Varför har du bara ett barn?
Hej!
Som rubriken. Gäller alltså er som bara har ett barn och bara kommer skaffa ett, inte ni som troligast kommer skaffa fler i framtiden.
Hej!
Som rubriken. Gäller alltså er som bara har ett barn och bara kommer skaffa ett, inte ni som troligast kommer skaffa fler i framtiden.
Det finns flera anledningar som de flesta skulle tycka var helt förståeliga. Men den enda som jag tycker är viktig är att jag är helt nöjd med ett barn och har inget sug efter fler.
Jag skulle vilja ha fler barn men vet inte om jag vågar pga min sambo och hans familj. Alla i hans familj har någon diagnos. Vissa "värre" än andra. Chansen är rätt stor att ett framtida barn också skulle få någon diagnos och jag vet inte om man ska våga utsätta ett barn för samma sak som min sambo har tex.
Varför fråga efter "bara ett" barn? Det kan vara intressant att resonera runt men en fråga ställd så uppfattar jag som ett ifrågasättande av en bruten norm och då är frågan vem som då satt den underförstådda normen två(tre? fyra? fem?) barn eftersom ett är "bara".
Vad sägs om "varför har du bara två barn?" "varför har du skaffat ett andra barn?" "varför har du bara fyra barn?"varför har du barn?" Varför har du barn utan att vara gift? Varför har du barn utan att ha fast jobb (eller med en man som inte har det)? Varför skaffade du barn som tjugo-/fyrtioåring? Varför har du barn om du tänkt jobba och lämna dem på dagis? Varje fråga underförstår egna värderingar och om man inte delar dem är det svårt att hänga med i det berättigade i frågan (och om man delar den men inte "lever upp" till den uppfattas det lätt som ett ifrågasättande av den enskilde).
Varför fråga efter "bara ett" barn? Det kan vara intressant att resonera runt men en fråga ställd så uppfattar jag som ett ifrågasättande av en bruten norm och då är frågan vem som då satt den underförstådda normen två(tre? fyra? fem?) barn eftersom ett är "bara".
Vad sägs om "varför har du bara två barn?" "varför har du skaffat ett andra barn?" "varför har du bara fyra barn?"varför har du barn?" Varför har du barn utan att vara gift? Varför har du barn utan att ha fast jobb (eller med en man som inte har det)? Varför skaffade du barn som tjugo-/fyrtioåring? Varför har du barn om du tänkt jobba och lämna dem på dagis? Varje fråga underförstår egna värderingar och om man inte delar dem är det svårt att hänga med i det berättigade i frågan (och om man delar den men inte "lever upp" till den uppfattas det lätt som ett ifrågasättande av den enskilde).
För att jorden är överbefolkad. Skulle skämmas om jag skaffade fler än två barn. När jag läser om kvinnor som skaffar massor av barn blir jag irriterad faktiskt.
När det gäller andra kulturer och länder så tänker jag att de har en del kvar av utveckling av samhället och avveckling av religion att göra, innan de kan tänka klart, men vi borde kunna göra det.
För att relationen blev så dålig i samband med att första barnet kom, så jag ville helt enkelt inte ha fler barn.
För att Hitler hade massvis med syskon, och jag är ingen jäkla nazist!
Här kommer ett annat perspektiv (hoppas det är ok).. När jag vakade över min döende far så insåg jag hur otroligt viktigt det är med syskon. Jag hade aldrig överlevt smärtan att se min pappa försvinna utan mitt syskon. Vi två var i limbo tillsammans. Och då var/är vi inte speciellt nära egentligen. Nu efter min fars bortgång så hjälps vi åt med alla hundratals praktiska saker som måste lösas och hanteras. Syskon är ovärdeliga! Kan nästan tycka det är lite ego att välja bort syskon (pag. Tex hängpattar och sovmorgon) fast man har möjligheten och förutsättningarna för ett syskon..