Du måste logga in för att svara i en tråd.

  • cajjulin

    Samboliv hur får man det att funka?

    Hej !

    Jag flyttade ihop med min kille i okt till en etta på 40 kvm och allt var i samma rum så det var då jag började känna att vi började bråka mer och vi har olika synsätt på hushåll, egentid osv.

    Vi har nu flyttat till en ngt större tvåa och hoppas på att det kan bli bättre.

    Men det jag tycker är svårt att få att funka är hur man ska dela upp hushållsarbetet rättvist och matlagning samt egentid och att kunna ta hem vänner utan att han är hemma ?

    Jag känner mestadels att det är detta som jag går och stör mig på och inte vet hur jag ska acceptera till 100%?

    Och även detta det blir tjafs om jämt

    Han och jag är olika på många plan och jag gillar att vara ute och träffa folk och se mig omkring Medans han hellre sitter hemma mycket vid sin dator och spelar och jag har svårt att acceptera det?

    Pga det går ut över mig för jag kan aldrig ha någon tjejkväll hos mig pga han alltid är hemma och jag känner att jag får för lite egentid hemma pga han är hemma.

    Hur ska man lösa en sånhär situation ?

    Jag blir ledsen på mig själv med eftersom jag har så svårt att acceptera vissa dela hos min kille, Medans han är helt underbar på andra plan.

    Vi har bara varit Tsm i10 mån och jag tycker inte det borde vara såhär så tidigt dock har jag aldrig varit sambo tidigare så det är en stor omställning för mig.

    Men skulle gärna ta emot tips och råd från er!

  • Svar på tråden Samboliv hur får man det att funka?
  • cajjulin
    Petrol skrev 2015-05-14 10:53:23 följande:

    Mitt recept som jag rekomenderar är att båda måste ha inställningen att man ger mer än man får.

    Man måste skaffa sig insikten att väldigt mycket grejer man stör sig på helt enkelt inte är hela världen och inget att hänga upp sig på.

    Man måste visa uppskattning för vad den andre parten gör, gärna ofta.

    Lägg på ett bra sexliv som båda är nöjda med ovanpå det så är det iallafall enligt mig snudd på vattentätt!


    Okej tack för bra svar!

    Ja det har du rätt i men hur ska man lära sig att acceptera det man stör sig på som inte är ngt att störa sig på egentligen ?:)

    Ja vi har ett grymt sexliv så det är så sjukt grymt!

    Men är första året det jobbigaste året i ett förhållande ?
  • cajjulin

    Tack för bra tips och svar!

    Nej det är klart men jag målar ju upp nån drömbild utav ett samboliv ich hur det borde vara och jämför mig med andra angående hur deras förhållande är och går ihop. Så det är så svårt att se ljuset i vår då när vi tjafsar ibland och tycker och känner olika och har svårt att se det bra och positiva då:(


    DickRex skrev 2015-05-14 10:48:19 följande:

    ...och vad det gäller städning, matlagning och pengar så levde jag och mitt ex efter principen "till och från var och en efter behov och förmåga". Man värderar ofta saker lite olika, och då får man finna sig i att man kanske tar ett tyngre lass i de delar som betyder mer för en själv än för partnern. Jag som är morgonpigg hämtade alltid tvätt i tvättstugan och vek den på morgonen. Frugan var inte lika pigg och behövde dessutom en halvtimma vid spegeln varje morgon. Hon var mer noga med städning av toan, så det gjorde jag nästan aldrig. Vi delade inte på allt, utan delade på ett sätt som funkade för båda utan att någon blev utnyttjad. 


  • Petrol
    cajjulin skrev 2015-05-14 11:34:09 följande:
    Okej tack för bra svar!

    Ja det har du rätt i men hur ska man lära sig att acceptera det man stör sig på som inte är ngt att störa sig på egentligen ?:)

    Ja vi har ett grymt sexliv så det är så sjukt grymt!

