Vad göra åt syster som skaffar barn på barn fast hon inte borde?

men att skaffa barn betyder inte automatiskt att man vill orkar och kan ta hand om dom... 

man ser barnet och graviditeten som en slags kärleksgåva från den man för tillfället är ihop med. Yttersta beviset för att han älskar henne, gör ett kärleksbarn. Så puttinuttigt och gulligt så...   Inget fel i det - så får man göra hur mycket man vill.  

Men sen kommer verkligheten ikapp och då är det inte lika kul längre med vaknätter, bajsblöjor och upp till dagis 5 dagar i veckan och städa och handla i sin ensamhet när killen har gått sin väg ...    Då har romantiken lämnat vardagen och man ser fram emot den nya gulliga killen man är såå kär i sedan en vecka tillbaka och åh så man längtar efter att han ska göra en gravid, det måste ju betyda att han älskar mig....  

och så är man igång igen... 

Ska man hårddra det så behöver hon en psykolog och inte socialen...   

själva graviditeterna och barnen och familjen är liksom en statuspryl helt enkelt.  
Fasaden man visar upp på Instagram och Facebook och skickar sms till sina kompisar om hur söt Lisa är i sin nya mössa.    (sen att huset borde städas och barnen borde få mat på bordet är inget man tar notis om, bara man själv får chatta med den söta killen och inbilla honom att man är en singelmorsa - en MILF som är tillgänglig... ) 

Jag har flertalet såna tjejer här i byn där jag bor och det har blivit en sorts grej av att bli gravid med varje kille man drar hem i princip.  och jag som ser det här på nära håll ser ju också oftast orsaken.  Här hos dessa tjejer beror det oftast på att dom flyr från något , kanske en dysfunktionell familj, inga närvarande pappor, en längtan efter att känna sig behövd, att kunna bli sedd och bekräftad, bevisa att man är något och duger till något. osv osv...  och förstås missbruksproblematik och diverse diagnoser ... 

Prata med soc. För barnens skull. Deras mamma behöver hjälp.

Hej!

Jag behöver råd om min syster. Hon har fyra barn(9 månader, 2 år, 3,5 år och 6 år) och kommer nog att fortsätta att skaffa barn tills det inte går längre och det är länge eftersom hon är ung. Jag vet inte varför hon vill ha en stor familj. Hon har inget jobb, ingen utbildning, litet hus och är minst sagt dålig på relationer.
Men det värsta är att hon är så oansvarig med barnen. De får knappt aldrig ordentlig och bra mat, hon är grymt opedagogisk och de går långa dagar på dagis fast de inte måste. Dessutom så dumpar hon över barnen på mig och mamma. Ibland utan att ens kolla om det är okej först. Jag har ofta sagt åt henne att "det här är sista gången jag passar dem" och då kan hon ändå komma med dem och ringa på dörren och säga "här ta dem, jag går nu" och vad ska jag göra då?! Jag kan ju inte bara lämna dem eller visa att jag inte vill ha dem här. De trivs väldigt bra här och jag älskar såklart dem, men det är grymt jobbigt att ha dem så ofta.
Snälla har någon råd?

... tvåans pappa är vettig och bra och har de har det barnet varannan vecka 

men att skaffa barn betyder inte automatiskt att man vill orkar och kan ta hand om dom... 

man ser barnet och graviditeten som en slags kärleksgåva från den man för tillfället är ihop med. Yttersta beviset för att han älskar henne, gör ett kärleksbarn. Så puttinuttigt och gulligt så...   Inget fel i det - så får man göra hur mycket man vill.  

Men sen kommer verkligheten ikapp och då är det inte lika kul längre med vaknätter, bajsblöjor och upp till dagis 5 dagar i veckan och städa och handla i sin ensamhet när killen har gått sin väg ...    Då har romantiken lämnat vardagen och man ser fram emot den nya gulliga killen man är såå kär i sedan en vecka tillbaka och åh så man längtar efter att han ska göra en gravid, det måste ju betyda att han älskar mig....  

och så är man igång igen... 

Ska man hårddra det så behöver hon en psykolog och inte socialen...   

själva graviditeterna och barnen och familjen är liksom en statuspryl helt enkelt.  
Fasaden man visar upp på Instagram och Facebook och skickar sms till sina kompisar om hur söt Lisa är i sin nya mössa.    (sen att huset borde städas och barnen borde få mat på bordet är inget man tar notis om, bara man själv får chatta med den söta killen och inbilla honom att man är en singelmorsa - en MILF som är tillgänglig... ) 

Jag har flertalet såna tjejer här i byn där jag bor och det har blivit en sorts grej av att bli gravid med varje kille man drar hem i princip.  och jag som ser det här på nära håll ser ju också oftast orsaken.  Här hos dessa tjejer beror det oftast på att dom flyr från något , kanske en dysfunktionell familj, inga närvarande pappor, en längtan efter att känna sig behövd, att kunna bli sedd och bekräftad, bevisa att man är något och duger till något. osv osv...  och förstås missbruksproblematik och diverse diagnoser ... 

Kanske inte...

Mamma kommer aldrig att sluta "rädda" syrran som är hennes lilla bebis... Jag bara väntar på nästa gravidbesked och mamma kommer som vanligt att hoppa av glädje och samtidigt fråga mig varför jag aldrig skaffar barn...