BioBonus

Äldre 18 Feb 09:31

729 svar

Hur ser ni på detta? (Styvförälder).

Anonym (Gdd) skrev 2015-02-18 09:26:48 följande:

[quote=74877160][quote-nick]BioBonus skrev 2015-02-18 09:14:59 följande:[/quote-nick]

Jag är inte alltid välkommen hos mina föräldrar, för ibland passar det inte om de har andra planer. Känner inget särskilt inför det faktiskt utan ser det som fullt normalt, då får jag ju komma en annan dag...

[/

Bor du fortfarande hos dina föräldrar?

Nope. Men inte heller när jag gjorde det så passade det alltid att jag poppade över till pappa och min bonusmamma de dagar jag skulle vara hos min mamma. Och det var inte traumatiskt.
Tror snarare det var hälsosamt för oss syskon att inse att våra föräldrar hade egna liv som inte alltid hade plats för vår närvaro. Vi lärde oss att även en mamma och pappa är individer som ibland behöver vuxentid och inte bara vara föräldrar.
Men det gäller förstås inte alla - det finns ju exempel på vuxna barn som anser att de alltid ska vara öppna dörrar hemma hos deras föräldrar långt efter att de flyttat hemifrån.

BioBonus

Äldre 18 Feb 09:47

#319

vampyria2 skrev 2015-02-18 09:36:44 följande:

Men du har antagligen ett eget hem att gå till så det är en helt annan sak.

Här har alltid barnen fått vara där de känner för det, det är deras hem och det är vi vuxna som har beslutat att de måste växa upp och ha två olika ställen som de ska kalla hem, då är det minsta vi kan ge till dem att de får vara där de känner att det passar dem bäst just nu, vem tusan vet varför de väljer att vara där men valt har de gjort och då ska vi vuxna vara treviga och tillmötesgående när det gäller det.

Ett undantag finns och det är om vi har planerat något speciellt, d kan vi säga att den och den dagen vill vi helst vara ensamna, det köper de festa ungar faktiskt.

Fast mina barn har två egna hem att gå till. Det har de flesta barn som bor varannan vecka, ligger liksom i sakens natur.
Men då kör ju ni samma regler som de flesta av oss i trådar talar om - barnen är alltid välkomna, men är det något speciellt så kan man säga att det inte passar...

BioBonus

Äldre 18 Feb 11:32

#322

Minimis skrev 2015-02-18 10:57:23 följande:

Nä, att det inte alltid passar förstår väl de flesta. Men då kan man säga "Vi ska iväg, och det går inte ändra" Jag och min man ska iväg i helgen, och det ska mycket till för att vi ska stanna hemma. Det är mänskligt. Men att säga till barn som har bostaden som sitt hem att "nä, du är inte välkommen för jag vill vara själv" är en helt annan sak. Jag kan också känna att "Jäkla ungar, får jag aldrig vara ifred" Men det är en tanke, efter många intensiva veckor hemma. Men då stänger jag dörren till sovrummet eller åker iväg en runda. Det är lite skillnad!

Det hade jag, eller våra barn inte alls haft några som helst problem med. Om jag skulle säga att det passar inte så bra idag för jag har verkligen sett fram emot att vara ensam ikväll så kan ni inte komma i morgon i stället, så hade de inte känt sig oälskade och ovälkomnade för det. De skulle bara säga, visst vi ses i morgon ha det så skönt :)
Men som jag säger hela tiden - alla familjer är olika och det finns inga rätt eller fel. Men att påstå att jag stänger mina barn ute från sitt hem, när de har två hem och bor växelvis och alltid är välkomna hem, om jag inte har andra planer, är inte bara lite magstarkt och nedlåtande, utan helt fel.

BioBonus

Äldre 18 Feb 13:49

#330

Anonym (g) skrev 2015-02-18 13:27:02 följande:

Ja, det står dig fritt att tro vad du vill. Det blir inte mer rätt för det.

