Kattflickan skrev 2015-02-07 23:22:50 följande:
En doppler ger en falsk trygghet och kan paradoxalt innebära en risk för barnet.
Försök gå till botten med din oro. Lär dig hantera den.
Jag har gått i KBT terapi för min oro och kan stolt säga att jag inte varit såå orolig den här graviditeten. Visst dyker orostankarna upp men då vet jag hur jag ska hantera dem. Jag tror att en doppler eller att göra många ultraljud bidrar till att bibehålla oron på en hög nivå.
Jag kan ändå inte påverka vad som händer, går något fel får jag hantera den sorgen då.
Jo jag tror jag ska strunta i o köpa en sådan faktiskt :/ jag vet vart min oro ligger och den är inte nånting man lär sig hantera tyvärr, snarare tvingas. Jag känner mer en trygghet nr jag ser knatten på ultraljud, jag vet inte hur din bakgrund ser ut så det vill jag inte uttala mig om men när nånting väl går fel så sitter man där och då tänker man tyvärr inte att då får jag väl börja hantera sorgen nu. Man hittar bara fel på sig själv eller nåt man gjort och särskilt när det inte händer 1 gång, det händer flera gånger i rad. Sambons syskon som inte ens har gått ut skolan än blir både mamma o pappa och dem har inte ens velat ha barn nu, men en själv som har försökt så länge och lyckats men misslyckats i slutändan tär det på, inte bara för att man själv mår dåligt av det utan även för att det åsamkar den andra kärleken skada också. Varje persons historia ser annorlunda ut, vissa har en bra historia bakom sig och andra en jobbigare, vissa kommer över en del saker lätt för det är ju inte så farligt men det är kanske svårare för dem som blivit sårade flera gånger förut, tyvärr tillhör jag den senare versionen och jag vet att jag får leva med min historia men man får aldrig ge upp för då mister du inte bara de negativa utan det positiva också och det är det positiva man strävar efter eller hur :) nu tog nog hormonerna över lite men men de e ju så de e ..