Vad tänker du om en mamma som är föräldraledig till 19 månaders barn?
Nej, det är inte konstigt. Skolade in äldsta när han var 3, mellan vid 2,5 och yngsta kommer nog att vara tre (19 månader nu).
Inlägg från: Flickan och kråkan
|
-
-
#16Inte särskilt mycket kommentarer. Fast jag bryr mig faktiskt inte särskilt vad andra tycker om det. Har fått både positiva och undrande (negativa) frågor, men de positiva kommer ju huvudsakligen från människor som jobbar med barn - i vård, barnomsorg och skola. Jobbade i två år mellan tvåan och trean. Jag är lärare och mer eller mindre alla kollegor skolar in "sent" och jobbar deltid så länge de har småbarn hemma - kvinnliga som manliga kollegor - så nej, har inte känts konstigt. Är absolut positiv till förskola, men jag tycker att det är en plats för barn som är lite äldre och i rimliga doser tidsmässigt. Ja, så tänker jagFunderaren 01 skrev 2015-01-26 12:23:56 följande:
Skönt att se fler som är hemma "länge"
Har inte du fått kommentarer från omgivningen? Har du hunnit jobba något mellan barnen?
. Livet går fort. Jag tror inte att jag kommer att närma mig slutet av mitt liv och ångra att jag inte jobbat mer istället för att ha varit med barnen......kommer ändå att ha jobbat mer än mycket .
-
#28Hur tänkte du nu? Det är inget någon arbetsgivare överhuvudtaget kan bestämma. Alla har laglig rätt att vara hemma på heltid i 1,5 år utan att ta ut FP, och i 1 år utan att ta ut någon FP och ändå behålla sin sgi. Det är ju liksom så man gör om man inte vill skola in sitt barn tidigt och/eller vill se till att barnet har vettiga dagar i förskolan när det väl börjar. man tar ut så lite man bara kan första året.telly skrev 2015-01-26 22:10:09 följande:För att jag tror inte det är så vanligt att kunna leva på 0:- inkomst i 12 månader för att sen kunna ta maximalt fp i 12-24 månader. Eftersom inte alla arbetsgivare skulle låta dom vara hemma utan Fp så länge...
-
#34Jag förstår inte riktigt hur du tänker. Många väljer att inte göra så av olika anledningar men givetvis inget jättebesvär rent ekonomiskt om man är två och planerar lite och har fasta anställningar, inarbetad sgi innan barnet föds så att man har hyfsat FP etc. Vi är inte högavlönade någon av oss - har hus med lån i storstadsområde, tre barn - och klarar utan att leva på svältgränsen på något vis att vara hemma första året utan att ta ut föräldrapenning. Sedan tar vi givetvis ut 5 dagar/veckan efter det för att behålla sgi. Det handlar om prioriteringar, inget annat.telly skrev 2015-01-27 07:36:27 följande:
För rätten att vara föräldraledig efter 18 månader ska du ta ut 100% föräldrapenning 5 av veckans 7 dagar.
Det betyder att förmodligen har inte så många råd att leva på 0:- första året-18 månader och då drar jag slutsatsen att de flesta som gör detta inte har nån arbetsgivare att ta hänsyn till/anpassa sig efter utan tar Fp som de behöver fördelat under 2-3 år.
Men jag blir gärna motbevisad!!
-
#42Varför slött? Jag har full förståelse att inte alla vill det, men jag har studerat och jobbat många år och just slött är nog det sista jag förknippar föräldraledighet medGathenhielm skrev 2015-01-27 11:16:28 följande:
Nitton månader känns jävligt slött, måste jag säga.
. Studera var däremot väldigt vilsamt .
-
#49Om man bara pratar ledig på heltid, ja. Man har ju rätt till 25% nedsättning i tjänst efter 1,5 år även utan FP.ursula skrev 2015-01-27 12:18:27 följande:
Hur länge får jag vara föräldraledig?
Du kan vara helt ledig till dess barnet är 18 månader. Om du har dagar med föräldrapenning kvar efter dessa 18 månader har du rätt till ledighet de dagar du tar ut föräldrapenning
-
#90Samtidigt så har jag en syster som har samma arbete som jag. Hon har inga barn och har arbetat heltid hela sitt liv heltid och kommer att göra det. Hon har insett att hon trots det kommer att bli fattigpensionär. Vi är lärare. Jag blir alltså fattigpensionär oavsett vad jag görursula skrev 2015-01-28 00:34:40 följande:
Kvinnor mitt i livet kan tycka att det mesta är ojämställt.