Så om man inte tycker som du, eller ser på livet som du så har man fel, är det så du menar med det här?

BioBonus

Äldre 18 Feb 14:34

#337

Anonym (g) skrev 2015-02-18 14:26:10 följande:

Jag svarade på vad personen sade sig personligen tro och det personen tror överensstämmer inte med fakta. Man kan förvisso ha olika världsåskådning men det är klart att vetskap och kunskap övertrumfar tro och okunskap. Det säger sig självt.

OK, kan inte påstå att något av dina inlägg har övertygat mig om vare sig vetskap eller kunskap från din sida. Inte utifrån mitt perspektiv och min vetskap och kunskap.
Men jag dryftar mig inte till att säga att du har fel för det. Vi har bara olika erfarenheter och olika kunskaper.

BioBonus

Äldre 18 Feb 15:01

#340

Anonym (g) skrev 2015-02-18 14:55:06 följande:

Nej, det trodde jag inte att de skulle göra heller. Jag har heller ingen ambition i den vägen eftersom jag saknar tid till en så omfattande argumentation och redovisning som skulle behövas för att göra det jobbet.

Det var bra att du inte dristar dig till det. Klokt.

Ja det är klokt. Men jag har väl inte samma behov som dig att tala om för folk att de har fel bara för att de har en annan erfarenhet av något än vad jag har.
Synd att du inte har den ambitionen, för om det nu är så att du faktiskt har en massa kunskap i ämnet och kan ge mig, och andra, ett annat perspektiv så hade det varit intressant att få ta del av det på ett respektfullt sätt från din sida, istället för att bara få höra att vi har fel.
Men jag förstår att det inte ligger i ditt intresse och lägger nu ner den här diskussionen.

Ha en bra fortsatt dag.

BioBonus

Äldre 19 Feb 08:48

#348

Ess skrev 2015-02-18 16:19:25 följande:

Jag vet faktiskt ingen som har något emot om mamman ringer barnet, speciellt inte om barnet har egen telefon.
Problemen uppstår när mamman ringer 15 gånger på hemtelefonen under en kväll, för att komma med dumma och onödiga pekpinnar till pappan, allt för att dra igång ett bråk mao.
Visst, det går att byta nummer, eller stänga av signalen. Men ska det verkligen behövas...............

Jag har aldrig heller stött på en bonusmamma som förvägrat barnen att ringa till sin mamma. Däremot har jag, precis som många andra här säger, hört om barn, även i min egen familj, som i perioder inte mått bra av att mamma (oftast) ringer för ofta och påminner om att barnet saknar. Men det brukar ju också lösa sig på bästa sätt eftersom de flesta föräldrar är ganska vettige människor som oftast vill sina barns bästa. Annars får man be FR om hjälp - funkar det med ;)

Så i min värld, och av mina erfarenheter så finns det väldigt få bonusmammor som hindrar barnen från att ringa. Däremot så läser man ju en del inlägg om bonusmammor som ifrågasätter mammans behov av att prata med pappan 15 gånger om dagen. Men det problemet äger ju inte bonusmamman direkt :)

BioBonus

Äldre 19 Feb 10:05

#353

vampyria2 skrev 2015-02-19 09:52:31 följande:

Ärligt talat så förstår jag inte vad du menar här...men jag tycker att om man ger sig in i ett förhållande där det finns barn så ska man förstå att hemmet är barnets hem lika mycket som de vuxnas och ingen ska säga till dem att de inte är välkomna dit om det inte är något speciellt som sker.
barnen kan ha olika behov vid olika perioder i sitt liv och om de känner att de mår bäst av att vara lite mer hos den ena föräldern så är det vår skyldighet som vuxna i deras närhet att ge dem det, hur jäkla svårt kan det vara att ge dem det?

