Oktoberbebisar 2015

Simone lycka till nu! Hoppas hon snart är ute

Har hört att kroppen ställer om sig och kan skjuta på förlossningen om man blir sjuk så man lättare orkar med... Hoppas det är sant även om det är jobbigt med väntan också :-P

Så nu har vi varit på 41veckors kontroll och dom gjorde hinnsvepning. Nu har jag ont i ryggen och mycket tryck neråt så känns som det händer nåt direkt :-P men får väl åka dom tio milen hem igen och invänta riktiga värkar. Ni som gjort hinnsvepning hur lång tid tog det innan det körde igång? fått tid för igångsättning på måndag annars

O jag tror jag har värkar :-P nåt lurt är det iaf. Inväntar regelbundenhet men verkar som gårdagens hinnsvepning gjorde nåt iaf för det här har jag inte känt förut

Tydligen är det rekommenderat för att skynda på förloppet. Sperman kan tydligen hjälpa till

Det här blev en segdragen och smärtsam historia.. Åkte in till lunch och är nu tolv timmar senare bara öppen fem men efter att kämpat på med bad, en laddning kvaddlar och bara andning i 17 timmar kunde jag äntligen få epiduralen för någon timme sen. Hade hoppats på en kortare och "naturlig" förlossning men efter ett dygns värkar var det rena himmelriket så gör inte så mycket just nu att jag får vila lite heller men 11/10 borde det bli en bebis även för oss tycker jag! Ska strax upp och röra på mig och hoppas tyngdlagen gör sitt

Efter en lång natt kom han motvilligt ut 9.19 idag. En stor kille på 54cm och 4145 gram!

Tyvärr hade jag ju inget val... :-P jag var så naiv innan och läst så mycket om hur man skulle göra men sen öppnade jag mig knappt alls. Tänkte att jag skulle få som min kompis - sju timmar med första barnet :-P istället tog det tio timmar bara mellan 5-7 cm! Men sen sa det bara swish när jag fick värkstimulerande dropp så då tog det en timme och det var ingen paus mellan värkarna utan en ny började innan förra slutat :-P sen krystning på det men hade en underbar barnmorska som peppade och pushade mig på bästa sätt. Och så glad att det inte blev några bristningar trots så pass stor kille! men som sagt vissa kläder hinner vi nog inte ens använda :-P

Förmodligen inte vad ni som väntar vill höra men vi kom hem från bb igår nu ligger min minikelgris här och andas tungt och det är så sjukt mysigt... Snart är ni där också! Hoppas ni slipper gå över nästan två veckor som jag gjorde bara