Den verkliga orättvisan kommer dock att drabba dem först senare i livet. I SVT:s Rapport beskriver Birgitta Ljungqvist det som "den bittra sanningen rakt i ansiktet".
Efter ett helt arbetsliv får hon 10 000 kronor i månaden. Hyran går på 6 000 kronor och resten ska hon leva på.
Som pensionärer lever kvinnor och män i helt olika ekonomiska verkligheter, konstaterar fackförbundet Kommunal i en ny stor rapport.
Kommunals kvinnor får i genomsnitt 11 500 före skatt medan förbundets män får nästan 4 000 kronor mer. Precis som undersköterskan Birgitta Ljungqvist har kvinnorna haft låglönejobb. När barnen kom stannade de hemma några år för att sedan gå tillbaka på deltid. Barnomsorgen var dåligt utbyggd så de fick pussla sig fram, men det fick gå.
? Man var evigt ung fram tills pensionen, sedan kom den bittra sanningen, konstaterar Birgitta Ljungquist.
För när barnen väl vuxit upp har många kvinnor haft svårt att hitta heltidsjobb. De har alltid tvingats stå stand-by på samhällets arbetsmarknad.
De tar hand om barnen, jobbar i vården och när föräldrarna blivit dåliga och hemtjänsten inte räcker till, då får de gå hem igen. I dag har 140 000 kvinnor gått ner i tid eller slutat sina jobb för att ta hand om sina föräldrar.
Ett ojämställt yrkes- och familjeliv har sitt pris och det är kvinnorna som får betala. Bland de kvinnor som varit med i Kommunal är sju av tio beroende av garantipension, det vill säga det grundskydd som betalas ut till dem som haft små eller inga inkomster under livet.
Många kvinnor skulle inte klara sig utan sin man. "Skulle jag vara ensam skulle det inte gå", säger en kvinna i rapporten. Kommunals ordförande Annelie Nordström konstaterar krasst att kvinnor med enbart garantipension inte har råd att skilja sig. De blir livegna på gamla dar och är de ensamma, då får de ragga på hemmet. Dagens pensionssystem kräver tvåsamhet.
Det här är ovärdigt. Samhället måste trygga även kvinnors ålderdom. Kommunal kräver rätt till heltid. Kvinnolönerna måste höjas, pensionssystemet ses över. Men viktigast av allt är att skapa ett samhälle som är jämställt från början. En rättvist delad föräldraförsäkring är grunden. Regeringen har föreslagit ännu en pappamånad, men nu ser det ut att bli bråk om förslaget.
Vänstern hotar att stoppa pappamånaden för att regeringen valde att vända sig till Folkpartiet. Och medan manliga partiledare bråkar om en futtig månad går nästa kvinnogeneration i fattigpension . Min mamma drabbades (finns inte i släkten sedan tidigare) av demens tidigt och har aldrig njutit av någon pension. Nej, jag lever här och nu. Mina barn är små här och nu. Vem vet om jag ens lever när jag närmar mig 70? Jag hoppas det, men jag kommer inte att ångra tid jag spenderat med barnen och jag kommer inte att sörja att jag inte arbetat mer under deras småbarnsår.
Sedan håller jag med om övriga saker, att det borde finnas utrymme generellt för att faktiskt vara förälder - oavsett kön.
På Island har man individualiserad föräldraförsäkring. Hur tycker du att det slagit ut för kvinnorna där? Ingen skillnad alls vad gäller jämställdheten på arbetsmarknaden.....alls. Många kvinnor känner sig ännu mer stressade. Säger inte att individualiserad föräldraförsäkring är fel, men frågan är MYCKET, MYCKET mer komplex än så. -
#94Tar jag för givet att männen är vuxna nog att ta ansvar för själva. Alla pappor har alla möjligheter i världen som föräldraförsäkringen är uppbyggd i Sverige att vara hemma mycket och bygga stark relation till sina barn.Trubbel skrev 2015-01-28 08:45:13 följande:
Och pappornas relationer då?