Jag skriver inte det här bara som bioförälder, jag har haft bonusungar och de bodde faktiskt hos oss på heltid och åkte bara till mamma när de kände för det, aldrig att jag skulle få för mig att såga åt dem att de minnsan fick lov att åka i från vårat hem för jag orkade inte ha dem där mer, kände jag att det blev förmycket så var det jag som åkte i väg en sväng, de ska alltid veta att de har tillgång till sitt hem...fan vad det skulle vara jobbigt ifall nån helt plötsligt sa åt en att man inte var önskad i sitt egna hem, den man som gjorde så mot mina barn skulle åka ut med huvudet före :-/

Men det är ju en helt annan sak om barnen bor heltid.... Då har de ju bara ett hem, och bor inte växelvis vilket är det den här diskussionen handlar om...
Det är väl klart att jag inte kör iväg mina barn på den vecka som de ska bo hos mig. Jag "kör inte iväg dem"på deras pappas vecka heller, om det inte är så att vi har annat inplanerat eller att deras pappa vill att de ska vara hos honom.

BioBonus

Äldre 19 Feb 11:45

#364

Påven Johanna skrev 2015-02-19 10:13:41 följande:

Hur skulle du ställa dig till om din man ville "köra i väg" dem då? Om ni inte hade något inplanerat och du själv skulle vilja umgås med dina barn på hemmaplan och ditt ex inte hade något emot det, och det bara var din man som inte ville att de skulle vara hos er och att ni i stället skulle hålla er strikt till varannan vecka? För det är ju mer som i ts fall, kan jag tycka. Där är det en pappa som vill att ungarna ska kunna komma hem, men ts vill få vara i fred i sitt eget hem (på mammaveckorna). Det är väl först när viljorna är olika som det blir problem, och då är det ju intressant att se vad olika människor har för syn på problemen och hur de eventuellt löser dem.

Tja, jag skulle väl lyssna på hans argument. Han har lika stor rätt som jag att ha åsikter och önskemål eftersom det är hans hem också. Ser inga som helst problem med det heller.
Skulle däremot inte har gift mig med honom om han inte var ok med att mina barn bodde varannan vecka.

BioBonus

Äldre 19 Feb 11:48

#365

vampyria2 skrev 2015-02-19 10:55:45 följande:

Läs om och läs rätt, vad jag påpekade är att det är en förbannad skillnad om man är vuxen och har flyttat hemifrån och inte kan hänga hos föräldrarna hela tiden och på att vara ett barn som fortfarande bor hemma, ser du ingen skillnad i det så ser jag inget intresse på att fortsätta prata med dig här faktiskt.

Ja, men mitt svar där var till en vuxen kvinna (?) som frågade en annan vuxen kvinna hur HON skulle ha känt. Så i den frågeställningen oss emellan där så var det inga barn involverade :)

BioBonus

Äldre 19 Feb 12:00

#367

vampyria2 skrev 2015-02-19 10:12:33 följande:

Hm hur gör ni när ni säger till ungarna att de inte får vara kvar hemma utan måste åka till den andre föräldern? Känns det inte minsta lilla elakt när ni säger det? Bryr ni er inte alls om att det nog gör dem ledsna och faktiskt gör dem lite illa?

Jag säger det när de ringer och frågar om det är ok att de kommer över. Brukar inte vara särskilt dramatiskt alls. Du vet:

- Hej mamma, det är XX. är det ok om jag kommer hem till dig istället ikväll? Det är ok för pappa om det är ok för er.
- Vet du älskling - det passar inte så där jättebra för vi har gäster/planer/sett fram emot en ensamkväll. En annan dag i veckan kanske?
- Ok, hälsa NN och ha en mysig kväll. Om inte annat å ses vi nästa vecka.
Ingen känner sig elak, ingen känner sig sårad. Ingen börjar gråta.

Ni som har barn som skulle reagera så stenhårt på det här som många av er ger uttryck för - som jag ser det så måste ni ha extremt otrygga barn som skulle bli så ledsna och trauamtiserade över att ni nån gång faktiskt INTE fanns där för dem 24/7.
Vad gör ni för att ett nekande eller ett avspisande i framtiden av andra inte ska bli en stor sorg för dem? Hur hjälper ni dem igenom den här, inte vet jag vad som kan vara problemet - otryggheten, separationsångesten, känslan av att inte vara älskad om man inte alltid får vara med? Hur tänker ni kring att era barn far så illa av att inte känna att ni alltid kretsar kring dem?

