Får man hindra sitt barn att äta?

Självklart okej. Om man inte vill att barnet ska äta för mycket av något speciellt eller äta för mycket överlag.

Jag stoppar ofta mitt barn, det finns ingen botten i henne.

Varför skulle modersinstinkten säga så? Skulle jag alla gånger mata mitt barn tills hon blir nöjt skulle hon få ont i magen och må illa. Det är som sagt ingen botten i henne.

Tre år.

Generellt så tänker jag att folk i allmänhet tänker att det är okej och kanske också bra att begränsa maten för barn som är/riskerar att bli överviktiga.

Kanske är det svårt för många att begränsa maten. Kanske pga föräldrainstinkten som du nämnde innan, kanske för att man är rädd för att skapa osunda ideal, kanske för att man är rädd för andras reaktioner. Jag har själv fått kommentarer från främlingar om att jag är en hemsk förälder som inte låter min dotter trycka i sig tills hon får ont i magen... Nu är hon visserligen mager så kanske tror de att jag bantar henne eller något...

Det har faktiskt hänt flera gånger(utan att jag slår henne på fingrarna :P) både när vi fikat sötsaker och ätit riktig mat(inte McD eller liknande).

Det är inget fel med det. Det främlingarna(äldre damer) reagerade på var att dottern blev arg när hon inte fick trycka i sig hur mycket som helst. För det är ju hemskt.

Nej? Jag har inte heller brytt mig om vad de tycker, men jag tycker att det är ett märkligt beteende.

Du har verkligen problem... finns det en tråd där du inte gör ditt bästa för att kunna hitta ett sätt att kunna hoppa på någon?

Jag förstår varför damerna reagerade så, men ändå inte. Man gör inte så.

Va, det har jag verkligen inte tänkt på! Jag som gått runt och haft ångest för det här sedan dess! Typ...

Alltså... inte nödvändigtvis. Min unge är som sagt mager, men äter ändå kopiösa mängder. Hon är utredd på alla håll och kanter och har fått "friskstämpel". Ändå kan hon äta tills hon kräks, hon verkar inte riktigt ha samma mättnadskänslor som andra. Så jag stoppar henne, för att hon ska slippa magont och liknande.

Det mesta, men om du syftar till nyttigheten på maten så är den nyttig. Mycket vegetariskt(baljväxter och grönt), mycket fisk, lite kött(mest gris), mestadels fullkornsprodukter, visserligen mycket frukt.
Hon får juice och saft ibland, glass någon gång, aldrig godis, söta bakverk ibland.

Här beror det troligen på gener, hennes pappa är likadan.

Vad menar du med det?

Och inget av det kan tillämpas på min treåring. Eller sambo heller för den delen.

Det är lite svårt att förklara. Vi föräldrar känner ju henne så väl så vi liksom "ser" när det börjar bli för mycket och hon riskerar magont eller illamående. Bör också tilläggas att hon inte gör så varje dag, ibland har hon fokus på annat och sitter inte kvar lika länge vid bordet exempelvis. Vi hindrar henne genom att helt enkelt säga typ "tre tuggor till sedan är det nog och vi gör något annat istället". Ofta protesterar hon inte längre eftersom hon är van att vi gör så och hon nu dessutom är så stor att hon kan komma ihåg sista gången hon åt för mycket och fick ont i magen.

Ja, hon har fritidsintressen också...

Hon fokuserar inte på mat mellan måltiderna och är inte fixerad vid mat heller.