Har läst ikapp och kära ni, när jag tar in all information så känns det som jag är förstföderska. Så många undersökningar som aldrig gjordes för 21-26 års sedan!!! Redan47 har hunnit bli 48, fyller 49 i höst- min maniska längtan efter fler barn har aldrig gått över...livet liksom rusade fram- nu äntligen i hamn, lever nygift med en man som oxå vill ha fler barn. Vår väg fram till plus har varit tuff...men nu liksom blev allt så mycket lugnare igen...förutom mitt humör. Som blivit mycket bättre än på mycket länge.
De här olikheterna över landet, synen på IVF/ÄD graviditet är verkligen helt absurd. hur kan vi behandlas så olika. Jag fattar ju oxå att det handlar om ekonomi. Men sedan oxå igångsättnings tiden...just att de inte har något konkret argument på; när bästa tid är, för-och nackdelar, och hur de resonerar. Som ni vet så miste en ÄD väninna sitt barn, v39, i Norrlands regionen då det lanstinget inte anser det risk och inte heller gör mer kontroller. Nu blev hennes fall prejudicerande och resulterade i fler undersökningar...
Men ni, vad tiden har rusat iväg...SL du är redan i vecka 22?! Och att du äntligen väntar bebis är så glädjande. Du vet jag undrade många ggr, vad driver dig alla IVF med oddsen du hade. Snacka om järn vilja- SÅ återigen stort grattis och njut så mycket du bara kan.
Zaq o tyckommig, era graviditetr har ju oxå bara dragit iväg, jag gjorde ju ett av alla mina försök parallellt med er...
Bullen, så härligt minns ditt plus än idag, det är så skönt att höra att ni har lugna veckor oxå. När Planera grav ledigt är nog från arbetsgivare till arbetsgivare. Det står säkert i ert avtal vilka regler är för ansökan om tjänstledighet. Du kan ju dra till med något...sedan ändra allteftersom. Läs ditt anställninsgsavtal. Men visst, det är ide att planera föräldraledighets pengar med FK inkomst, det är bra att vara uppdaterad på den fronten. Där ändras ju det ganska ofta.
Blomman vilket län tillhör du? vill du delge? Jag skulle bli stressad av tanken att någon skulle bestämma över mig, att verkligen uppleva sig utsatt istället för omhändertagen. För kan jag inte förstå anledning, blir det svårt att acceptera- överförmynderi istället.
Jag kan känna så redan nu en lätt ångest över att bli ifrågasatt den medicinering jag har. Det är klart jag skiter fullständigt i kritik kring det, där litar jag på Serum mer än något annat. Jag har ju som sagt blivit gravid, och detta har jag investerat hela min kropp o själ i. Kan jag inte låta landstinget husera. Här har jag inga tillval av MVC. Har hittat en privat klinik i Linköping där jag kan köpa undersökningar, alltid något iallafall. Imorgon, ta tjuren vid hornen och boka tid till inskrivning. Ringer specmvc direkt och hör hur de jobbar.
HRE tack vare att jah knaprar kortisonet så mår jag typ inte illa alls...kommer lätta slängar. Doftkäsnlig mer än vanligt, ja. kissnödig om natten spec. Virrig.
MEN, jag är sååå trött på cortisonet nu, ser ut som tant fluff , ansiktet uppsvullet, det ser ju alla. Det alla inte ser är mina armar, min nacke som en tjur, min mage. Ja jag ser enligtmin egen mening vanställd ut. Idag känns det värt- men jag vill verkligen bli återställd- detta påverkar min självkänsla enormt. Har minskat till 15mg, har kollat upp mina blodvärden hela tiden. Funderar på att ta ett IL till...vad säger ni? Jag kör ju det lite på eget initiativ, mitt immun är inte huvudorsak, men bidrar negativt...Peny menar att jag gör som jag vill. Vi körde ju IL en vecka innan och transfer i Aten, sedan en till i Sthlm. Men det är så smärtsamt att sätta droppet där att jag drar mig för en omgång till.
Det är verkligen glädjande att vi kan följa varandra- vi har ju alla en bakgrund som vi minst känslomässigt delar och intellektuellt förstår. Vi hörs imorgon, efter mitt samtal med MVC. God natt, super trööötttt.