BioBonus

Äldre 19 Feb 12:48

#373

Anonym (****) skrev 2015-02-19 12:24:12 följande:

För att bonusmammor oftast har snedvridna vaneföreställningar.
Tror att de ska kunna ha drömlivet med drömprinsen utan att fatta att de alltid kommer att komma i 3:e hand.
Väljer man en förälder så ska man också anpassa sig till den familjen man
*besöker*. inte komma o gnälla om allt.
Barnens bästa först...alltid!.

3:e hand?

BioBonus

Äldre 19 Feb 13:49

#380

Anonym (Ester) skrev 2015-02-19 13:39:55 följande:

En man eller kvinna som väljer att se sin partner som någon som kommer i 3dje ( vem som nu kommer i 2a hand fattar jag ej, exet kanske?) är för mig en patetisk människa. Alla i en familj kommer först, alla ska lyssnas på.

Det är oftast mammor som lever i villfarelsen att de ska ha någon form av pallplats kvar även efter skilsmässan och nytt giftermål. Brukar sällan vara särskilt stabila och vettiga kvinnor dock :)

BioBonus

Äldre 25 Feb 11:30

#624

Lillusen skrev 2015-02-25 11:18:53 följande:

Ja nu tar du verkligen upp ytterligheter, saker som i de flesta familjer inte skulle hända, och om dom mot alla förmodan säger att de ska stanna i tre veckor till, ja då är nog något på tok, väldigt på tok och man behöver ta tag i det problemet, och för mig är inte lösningen att barnen inte får vara där.

En vanlig händelse hos oss är att någon kommer hem när dom ska vara hemma hos pappa för att tex. hämta gympakläder, äta mellanmål för att det är närmare när dom sen ska på träning, öva på musikläxan osv, osv. Har jag middag så det räcker så frågar jag om dom vill ha, annars sä säger jag att dom kan ta rester eller laga något själva.

På samma sätt kommer vi uppfostra vår son som har sammanboende föräldrar så om han har haft andra planer som blir ändrade så gör han på samma sätt, han kommer inte ringa hem och fråga om det är okej att han kommer hem. Och på samma sätt fungerar det för mig och min man, hoppar jag över personalfesten pga av huvudvärk så ringer jag inte hem och frågar om det är okej att jag kommer hem, på sin höjd ringer jag och berättar att jag är på väg hem.

När jag läser mitt sidta stycke så undrar jag verkligen om ni gör så hemma hos er?

Vem meddelar den andre föräldern att barnet äter middag hos dig istället för att komma hem? Du eller barnet?

BioBonus

Äldre 25 Feb 14:10

#642

Måste säga att ni föräldrar som svarar i den här tråden måste vara något av de mest egoistiska människor jag har hört talas om - det är jag jag jag. Väljer man mig så väljer man hela paketet, väljer man mig så måste man ta ansvar för mina barn lika mycket som jag själv gör.

Ni framstår som oerhört osympatiska vuxna, som, om man ska tro ert "do it my way, or take the highway", känns som riktiga nerköp för vilken partner som helst.

Jag är glad att min man är karl nog att ta fullt ansvar för sin dotter själv. Och är karl nog att respektera min roll i hans dotters liv, som inte definieras av honom utan av mig och hans dotter. Han skulle aldrig komma på tanken att ta min roll i hans dotters vardag för givet.

BioBonus

Äldre 25 Feb 14:29

#646

Anonym (MM) skrev 2015-02-25 14:24:37 följande:

Jag menar att när man upplever att man bara ger och ger men inte få något tillbaka så då tröttnar man till slut. Om man upplever andra styr ens liv och man själv inte kan påverka, att man har förvätningar på att göra en massasaker men inga skyldigheter (jo så upplever jag det) . Att man är som en livegen i sitt hem, an passup. Nr det man ger tas för givet -då vill i alla fall inte jag ge något mera.

