11-05 08:38:18 följande:

Jag menade att ni skulle byta med sonen och flickorna ffa dela rum...

Du tänkte så :)
Ja, skulle vi göra det så har vi fortfarande inte löst problemet att Ida behöver mera sömn, då flickorna stör varandra och hon "hälsar på" fortfarande.

Anonym (rörigt) skrev 2014-11-05 08:53:29 följande:

Om ni flyttar upp och sonen ner så löser ni också problemen. Förutom det att Ida känner sig som att hon hälsar på. Det vet jag dock inte om ett eget rum löser, hon är ju typ aldrig där ändå, jag tror det är mer det som gör att hon inte känner sig helt hemma. Mina barn har fått eget rum hos sin pappa, de känner sig inte hemma där ändå. Hemma, det är hos mig, när de är hos sin pappa är de hos pappa, inte hemma.

Och vad händer när ni ledsnar på att bo i vardagsrummet (tro mig det är vedervärdigt efter ett tag) och vill ha tillbaka ert rum?
Att ha ett rum ståendes till någon som knappt är där skulle inte jag tycka vara ok om det innebar att de som alltid är där eller är där mer bor sämre.

Mycket dumt att tala med barnet innan du tänkt igenom detta ordentligt och pratat med pappan. Barn fattar inte alltid det där med kanske och kan uppleva ett svek iom detta om det inte blir av.
Du kör dessutom över pappan och visar att hans åsikt egentligen inte är så viktig. Att du i efterhand frågar gör det inte bättre.

Jag har försökt prata med Anders om det, att Ida kommer nog tyvärr alltid att "hälsa på" hos oss, då hon redan nu bor så mycket mer hos mamman och kommer knappt att komma till oss om ett år.

Vi hade självklart pratat om det här med rumbyte innan jag pratade med tjejerna. Dock var vi inte överens. Anders har en tendens att inte se barnens bästa och därför sa jag att ja tyckte vi skulle prata med barnen för att faktiskt höra vad DE vill, vad IDA faktiskt vill. Vilket jag tycker blev ett bra samtal, då svart på vitt kom upp att hon faktiskt vill ha ett eget rum och att hon vill vara närmare sin pappa. Genom att prata med dem så kunde vi, Anders..., sluta spekulera i vad Ida vill.

Jag tänker också lite på det med rummen och storlekarna. Just nu har tjejerna störst rum, sen sonen och sist vi. Vår dubbelsäng måste stå mot ena väggen för att rymmas.
Jag tycker inte heller att det känns ok att den som bara kommer på helger och lov ska ha det "bästa" rummet, förstå mig rätt nu. :) dock tycker ja det är viktigt att hon får ett eget rum och inte ska bo i ett gästrum.
Att bli utan vardagsrum känns både och. Vi använder aldrig det och har ett litet ett uppe mellan rummen som barnen använder när vi har främmande och sitter i köket. Tanken på att vi ska få ett ordentligt sovrum och Ida ett eget gör att ja just nu känner att skitsamma, vi får bo trångt ett tag. :)

Just nu studerar jag, men vi har börjat inse att huset är ju för litet för oss alla 5. Det är de som är lite jobbigt. Ena veckan är det 1 i huset, nästa 3, sen 1, sen 3, sen 5, sen 2, sen 5, sen 2 också börjar det om... Men huset måste ändå vara anpassat för 5 även om vi kommer att vara det väldigt väldigt sällan framöver.
Så tanken är ju att vi får bo trångt ett tag, tills jag har pluggat färdigt och efter det ta beslut om att bygga ut/sälja och köpa nytt.

SupersurasunkSara

Äldre 5 Nov 11:34

#14

Ge mig planlösningen så löser jag det Nej men skämt åsido, kan inte sonen ta ert rum, ni döttrarnas och din dotter flytta in i sonens så får ni plats med en extra säng inne hos er när Ida är hos er?

Har du planlösningen så hjälper jag dig gärna att klura ut hur ni kan göra, jag gillar att fixa med sånt Har du ingen riktig så räcker det med fyrkanter som representerar rummen och hur de ligger gentemot varandra samt mått på era sovrum, allrummet och vardagsrummet.
Och var fönstren samt dörrar är

Anonym (rörigt)

Äldre 5 Nov 11:34

#15

Jobbigt att behöva skaffa större boende för detta.. Kan inte Ida sova inne hos er de få ggr hon är hos er då?

Anonym (Bollen) Trådstartaren

Äldre 5 Nov 13:59

#16

Om Ida skulle ha sin säng i vårt rum så skulle det bli stora protester hos mina, dom är så mammakära. :)

Ida skulle fortfarande inte ha något eget rum med sina saker i och då känns det verkligen som att hon hälsar på.

Men det skulle faktiskt va grymt smidigt! :) det tål att tänkas på, dock skulle det bli torka på "vuxenmyset" de veckorna. ;)

Anonym (rörigt)

Äldre 5 Nov 14:05

#17

Anonym (Bollen) skrev 2014-11-05 13:59:55 följande:

Om Ida skulle ha sin säng i vårt rum så skulle det bli stora protester hos mina, dom är så mammakära. :)

Ida skulle fortfarande inte ha något eget rum med sina saker i och då känns det verkligen som att hon hälsar på.

Men det skulle faktiskt va grymt smidigt! :) det tål att tänkas på, dock skulle det bli torka på "vuxenmyset" de veckorna. ;)

Du tror inte de förstår? De får ju ha dig mer än Ida får ha sin pappa. eller ha det som nu (eller byt som någon ovan föreslog) och ha en madrass på golvet som den som vill får komma och sova på under natten.

Anonym (fia)

Äldre 5 Nov 14:13

#18

Anonym (Bollen) skrev 2014-11-05 13:59:55 följande:

Men det skulle faktiskt va grymt smidigt! :) det tål att tänkas på, dock skulle det bli torka på "vuxenmyset" de veckorna. ;)

Sängen/sovrummet är väl knappast enda stället att ha sex på

SupersurasunkSara

Äldre 5 Nov 14:24

#19

Anonym (Bollen) skrev 2014-11-05 13:59:55 följande:

Om Ida skulle ha sin säng i vårt rum så skulle det bli stora protester hos mina, dom är så mammakära. :)

Ida skulle fortfarande inte ha något eget rum med sina saker i och då känns det verkligen som att hon hälsar på.

Men det skulle faktiskt va grymt smidigt! :) det tål att tänkas på, dock skulle det bli torka på "vuxenmyset" de veckorna. ;)

Snart är det ju bara varannan helg. Det klarar ni

Anonym (lisa)

Äldre 5 Nov 14:44

#20

Men om ni flyttar upp så kanske Ida kan använda det lilla vardagsrummet uppe som rum. Med lite hyllor och draperi så blir det ju avskärmad men ändå inte.

Särbehandlas bonusdottern? långt ;)

INNEHÅLL