-
#101Dumheter. Papporna måste AKTIVT själva VÄLJA BORT sin föräldraledighet. Om kvinnan ifråga sagt till sin man att han inte fick arbeta (eller något annat som varit viktigt för honom), hade han bara sagt "ja, och amen" och fogat sig i detta? Skulle inte tro det.Trubbel skrev 2015-01-28 09:14:15 följande:Inte så länge kvinnor aktivt stänger ute dem från att vara del av barnets två första år. Vilket många, många kvinnor gör. En ung dam som jag träffade på en föräldrautbildning häromveckan sa att hennes man inte fick ta ut några dagar, för dem skulle hon ha själv. Jag skulle säga att det krävs ett aktivt beslut från båda parter att sambarbeta kring de här frågorna. För min egen del var delad föräldraledighet ett krav för att över huvud taget skaffa ett barn till.
Vill man vara hemma med sina barn och ta en aktivt del i deras liv så ÄR man det. Föräldraförsäkringen är redan delad. Varsågod alla pappor att vara hemma med era barn. Varsågod alla mammor att vara hemma med era barn. De flesta människor är villiga att ta lite strid för det som är viktigt för dem. Riktigt så "toffliga" som du beskriver män är inte min erfarenhet att män generellt är. -
#109Ja, och grupptryck på jobbet....från andra män.....är faktiskt inte mammornas fel. Alltså något helt annat. Ja, det är ofta svårare för män att bryta könsnormer och orsaken till detta är huvudsakligen andra män.Trubbel skrev 2015-01-28 09:34:20 följande:Så enkelt är det inte. Det finns många strukturer som försvårar för män att vara borta länge med barn. Inte minst grupptryck på jobbet. Ja, de teoretiska möjligheterna finns där, men vi behöver fortsätta diskutera och trycka på i de här frågorna för att underlätta en förändring.
Och jo, det är faktiskt så enkelt. Vill en pappa verkligen vara hemma med sitt barn häften av dagarna i dagens Sverige så är det faktiskt bara att vara det. Jag har många pappor i min närhet som har gjort just det och de har inte blivit något samhällets paria eller så. Till och med min egen pappa var det med mig och min syster....i en helt annan tid då verkligen nästan ingen annan pappa var hemma. -
#125Ja, kvinnor gör det absolut också men det är tveklöst så idag att det är mycket svårare för pojkar och män att bryta könsnormerna och just DET är ett problem som huvudsakligen männen står för. Kvinnor bidrar, men den huvudsakliga orsaken till just detta är männen själva.Trubbel skrev 2015-01-28 10:32:04 följande:Det är bara att titta här i trådarna vilka som hårdast försvarar de rådande normerna. Kvinnorna gör det i precis lika hög utsträckning som männen.
-
#164Det ena utesluter ju inte det andra. Det är ju bara tills de är 8 man får utnyttja FP. Äldsta t.ex var hemma tills han var 3 år. Mellan till 2,5. Båda har under sin förskoletid gått 15-20 timmar (25 en kortare period/termin). Idag är äldsta 7 och går i ettan. Skoldag på drygt 4,5 timme. Mellan går 15-timmars sista året innan förskoleklass. Eftersom yngsta troligtvis blir hemma tills han är 3 så blir det inget fritids för de äldsta närmaste 1,5 året. Nästa månad kommer vi att ta ut de första dagarna för yngsta som är 19 månader. Har använt storebrödernas dagar sedan yngsta var 1 år. När yngsta börjar förskola har vi 100-150 fp-dagar kvar och vi kommer båda att arbeta deltid. Jag är lärare så ledig sommar, jul och påsk. De flesta som prioriterar tid med barnen gör det När de är 2, 6 och 10. Men ju äldre de blir desto längre skoldagar och då har de ju ingen glädje av en förälder som går hemma. Jag har en manlig kollega som slutade jobba deltid förra året. Yngsta barnet 12 och han kände att behovet från barnens sida inte längre fanns på samma sätt. De pös iväg till kompisar eller annat på egen hand. Sedan har olika familjer olika lösningar beroende på hur ens arbete ser ut. Men som sagt, det ena utesluter inte det andra.Trubbel skrev 2015-01-28 22:46:02 följande:
Vår familj har sparat 200 dagar med det äldsta barnet för att ev. flytta utomlands en period, förlänga semestrarna, kunna ta längre jullov, osv. Det gjordes möjligt genom att jag jobbade under min del av föräldraledigheten (min man tog ut komp). Det känns roligt att kunna spendera en del av dagarna på aktiviteter som barnen kommer att minnas senare i livet.
. Livet går fort. Jag tror inte att jag kommer att närma mig slutet av mitt liv och ångra att jag inte jobbat mer istället för att ha varit med barnen......kommer ändå att ha jobbat mer än mycket 
.