Jag är hemma med mina barn. Det är det bästa jag gjort. När mina grabbar var små gick dom på dagis o jag jobbade. Jag var tvungen då jag var ensamstående.
Nu är jag gift sen många år tillbaka och våra tre små är hemma med mig.
Har ju erfarenhet av båda sidor så jag kan lätt påstå att det känns bäst att ha tiden med barnen för den får man aldrig igen.
Som många säger att den sociala biten kanske missas när man är hemma,hur tänker ni där?
Man sitter ju inte hemma med barnen mellan fyra väggar hela tiden.
Det finns massor av olika aktiviteter att delta i där dom träffar andra barn och föräldrar träffar andra föräldrar .
Och ofta så hälsas det på hos barnens vänner osv.
Den sociala biten funkar toppen oavsett dagis lr inte.
Kanske inte är så för alla men där vi bor finns massor att göra och vi träffar andra barn och vuxna väldigt ofta.
Oj vad många svar på den frågan! Roligt att det går att diskutera utan tjafs.
Jag har ju som sagt haft en tid då barnen gick på dagis och nu en tid där dom är hemma hos mig.
Visst att dom kan komma hem och berätta vad dom gjort och ätit till lunch osv men hemma så pratar vi under lunchen istället och dom får även glädjen att vara med att fixa lunchen om det är något dom kan hjälpa till med som inte handlar om att använda stora knivar osv såklart och de kreativa saker dom gör ja dom gör vi ihop och barnen visar upp dom lika glatt ändå.
Skillnaden i det sociala? Finns ingen större skillnad ser jag.
Och med kunskaper?
Min 4 åring kan räkna bra långt och även skriva en del ord.
Även min tvååring kan räkna.
Här lär dom sig både av oss och av sina syskon och vänner.
Så nää. Jag håller fast vid att det är det bästa jag gjort.
Hur ser du på det faktum att de inte kommer veta av hur tempot bland förskolebarn är - hur attityden är och så?
Det är ju något de kommer att behöva lära sig vid skolstart, när de egentligen borde behöva fokusera på att lära sig läsa, skriva och räkna.
Mitt barn började som sagt på förskola vid fyraårsålder. Och man märkte ju en enorm skillnad på mitt barn och på barnen som gått på förskolan sedan ettårsålder. Det tog några månader för mitt barn att komma in i verksamheten och anpassa sig och så. Något som jag visste skulle ske, varför jag då valde att sätta barnet på förskola vid fyraårsålder, 15 timmar i veckan - så att barnet fick chans att lära sig bli en del av en stor barngrupp innan det blir dags för skolan och allvaret.