• Anonym (Ansvar)

    DU skapar DITT liv!

    Jag är så trött på folk som bara skyller allt på omständigheter runtomkring och inte tar ansvar för sitt eget liv.

    Det liv du har det har du skapat själv och kan inte skylla på omständigheter (det finns så klart ett undantag, Sjukdom. Det kan man inte styra själv)
    Jag tycker folk är så snabba med att skylla ifrån sig istället för att ta eget ansvar.

    Nej jag mår dåligt på grund av att jag inte har något jobb, för att den här personen sa så eller gjorde så, för att det är mörkt på vintern osv osv osv.

    Nej du mår dåligt för att du väljer att må dåligt. Det är ett val man har. Du behöver inte må dåligt. Och du kan själv välja om du vill låta andra människor få dig att må dåligt. för det kan dom bara om du låter dom göra det.

    Och ja har du en man som inte lyfter på arslet och inte hjälper till eller bara är allmänt pantad så är det inte på grund av honom som du mår dåligt, det är på grund av att det är du som valt honom och gjort ett dåligt val helt enkelt. väldigt lätt att ändra på.

    Så varför skyller folk ifrån sig så mycket istället för att ta ansvar?

  • Svar på tråden DU skapar DITT liv!
  • Anonym (Introvert HSP)
    Anonym (Ansvar) skrev 2015-04-05 16:51:03 följande:
    ja fast du menar ju då att din lycka ligger i att din mamma ska se dig känns det som. och då lägger ju du din lycka i andra personers händer vilket är exakt det jag menar inte går. Ens egen lycka är ens egen och något man är ansvarig för själv. Min mamma har aldrig varit så som jag velat att hon skulle vara och inte sett mig på det sättet. Men inte skyller jag min olycka på henne. jag jobbar med min egen lycka.

    Jag har haft en tuff barndom men det är inte en ursäkt.
    De flesta barn, inte bara introverta HSP barn försöker bli sedda/bekräftade av sina föräldrar. Blir de det så behöver de inte jaga efter att bli lyckliga/harmoniska/trygga. De kan fokusera på att göra bra val för sin egen del. Jag har inte valt min personlighet och jag anser att min mamma valde att inte se mig under min uppväxt och att det påverkat mig negativt. Att jag vid 40+ väljer att ta hjälp med att hitta mig själv och skapa ett harmoniskt och lyckligt liv är jag jätte glad över. Jag hade troligtvis aldrig klarat det själv p g a att spåren var för djupa och svåra att ta sig ur för egen maskin. Det är väldigt lätt att halka tillbaka ner i de gamla spåren.

    Jag tycker att det låter fantastiskt bra att du fixat din egen lycka själv. Grattis! Du har säkert en helt annan personlighet än jag och tänker i helt andra banor. Alla är vi unika och tänker olika. Du är säkert jätte duktig på att stänga av känslor och hörsel när du vill och därmed klarar dig lite bättre än de som är "på-/uppkopplade" hela tiden och har jätte svårt med att sortera känslorna som dyker upp och påminner om gamla tider. Det är väldigt uttröttande, energikrävande att sortera intryck/känslor alla vakna timmar när man är osäker och vilsen. Att då också hitta ytterligare energi och tid för att leta efter sin egen lycka är inte helt lätt men det går om man verkligen vill. Jag kommer att nå mitt mål, att bli harmonisk och glad men det kommer att ha tagit många år av arbete med mig själv.
  • Hannananana

    Jag studerar karriärutveckling på universitetet och de senaste månaderna har jag och resten av min klass gjort studier om hur intervjupersoners karriärutveckling formas. För att analysera Intervjuerna har vi använt oss av karriärteorier (exempelvis krumboltz, sparkes o savackas) samt andra teorier från Bourdieu, Conell och Pussas.

    Det som är relevant för denna tråd är att allas resultat visat på att varje intervjupersons livsutveckling och karriär formats utifrån kön, klass, kultur o etnicitet. Inte en enda har format sitt liv utan att påverkas. Normer och klasstraditioner är så sjukt inriktade att i stort sett ingen får möjlighet att bli vad som helst.

  • Anonym (Olika förutsättningar)

    Visst kan man ta ansvar för mycket i livet och påverka många val i ens liv och tycker också att många skyller i från sig och inte vill ta ansvar, i vårt avlånga land och det är trist att den attityden speglar av sig på så många. Men vissa saker i livet kan du inte påverka, du behöver stöd för att bearbeta vissa saker och det är väl bra, då tar du ju tag i dina problem. Du kan bli sjuk och det kan vara jobbigt att motivera sig att komma tillbaks, men har du bra stöd och pepping så kan du klara det också. Arbetslivet idag, är dock inte så lätt och därför svårt att påverka. Idag är man inte trygg någonstans för att man är fast anställd och då kan man behöva hjälp och stöttning för att klara sig igenom om man t ex blir av med jobbet, men om man ger sig sjutton på att få ett nytt jobb och har ett stort kontaktnät så får man ju oftast ett nytt jobb. Visst mycket kan man påverka själv, men det kräver att omgivningen ger en feedback, att orka komma tillbaks, när man mår dåligt och befinner sig i botten. Detta är hur jag mått, men mår idag jättebra och har ett jobb jag trivs med, som jag kämpat för att få, och en familj som ger mig trygghet och jag mår bra, men vägen dit har inte varit guldkantad och jag har fått kämpa för att komma till den harmoni jag har i livet idag, har gått igenom en jobbig sjukdomsperiod, men tog mig ur den och under den perioden, förändrades mitt synsätt på livet.

