qatteriin skrev 2016-01-26 19:09:38 följande:
Kanske hyresgästen fattar hinten och inser att det är dags att flytta ut?

Det är inte roligt att känna sig som ett monster, jag vet hur det är, men man fixar det som kommer ändå.
Om det är till nån tröst så fick vi höra här hemma ikväll "NI FÖRSTÖR MITT LIIIIIIV!!" för att vi inte ville att fyraåringen skulle se på tv om han inte åt kvällsmat först. Hehe. Tio år för tidigt för såna uttryck tycker jag, hehe. Men små monster finns det överallt, på nåt vis överlever man. :-P
amalie79 skrev 2016-01-26 20:05:24 följande:
Om jag klarade det, klarar det så gör du det. Du har gett mig så många kloka råd att jag skulle vilja ge något tillbaks men kan inte komma på vad jag ska säga riktigt.
Men sista veckan var skitjobbig och då var jag ändå fullt rörlig, kunde ta mig ut och hade just slutat jobba.
WiMe06 skrev 2016-01-26 19:55:45 följande:
Det är fullt tillåtet att vara ett monster på slutet av din graviditet, med krämpor och annat som spökar. Du kommer fixa både förlossning och att ta hand om en nyfödd bebis alldeles galant. <3
(Du har väl hört vilka monster vi andra är

)
Tack snälla ni <3
Nu på kvällen har det vart bättre, vi har öppnat en flaska alkoholfri skumpa och så smått firat vår 2 års dag som förlovade (eh älskling ska man inte gifta sig inom ett år?!) Dessutom känns det som vi äntligen lyckas prata igenom tankar ang förlossningen och skrattat hysterisk medan min sambo tryckt på en massa olika punkter, masserat bröstvårtor osv för att kolla om det sätter igång sammandragningar...
Min sambo har verkligen vart så fin mot mig på senaste tiden och verkligen haft förståelse med mina utbrott och humörsvängningar.