    Men är första året det jobbigaste året i ett förhållande ?
    Det gäller väl att vara lite rationell med vad man stör sig på och öva tror jag, när du ser nått du stör dig på men som egentligen inte är nån biggie tänk d igenom ifall det är hela världen, och välj sen att blunda. Blir enklare med tiden:) Sen skadar det ju inte lite introspektion heller, och insikten att man själv har sina olater och små störningsmoment som den andre förhoppningsvis står ut med, då blir det iaf för mig lättare att göra samma sak tillbaka.

    första året vet jag inte om det skulle vara svårare än något annat, möjligen lättare om det inte är ens första sammanboende, annars tycker jag det pendlar lite upp och ner över åren beroende på vad som händer omkring en, hur man mår i övrigt etc. En berg och dal bana som livet i stort helt enkelt:)
  • Fjäril kär
    cajjulin skrev 2015-05-14 11:34:09 följande:
    Okej tack för bra svar!

    Ja det har du rätt i men hur ska man lära sig att acceptera det man stör sig på som inte är ngt att störa sig på egentligen ?:)

    Ja vi har ett grymt sexliv så det är så sjukt grymt!

    Men är första året det jobbigaste året i ett förhållande ?
    Genom att acceptera att bara för att man tycker olika är det inte fel.  Egentligen handlar det ju inte om att saker o ting blir fel gjorda , du är bara inte van vid att andra gör saker på sitt sätt och har andra tänkesätt än vad du har.  
    Att han tycker, tänker och gör annat mot vad du själv skulle gjort betyder ju inte att det han gör är fel.  Han bara väljer att tänka på ett annat sätt. 

    att han tex väljer tv-spel istället för att umgås med dig betyder ju inte att han bortprioriterar dig utan för att han kanske helt enkelt inte tänker på det på samma sätt som du. Är du ändå hemma så kanske han ser det som att ni "umgås" fast du sitter och läser brevid tex.  Medans du kanske tolkar umgås som att ni  pratar och gör en aktivitet tillsammans som är gemensam.  
  • Petite Chérie
    cajjulin skrev 2015-05-14 11:34:09 följande:
    Okej tack för bra svar!
    Ja det har du rätt i men hur ska man lära sig att acceptera det man stör sig på som inte är ngt att störa sig på egentligen ?:)
    Ja vi har ett grymt sexliv så det är så sjukt grymt!
    Men är första året det jobbigaste året i ett förhållande ?

    Inte i vanliga fall, men kanske om man flyttar ihop så pass snabbt.


     


    Nej du, TS. Det känns som att du begått ett misstag här. Att redan störa dig på så mycket efter 10 månader är inte ett bra tecken. Och att du stör dig på att han är i sitt eget hem och funderar på att köra ut honom så att du kan ta hem kompisar låter helt galet. Vill jag ha ensamtid så går jag iväg, inte fan sitter jag och hoppas att han ska försvinna i några timmar.


    Crazy people don't know they're crazy. I know I'm crazy, therefore I am not crazy. Isn't that crazy.
  • cajjulin

    [quote=75298230][quote-nick]Petite Chérie skrev 2015-05-14 12:07:50 följande:[/quote-nick]

    Inte i vanliga fall, men kanske om man flyttar ihop så pass snabbt.

     

    Nej du, TS. Det känns som att du begått ett misstag här. Att redan störa dig på så mycket efter 10 månader är inte ett bra tecken. Och att du stör dig på att han är i sitt eget hem och funderar på att köra ut honom så att du kan ta hem kompisar låter helt galet. Vill jag ha ensamtid så går jag iväg, inte fan sitter jag och hoppas att han ska försvinna i några timmar.

    [/quote

    Misstag på vilket sätt menar du?

    Nej jag förstår vad du menar, men om man vill vara hemma med sina vänner i vårt gemensamma hem hur skulle du göra då?

    Grejen är enda sen första dagen vi träffades så har vi varit med varandra varje dag så kanske är därför jag stör mig så mycket jag vet ej.

    Om det är bra eller dåligt beror väl kanske lite på att jag går igenom en livskris nu och träffade min pojkvän när jag mådde som sämst men blev sjukt kär i han.

    Jag försöker förstå vad det är som

    Gör att jg stör mig bara.

