Digestive skrev 2022-07-14 16:49:49 följande:
Jag är osäker på att den här åkern bör plöjas en runda till och i nuvarande läge. Att lägga den i träda, pyssla om den och låta den återfå näring känns som ett säkrare kort.
Visst bör man rätta till saker som fungerar dåligt, det vill säga se över ramarna för dessa verksamheter, man risker dock att skjuta sig i foten om det görs för mycket. Om någonting händer så att yrket blir än mer oattraktivt så kan vi (och väldigt snabbt) stå inför problem som pengar inte kan lösa.
Att vara försiktig och i första hand höja lönerna för lärarna i offentlig sektor skulle ge trippel effekt - 1) fler nöjda lärare i offentlig sektor, 2) den privata sektorn skulle behöva höja lönerna för att kunna konkurrera, det vill säga spendera mer pengar på själva verksamheten och 3) oseriösa verksamheter skulle tveka mer.
Du får även tänka på att verksamheter utan skattkistor påverkas av besluten som tas.
Verksamheter utan skattkistor kan inte ge utdelning.
En verksamhet utan skattkista var väl John Bauer skolan - genom ett upplägg men räntekostander till ägarna
www.expressen.se/nyheter/inloggad/agarna-blev-miljonarer--eleverna-allt-samre/
"Tedfors och de andra ägarna blev stormrika. 2006 ombildades skolbolaget genom ett komplicerat upplägg där ägarna sålde bolaget till sig själva. Köpeskillingen på 450 miljoner kronor finansierades med hjälp av ett banklån på 250 miljoner kronor. Resterande 200 miljoner kronor blev det nya bolaget skyldigt ägarna. På så sätt kunde det nya bolaget betala ränta till ägarna själva, kostnader som betalades med elevernas skolpeng. Bara 2007 gick 30 miljoner kronor till räntor.
- När skolan blev en affärsverksamhet som man köpte och sålde kom det andra effekter med det, till exempel att man belånade bolagen så att det uppstod räntekostnader som skolpengen skulle betala, säger Kristina Lagerström som tillsammans med Johan Zachrisson Winberg ligger bakom granskningen.
...
Delar av skolpengen gick rakt ned i ägarnas fickor. John Bauerskolorna gav över 100 miljoner kronor i vinst bara fram till 2006, och SVT:s granskning visar att Rune Tedfors kan ha tjänat runt 150 miljoner kronor på skolorna.
När det danska riskkapitalbolaget Axcel köper John Bauer-koncernen 2008 uppgår prislappen till 675 miljoner kronor, enligt SVT:s granskning.
Axcel skriver under avtalet med övertygelsen om att ha gjort en god affär. En avkastning på runt två gånger pengarna är önskvärd, förklarar riskkapitalbolagets företrädare i SVT:s dokumentär "Skolfesten".
...
När det stod klart att skolkoncernen var utom räddning och väntade konkurs var det fler än Pär Lindberg som ville prata. I SVT:s dokumentär vittnar en annan lärare, arbetsledaren Agneta Holmberg, om hur resurserna försämrades på bekostnad av höga avkastningskrav och räntekostnader.
- Det blev snålare, det vill jag nog säga. Det var sällan budget fick hålla hela året ut, den kapades någonstans på vägen, säger hon.
Snart stod skolan, som tidigare prisats i affärspressen, utom räddning. Marknaden var hårdare, eleverna färre och skolorna fler. Skolans dåliga rykte gjorde den nästintill uträknad i konkurrensen. Pengarna fanns hos de tidigare ägarna, men inte i skolverksamheten.
...
"Dagens elever och föräldrar är kritiska och kvalitetsmedvetna, och skolor som inte håller måttet väljs bort. Därför menar jag att John Bauers exempel visar att friskolesystemet fungerar", skrev Anders Hultin på DN Debatt i samband med konkursen."
När marknaden räknat ut JB så står ägarna kvar med stora vinster och elever står utan behörighet och kunskaper eller med glädjebetyg,
Allt kan inte marknadiseras - det är barnens utbildning och möjlighet till att förverkliga sin framtid det handlar om.