Fast det har ju mer med mannen i fråga att göra, och kanske inte det faktum att han har barn. Mansgrisar finns det gott om, och de är inga kap vare sig med eller utan barn ;)

BioBonus

Äldre 26 Feb 11:58

#682

Kvastskaft skrev 2015-02-26 11:49:36 följande:

Eftersom du väljer att säga emot mig så förutsätter jag att du anser att jag har fel. Annars hade du inte sagt emot. Likaså föredrar jag att läsa som ett än att ha ett upptryckt i de mörka trakter du verkar ha valt.

Hur jag uttrycker mig är upp till betraktaren o ja, jag är burdus. Tål du inte det så läs inte det jag skriver.

En kärleksrelation däremot handlar deffenitivt inte om att bo tillsammans i dagens samhälle. Att det krävdes på medeltiden är en annan sak. Men i gengäld så separerade man inte heller på den tiden.

Min vidriga kvinnosyn är en totalfeltolkning. Jag har en vidrig människosyn där jag hatar orättvisor o egoism. Precis det den här tråden handlar om. Det är ett egoistiskt tänkande att flytta ihop med en MÄNNISKA ( fortfarande människa o inte en kvinna/man) o börja ställa krav på förändring som är till barnens nackdel. Trots allt så ör barnen de enda som inte kan välja eller styra sina liv på egen hand.

Det är tyvärr du som verkar ha en vidrig syn på män. Men det är ok i dagens samhälle.

Det är ju också fruktansvärt egoistiskt att kräva att någon ska ställa upp, som pappan i TS gör, utan kommunikation och samförstånd. Flyttar man ihop med en människa (med eller utan barn) så får man väl ändå respektera bådas lika värde i relationen?

BioBonus

Äldre 26 Feb 14:44

#692

Kvastskaft skrev 2015-02-26 14:40:08 följande:

I gengäld så ser jag inte att du skriver att du indirekt slängde ut barnen som i TS fall. Du/ni gjorde ett val o det normala i de flesta fall är att bonusbarnen fortsätter vara välkomna i samma utsträckning som förr.

Jag tror inte att du lät barnen lida för att leva med din partner.

Så barn som även bor med sin mamma som i det här fallet lider? Eller vad menar du?
Mamman flyttade närmare och TS uppmuntrade att barnen skulle bo vv...

BioBonus

Äldre 27 Feb 09:51

#705

Gung Ho skrev 2015-02-27 00:13:12 följande:

Ja, du bör köpa hela paketet! Men det bl.a. 'Packet' här, kanske selektivt, missar är att ALLA bör köpa hela paketet. Dvs 'bonusföräldern' och barnen skall också få en egen och naturlig plats i familjen. Jag hade vissa krav på min sambo när vi träffades. Hade jag inte uppfattat att vi delade dessa värderingar hade vi inte kommit bortom dejtingstadiet. Å andra sidan hade jag samma krav på mig själv, ngt som 'packet' hade väldigt svårt att ta till sig. Det vart istället mkt fokus på hus orimliga krav jag hade på kvinnan och hur jag egentligen var en mansgris som bara ville ha en barnpassare. Detta speciellt från hon som här på FL av ngn anledning associerar sig med det högsta spelkorten!

Ja, jag tror på tydliga familjevärderingar och att barn behöver trygga, kärleksfulla och ovillkorliga vuxna i sin omgivning, men de högsta kraven ställer jag på mig själv. Jag är oändligt glad att min inställning på en ovillkorligt kärleksfull familj gett mig en så underbar bonusdotter som ser till mig för trygghet!

Definiera gärna vilka du benämner som "packet" är du vänlig?

Hur ser ni på detta? (Styvförälder).

INNEHÅLL