  • Anonym (amen)
    Froststar skrev 2015-04-06 00:12:59 följande:
    Ja, nu gör du det. Men tänker du förbli utbränd, deprimerad och sjukskriven resten av livet? Eller har du planerat att ta dig tillbaka? Eller ombilda dig till annat? Eller göra något annat? Det är inte så att man kommer att ha samma apati, orkeslöshet och matthet hela tiden. Du är tydligen förbi den fasen dessutom för de som är i den fasen orkar mest ingenting, inte ens skriva på FL. Hjärnan klappar liksom ihop.
    Vilken förståelse du verkar ha?
  • Anonym (amen)
    Anonym (Ansvar) skrev 2015-04-06 10:32:26 följande:
    självklart är det en komplex fråga och väldigt svårt men oavsett vad som hänt en individ så kan inte en annan människa komma och säga att nu ska du må bra. För att en person ska kunna må bra så måste den personen vilja det själv.
    vill personen inte själv går det inte.
    Fast att må bra och vara anställningsbar är inte samma sak.

  • Anonym (tycker)
    Anonym (Ansvar) skrev 2015-04-06 10:13:19 följande:
    jag säger som alltid. Det är bara ursäkter. Du kan inte styra om du får en sjukdom eller ej. Det ligger inte i din makt. MEN du väljer själv hur du vill att ditt liv är oavsett. Som jag sa tidigare. Steven Hawking är ett praktexempel då han har en allvarlig sjukdom som dessutom skulle innebära döden för honom men han fortsatte sitt liv som vanligt och arbetade med det han älskade och skaffade barn som vilken annan människa som helst och han lyckades. Han är väldigt inspirerande och ett levande exempel på vad jag menar. Vem som helst hade nog bara gett upp efter den diagnosen och skyllt på att man inte kan för man är sjuk. men han fortsatte och lever än idag fast han bara skulle leva 2 år enligt läkarna.
    Oavsett vad man vill så måste man ha redskapen för att genomdriva det och det har inte alla. Man måste även ha turen att råka träffa rätt personer och en hel del annat som vi vanliga människor inte ens tänker på. Tveklöst har Steven Hawking haft försynen på sin sida och gynnats av omständigheter som inte alla framkommer i TV-program om honom. Därmed naturligtvis inte sagt att även driv och vilja är en förutsättning. Dock bara en av förutsättningarna. 
  • Anonym (tycker)
    Hannananana skrev 2015-04-06 11:18:07 följande:

    Jag studerar karriärutveckling på universitetet och de senaste månaderna har jag och resten av min klass gjort studier om hur intervjupersoners karriärutveckling formas. För att analysera Intervjuerna har vi använt oss av karriärteorier (exempelvis krumboltz, sparkes o savackas) samt andra teorier från Bourdieu, Conell och Pussas.

    Det som är relevant för denna tråd är att allas resultat visat på att varje intervjupersons livsutveckling och karriär formats utifrån kön, klass, kultur o etnicitet. Inte en enda har format sitt liv utan att påverkas. Normer och klasstraditioner är så sjukt inriktade att i stort sett ingen får möjlighet att bli vad som helst.


    Håller fullständigt med här. Vi är mer styrda av arv och miljö än många vill tro.
  • Anonym (Ansvar)
    Astarte skrev 2015-04-06 10:51:32 följande:
    . . . och när hjälpen inte klarar att hjälpa. . . ?
    ja då ligger det ju något problem någonstans men ansvaret ligger i slutändan fortfarande bara på personen.
  • Anonym (Ansvar)
    Astarte skrev 2015-04-06 10:29:33 följande:
    Fast du blandar ihop förmåga att arbeta rent teoretiskt med att vara anställningsbar. Jag har själv en diagnos och det var svårt i helvete att få jobb på grund av alla fördomar.

    Vad jag vill säga är att bara för att man har en (teoretisk) arbetsförmåga innebär det inte att man får jobb när det alltid finns en rad fullt friska som söker. Det är lätt att bli knäckt när man får höra "nej" år ut och år in.
    må så vara men jag sa aldrig att det var lätt. jag menar bara att det är möjligt
  • Anonym (Ansvar)
    Anonym (Maja) skrev 2015-04-06 10:36:46 följande:
    Är det det du menar med din tråd - att den egna drivkraften behövs - att man måste kämpa själv, inte att det räcker med det.

    För den biten är jag med på att har man inte den egna vilja och drivkraften kan man inte nå "lyckan" (vad det nu kan tänkas vara), däremot räcker det inte alltid med att vilja och att kämpa för att nå dit.
    nära nog. Men jag tror även att man alltid kan nå lycka på ett eller annat sätt men kanske inte alltid som man tänkte från början.
Svar på tråden DU skapar DITT liv!