• Anonym (hej)

    Är jag för sträng med vår 3,5-åring? Långt....

    Tycker du är på gränsen till för mesig.

    Jag skulle inte låtit min 3,5-åring komma tillbaks till badet. Skulle förklarat varför och att hon är välkommen påföljande kväll istället.

    Sedan skulle vi åkt iväg på morgonen utan halsbanden. Jag skulle försökt hjälpa till att leta men jag kommer inte försent till jobbet om jag inte måste.

    Det är inte farligt att bli ledsen, oavsett hur liten man är, så länge man har någon som tröstar en.

  • Anonym (hej)
    Anonym (ragatan) skrev 2014-11-24 10:49:46 följande:

    Tack snälla ni för råd och feedback. Ska definitivt ta och förbereda kvällen innan istället, så att armband och kläder är redo! Svårt att vara förutseende bara då de där "behoven" fluktuerar väldigt från vecka till vecka .

    När det gäller badandet så har hon och lillebror även väldigt roligt när de badar ihop, därav har de fått hållas. Han vill gärna bada när han ser henne bada och de har skoj också.

    Men jag skall vara hårdare med att inte låta henne komma tillbaka. Igår var det lite speciellt eftersom hon blev så himla ledsen och verkligen frågade mig varför hon inte fick bada mer. Tänkte då att hon kanske inte riktigt förstått ändå.

    Som sagt, dessa är två av en miljon grejer som kräver gränssättning. Det gör mig inget om hon blir arg för det, däremot känns det så himla jobbigt när hon blir ledsen. Men det kan ju vara en släng av Dramaqueen hon fått också, så svårt att avgöra ibland tycker jag....


    Jag tror att du är lite väl blödig (men förmodligen väldigt snäll). När inte hennes drama queen-sida. Jag är helt övertygad om att hon förstår varför hon åker upp ur badet om du förklarar pedagogiskt.
  • Anonym (hej)
    Påven Johanna skrev 2014-11-24 11:48:49 följande:

    Fast det är inget fel i att försöka igen heller. För barn är det bra och utvecklande att kunna förhandla sig fram till nya försök. Jag vet att många anser att enda sättet att vara konsekvent på är att säga blankt nej och orubbligt stå för det, men att vara konsekvent kan lika gärna innebära att vid varje tillfälle där det är möjligt låta barnet argumentera för varför det ska få prova igen. Många verkar blanda samman ett konsekvent förhållningssätt med en auktoritär och rigid hållning i relationen till barnet, för mig är det dock inte alls samma sak. 

    Man ska heller inte vara rädd för att ändra sig om och när barnet har det bättre argumentet (eller om föräldern själv gjort fel - många säger till exempel nej av ren slentrian, det är i mina ögon ett felaktigt agerande). 


    Bra sagt. Håller med dig.

    Jag sa det jag gjorde eftersom jag misstänkte att ts väldigt sällan menar det hon säger. Men det behöver ju inte vara så.

    Om man är väldigt strikt som förälder kan man gott och väl ge efter ibland. Ger man däremot alltid efter kan man gott och väl stå upp för det man säger lite oftare. Lagom är väl bäst.
Svar på tråden Är jag för sträng med vår 3,5-åring? Långt....