Den här "jag älskar dig inte" känslan

Hej.

Har ingt emot att det finns stor ålderdklapp men just att han var mycket äldre och du slutet av tonåret samtidig som han kontrollerande och bestämmande.

Mina föräldrar är forfarande gifta nu i 30 år. Liknande som du berättar men jag undrar hur morsan sku ga mått om hon sku ha skilt sig.

Mycket har förövats från hennes liv.

Själv står jag i en vägsjäl att separerats. Min fru har varit ständigt svartsjuk, anklagande och dömande. Går mycket över barnen. Hon har förstört tv, mobiler, laptop, dörrfönster osv allt av värdr på totalt 40000 sek.

Jag om du har kännslan av att snart blir det bra, nu kanske blir det bra.

Att man inte vågar ta steget osv.

Jag tror att ma måste tilllåta unna sig ett bra liv att man är värt det.

Vet han om sitt problem? Har ni fått ptoffesionell hjälp? Är han aggresive?

Kram

Hej. Känns riktigt jobbigt. Kör just bort med bilen då hon börja skrika och bli aggresiv, vill inte ta över ditt tråd på nått sätt. Hon får hjälp men det har blivih mer att hon gömmer sig bakom sitt ohälsa. Mest tycker jsg synd om barnen som blir äldre och ser allt. Suck. Våldet hon utför på mig. I början försvara jsg mig vilket hon kunde använda de till att det var jsg som var våldsam. Känner mig för feg. Hsr sagt nu flera gånger att jag vill separera. Hon säger att hon får hjälp nu och det blir bra. Började dock på allvar söka efter lägenhet. Tråts allt älskar vi varanadra men man måste se till verkligheten att det tyvärr är slut.

Hoppas du hittar mod och styrka

kram

Tack, känns som den hät tråden fick mig agera och inte bara säga vad man tänker göra. Nej jag är inte ur det ännu. Men har tagit steget att ställa mig på bostadskö idag. Hoppas jag får en lägenhet så snabbt som möjligt, vilket är räddningen.

Tänkte fråga om det förändrades med tiden eller var han så från början och du fick bara acceptera.

För oss har hon fått mig att ALLTID ta skulden på mig. Jag fick be om förlåtelse osv. Besviken att jag alltid varit så ödmjuk och velat ha ett dröm relation där man aldrig bråkar. Ja jag var naiv, 19 år. Visserligen har hon haft jobbig barndom där jag alltid stödde henne när hon behövde och modde dålig. På senare tid, ca 1 år sen har min kärlek svalnat som du Carol skrev rubriken till denna tråd. Känslan jag älskar dig ej mer. Där man slutat komma hem med blombucket, överaska på middag, bla bla bla. Nu bekyller hob mig för att inte uppvakta henne ocg allting är mitt fel att relationen har blivit förstörd.

Det ända positiva med det här är att jsg har fått vissheten och självlänslan tillbaka att jag är en bra pappa, har varit trogen kärleksfullt och romantisk partner. Har respekterat och sett familjen före miv själv.

Jag skrev nu dessa egenskaper för att min partner (förre detta) har alltig påstått det måtsatta. Men nu vet jag vem jag e och hon kan inte hjärtvätta mig vidare längre med den här nedtryckade sättet. Och fått hennes familj att tycka shit om mig. Spec. Hennes mamma.

En annan fråga som är kanske är mera persolig, du väljer själv om du svara.

Är du ekonomisk beroende av honom?

Vilket min mamma var.

Hej Carol.

Läste just med att han för våld mot dig med slag. Och att han utttycker sig vara överhuvudet. Är han regiöst? Hey. Det är farligt vad du går igenom om jag förstått det rätt. Ta dig ut nu och kontakta myndigheter om våldet. Du är i en farlig eld. Hoppas det bästa för dig. Så här kan det inte gå vidare.

Kram