Blev visst en hel förlossningsberättelse nu :P jag hade inte heller känt några sammandragningar innan och kände mig lite utanför (dock hade jag dom enligt ctg mätning men kände inte dom). Samma vecka gick vad jag tror var slemproppen men det var inte så mycket... Letade tecken hela tiden men var nog 41+veckors kontrollen och hinnsvepningen som gjorde susen.. På kvällen hade jag sammandragningar och under natten kutade jag massor på toa. Inser nu att det nog var förvärkar och tarmsköljning som pågick men sov väldigt dåligt iaf! På morgonen började värkarna kännas lite grann och började klocka. Typ 4-5 på 30 minuter. Har haft en riskförlossning pga blodpropp/blodförtunnande så vi hade fått order att ringa när de var på g. Ringde vid tio och då kom "värkarna" med fem minuters mellanrum men gjorde inte ont. De ville iaf att vi skulle komma in ganska snart och vi har en timme dit. Kom in vid ett och då var jag bara öppen 2,5 men de hinnsvepte igen och vi fick ett rum ändå pga riskförlossningen men jag trodde liksom det var på g och tänkte att det var coolt att värkarna inte gjorde ont det var då det... Började jobba med andning och badade i nästan två timmar och då började det bli jobbigt. Var också tvungen att ta ställning till om jag ville ha epidural eller inte - i så fall kunde jag få det först vid 22 pga mina mediciner. Det var svårt att veta det på eftermiddagen hur jag skulle känna på kvällen och hoppades såklart på snabbt förlopp men som tur var insisterade läkaren som förstod att det skulle kunna bli långdraget! (Jag ville ju egentligen ha en naturlig förlossning utan medicinska smärtlindringar). Men bestämde mig iaf för att de kunde lägga den så fick vi se om jag skulle använda den. Vid sextiden kom jag upp ur badet och värkarna gjorde mer ont och jag jobbade på med andning så gott jag kunde. Det började kännas länge till kl 22... Vid 20.30 tiden började paniken komma för fick så ont i ryggen och kunde inte slappna av helt under värkarna (sov dock mellan dom för jag var redan så trött men blev tagen på sängen varje gång en värk kom). Försökte med lustgas men fick inte till det. Fick i den vevan också kvaddlar vilket var min räddning där och då för värkarna kunde jag hantera men inte den konstanta ryggsmärtan från att jag spände mig. Min man var underbar som masserade och stöttade hela tiden men men egen energi började verkligen sina där. Då var jag öppen BARA fem men helt slut. Klockan blev tio... Och vid halv elva kom narkosläkaren. Klockan elva var jag en ny människa! Jag skrattade, sprang runt i korridoren och mådde som en prinsessa. Jag såg värkarna på ctgn, kände att magen blev hård men INGEN smärta någonstans vi försökte sova lite ett par timmar sen satt jag på pilatesboll typ två timmar och sov mot sängen, gick en timme i korridoren, men vid tre-fyra tiden var jag bara öppen sex. Jag mådde fortfarande prima och hade inte så bråttom längre. De tog senare hål på hinnorna och gav värkstimulerande dropp och då började det hända grejer. På en timme öppnade jag mig från 6-10! Dock gjorde det inte så ont tack vare epiduralen men började behöva profylaxandas igen för att hantera värkarna och ryggsmärtan kom tillbaka så tog en till kvaddel (dom gör bra ont att lägga men oj vad bra dom är för de verkar precis där du har ont om du har en öm punkt som jag hade). Droppet trissade värkarna lite väl hårt för de kom nya innan den gamla var över och vid 6-7 tiden var jag fullt öppen och barnet började tränga sig ner ordentligt. Kändes som jag skulle bajsa på mig och då var det dags att krysta... Började krysta vid 8.35 och 9,19 var han ute. Det var vidrigt men ändå hanterbart på något sätt. Hade inte en tanke på smärtlindring där och då men vår underbara barnmorska tändje och slet i mitt stackars underliv för att hjälpa honom ut och förhindra sprickningar men ont gjorde det. Hon bad mig hålla ut i värkarna men orkade inte alltid men trycket blev så stort och krystvärkarna så långa... Det var jobbigt men inte av smärtan utan av att man liksom ska prestera och trycka när man ändå är så trött. Sen kom huvudet och slurp direkt efter kroppen. En kille på 54 cm och 4145 gram! Sprack ingenting, moderkakan kom direkt och i det stora hela är jag jättenöjd! Visst jag hade önskat en "naturlig" förlossning men det hade jag aldrig pallat i den takten. Inser nu att jag räknar förlossningen som 27 timmar lång medan sjukvården som 13. Men oavsett så var det 3 timmar som var jobbiga! De två sista innan epiduralen och krystningarna. Klarade 17 av 27 timmar bara med andning så på ett sätt anser jag att jag fick två förlossningar i ett. Jag fick prova bad, boll, kvaddlar som jag ville - och se hur långt andningen räckte. Sen fick jag min break - och tog revansch med bara andning igen så slutet. Sonen är så fin, mannen var fantastiskt stöd och barnmorskan (samma på kvällen och morgonen) helt bortom ord! I övrigt all personal var så trevlig och hjälpsam och allt har gått bra efter.. Ja jag är helt hög!

Wow vad härligt det låter. Var nåt sånt jag hade önskat mig också av första tiden... Födde i söndags och har varit en mardröm bebis som skrikit konstant, rasat i vikt och blivit typ uttorkad nästan. Jag tror nästan jag har en infektion i underlivet för så fort jag går/står så får jag sånt smärtsamt tryck att jag måste typ profylaxandas. Har tom igår sovit 20 timmar max på en vecka... var igår för andra gången till bvc och vi har fått en gödningsplan nu och varvar urpumpat/bröstet/ersättning så nu verkar bebisen ok men jag måste nog kolla upp mig snart inatt är första gången bebisen varit mätt (och tyst!) och första natten vi sovit så börjar ändå se ljuset i tunneln. Snart hoppas jag också vara i bakatagen

Tack Simone och svejo. Vad gäller bebisen ser vi redan skillnad. Inte ett skrik sen han fick första flaskan mat så nu hoppas jag att kroppen läker ihop fort också. Ingen annan som känner igen det här hemska "trycket"? Blir lite bättre när jag kniper men kan ju inte gå och tokknipa och dra upp/in magen helt när man står/går heller

Vad gäller namn så landade vi nu efter en dryg vecka på eliah. Vi hade två top förslag innan och tre reserver men ingen passade riktigt... Sen kom vi på eliah och nu när vi smält det några dagar känns det mest rätt ändå. Ganska ovanligt också. Hoppas bara inte allt för många tror det är ett tjejnamn bara för det slutar på a.. Finns ju andra killnamn som Noa och Jonah som också slutar på a men ändå... Vi har dessutom ovanligt tyskt efternamn så hoppas det inte blir för mycket för honom att bokstavera i framtiden

Du gillar inte Vidar då? Liknar Arvid men lite ovanligare?

Kul vi har bara fått positiva kommentarer hittills så det känns bra ändå. Och skönt att inte bara säga han längre :-P

Du ska inte till barnmorskan snart? Har fått för mig att snabb viktuppgång på slutet kan vara havandeskapsförgiftning men jag vet inte och är inte sjukvårdsutbildad..