  • sportpappa
    cajjulin skrev 2015-05-14 10:19:38 följande:

    Men vad gör ni när ni båda är hemma och ni redan lagat mat? Jag är rädd för att det ska bli långtråkigt och man går varandra på nerverna typ.


    Man ägnar sig åt det man känner för. Vad brukade du ägna din tid åt innan du blev sambo? Att fördriva tiden är det minsta problemet.

    Stick ut på en löppass, titta på en film eller TV-serie, läs en bok, spela sällskapsspel, spela dataspel, ta en promenad, prata med varandra...

    Om du har svårt att fördriva tiden så kanske du skulle skaffa dig ett fritidsintresse eller fundera på om det är något som behöver fixas hemma eller i ditt liv. Skriv en todo-lista över sånt som behöver göras och plocka sen saker från den. Min todo-lista har just nu 84 punkter och jag betar väl av 1-2 saker i veckan samtidigt som det kommer minst 1-2 nya saker. Då bor jag ändå i hyresrätt så det är inte mycket som behöver fixas i hemmet.
  • cajjulin
    sportpappa skrev 2015-05-14 13:15:36 följande:

    Man ägnar sig åt det man känner för. Vad brukade du ägna din tid åt innan du blev sambo? Att fördriva tiden är det minsta problemet.

    Stick ut på en löppass, titta på en film eller TV-serie, läs en bok, spela sällskapsspel, spela dataspel, ta en promenad, prata med varandra...

    Om du har svårt att fördriva tiden så kanske du skulle skaffa dig ett fritidsintresse eller fundera på om det är något som behöver fixas hemma eller i ditt liv. Skriv en todo-lista över sånt som behöver göras och plocka sen saker från den. Min todo-lista har just nu 84 punkter och jag betar väl av 1-2 saker i veckan samtidigt som det kommer minst 1-2 nya saker. Då bor jag ändå i hyresrätt så det är inte mycket som behöver fixas i hemmet.


    Okej tack så mycket!

    Vad har du skrivit upp på din to do list typ?:)

    Tar gärna mer tips från dig, grejen är den att min kille bryr sig inte men jag gör det jag stör mig på massa fattar inte ?:(

    Jag älskar honom så mycket men ser bara fel på han ibland :(
  • chbw

    Har inte läst igenom allt,ts och lite utöver. Reagerar direkt på att du skriver bl.a. Detta:

    "pga det går ut över mig för jag kan aldrig ha någon tjejkväll hos mig pga han alltid är hemma och jag känner att jag får för lite egentid hemma pga han är hemma."

    Jag är sambo sen ett år, om det gör nån skillnad eller så så bor vi i en tvåa. Skulle aldrig få för mig att inte låta min sambo vara hemma för att jag vill ha tjejkväll. Isåfall hänger jag hellre på stan med mina kompisar eller hos nån av dem,eller helt enkelt är hemma hos oss. Sambon behöver ju inte vara mef oss hela tiden, han kan pyssla med sitt. På samma sätt som han aldrig skulle begära att jag ska vara nån annanstans när han har sina kompisar hemma hos oss. Grabbhäng har de haft på stan eller när jag jobbar natt. Oftast hänger vi ju tillsammans båda två med våra vänner. Vi bor ju ihop för att vi vill vara med varandra. Vi är inte ihopklistrade, utan gör saker själva också, även när vi båda är hemma. Jag gör mitt, han sitt och så tid tillsammans däremellan.

    Det är bådas hem och man kan inte förvänta sig att personen man bor med inte ska vara hemma bara för att man vill vara ifred. Bor man ihop så gör man just det, bor ihop. Sen kan man ju komma överrrns om att t.ex. Den ena är hemma med sina vänner en kväll o den andre på stan eller liknande men det är inget en kan kräva.

    Hushållet delar vi på. Pga kronisk värk kan jag inte dammsuga och inte diska tyngre grejer, så det gör han. Jag dammsuger kanske en eller två gånger av tio, pga att jag blir liggandes iallafall halva dan pga ryggvärk. Tvätten kör han oftast också. Jag kan slänga i maskin o plocka bort från tvättstället ibland, men han hänger alltid. Jag plockar på saker, dammtorkar, lagar mat, även matlådor till sambon trots att det är något annat än det jag äter. Jag ser till att räkningarna blir betalda, och att pengar hamnar på rätt konton, räknar ut vem som ska betala va. (vi har delvis gemensam ekonomi). Diskar det jag använder och lättare grejer. Planerar vad som.ska handlas. Handla gör vi tillsammans.

    Vi jobbar båda natt, långa pass 11-13 timmar, o jag har nyligen gått ner i tid pga mina sjukdomar, för att jag ska orka kunna göra mer hemma, för jag vill ju de, tycker det är kul att sköta om vårat hem och vill göra mer tillsammans.

    Vi har i stort sett setts varje dag sen några månader efter att vi träffades för lite mer än två år sen. Vi bodde ihop (hemma först) efter 6 månader o efter lite mer än ett år fick vi vår första egna lgh o har bott där i lite mer än ett år nu. Kan intr säga att jag tröttnat allS.

    Ursäkta alla stavfel. Skriver från telefonen och den lever sitt egna liv..

  • Petite Chérie
    cajjulin skrev 2015-05-14 13:10:04 följande:
    [quote=75298230][quote-nick]Petite Chérie skrev 2015-05-14 12:07:50 följande:[/quote-nick]
    Inte i vanliga fall, men kanske om man flyttar ihop så pass snabbt.
     
    Nej du, TS. Det känns som att du begått ett misstag här. Att redan störa dig på så mycket efter 10 månader är inte ett bra tecken. Och att du stör dig på att han är i sitt eget hem och funderar på att köra ut honom så att du kan ta hem kompisar låter helt galet. Vill jag ha ensamtid så går jag iväg, inte fan sitter jag och hoppas att han ska försvinna i några timmar.

    [/quote
    Misstag på vilket sätt menar du?
    Nej jag förstår vad du menar, men om man vill vara hemma med sina vänner i vårt gemensamma hem hur skulle du göra då?
    Grejen är enda sen första dagen vi träffades så har vi varit med varandra varje dag så kanske är därför jag stör mig så mycket jag vet ej.
    Om det är bra eller dåligt beror väl kanske lite på att jag går igenom en livskris nu och träffade min pojkvän när jag mådde som sämst men blev sjukt kär i han.
    Jag försöker förstå vad det är som
    Gör att jg stör mig bara.

    Alltså, vi bor i ett hus så han kan ju få övervåningen då, OM jag nu någonsin skulle komma på tanken att ta hem folk och säga åt honom att han inte var välkommen. Det är något jag aldrig skulle få för mig.


    Jag är med min sambo varje dag förutom när han reser i jobbet och jag hatar att vara utan honom. Vi har varit tillsammans i evigheter.


     


    Ptja.. Det kan ju vara så att du inte egentligen är kär. Det säger jag inte för att vara elak på något sätt nu, utan du säger att du träffade honom när du mådde dåligt. Kan det ha varit så att du bara behövde någon och nu inser att det faktiskt inte är kärlek på det sättet? Jag älskar mina vänner till exempel, men jag skulle avsky att bo med dem.


    Crazy people don't know they're crazy. I know I'm crazy, therefore I am not crazy. Isn't that crazy.
  • sportpappa
    cajjulin skrev 2015-05-14 21:00:52 följande:
    Okej tack så mycket!

    Vad har du skrivit upp på din to do list typ?:)

    Tar gärna mer tips från dig, grejen är den att min kille bryr sig inte men jag gör det jag stör mig på massa fattar inte ?:(

    Jag älskar honom så mycket men ser bara fel på han ibland :(
    På todo-listan läggs allt som inte har något bestämt datum. Exempelvis sortera digitala bilder från en resa, rensa ut en garderob, sälja saker på Blocket osv. Precis allt som behöver göras någon gång, men det är ointressant när. 
    Det som har ett bestämt datum ska ligga i din kalender.

    Tanken med en todo-lista (och kalender) är att du ska avlasta din hjärna från att försöka komma ihåg massa saker. Du kommer ju garanterat att glömma bort en del av dem. Låt istället hjärnan fokusera på det du just nu håller på med och att vara kreativ.
  • Vinterankan

    Hur ofta vill du ha tjejkvällar då? Jag har det ibland (typ 3 gånger per år) både nu i vårt hus och tidigare i vår tvåa. Då har jag sagt till sådär en månad i förväg minst att jag kommer bjuda hem kompisar och hoppas att det är ok och att han får välja om han vill vara hemma och gömma sig i sovrummet, vara med eller gå ut med kompisar. Oftast har han gått ut med kompisar. Om jag bjuder hem någon kompis mer spontant så brukar han sitta och kolla på tv eller något medan jag umgås med vännen.

  • Fjäril kär

    Bara en spontan reaktion och fråga:  

    Ni har varit ihop i tio månader. Vad har ni gjort under dessa tio månader?  Det känns nämligen lite som att du inte alls känner din sambo och det har därmed dykt upp saker och egenheter hos honom du inte haft en aning om överhuvud taget. 

    Varför flyttade ni ihop så fort? Vems ide var det? 

    Nya sidor dyker alltid upp när man flyttar ihop såklart men det du nämner att du stör dig på är sånt jag visste efter typ 3 veckors dejtande. 

    Ni måste väl ha hängt hos varandra innan ni flyttade ihop? Hur gjorde ni då med vardagssaker som att diska och plocka undan? 

  • cajjulin
    Petite Chérie skrev 2015-05-14 22:00:36 följande:

    Alltså, vi bor i ett hus så han kan ju få övervåningen då, OM jag nu någonsin skulle komma på tanken att ta hem folk och säga åt honom att han inte var välkommen. Det är något jag aldrig skulle få för mig.

    Jag är med min sambo varje dag förutom när han reser i jobbet och jag hatar att vara utan honom. Vi har varit tillsammans i evigheter.

     

    Ptja.. Det kan ju vara så att du inte egentligen är kär. Det säger jag inte för att vara elak på något sätt nu, utan du säger att du träffade honom när du mådde dåligt. Kan det ha varit så att du bara behövde någon och nu inser att det faktiskt inte är kärlek på det sättet? Jag älskar mina vänner till exempel, men jag skulle avsky att bo med dem.


    okej men är lite skillnad att bo i ett hus och mot en etta med allt i ett rum som vi gjorde innan så redan där är det en väldigt stor skillnad. Så då kanske du förstår varför jag någon gång viljat ta hem vänner men inte gått jag älskar att vara med min vänner och min pojkvän men jag har svårt för att få in en bra vardag i ett samboliv dels för att jag aldrig varit sambo och för vi kanske flyttade ihop lite för tidigt. Jag är kär i min pojkvän men alla kan behöva egentid ibland. Men jag vill inte köra ut han från hemmetalls. Hur gammal är du? Jag är 24 och känner att jag fortfarande tycker det är viktigt att umgås med mina vänner och sambo.

    På tal om min livskris och att jag mår dåligt så påverkar det självklart mig när jag blev kär. M
  • cajjulin
    Fjäril kär skrev 2015-05-15 07:05:53 följande:

    Bara en spontan reaktion och fråga:  

    Ni har varit ihop i tio månader. Vad har ni gjort under dessa tio månader?  Det känns nämligen lite som att du inte alls känner din sambo och det har därmed dykt upp saker och egenheter hos honom du inte haft en aning om överhuvud taget. 

    Varför flyttade ni ihop så fort? Vems ide var det? 

    Nya sidor dyker alltid upp när man flyttar ihop såklart men det du nämner att du stör dig på är sånt jag visste efter typ 3 veckors dejtande. 

    Ni måste väl ha hängt hos varandra innan ni flyttade ihop? Hur gjorde ni då med vardagssaker som att diska och plocka undan? 


    Okej i början hade vi extremt mycket sex och gjorde jättemycket saker, vi träffades på sommaren och allt gick väldigt fort, jag hade först svårt att få känslor dels för jag inte litar på killar dels för att jag var rädd att bli sårad ovh att gå in i något nytt och även för att jag varit singel i 4 åt pga detta, plus att jag var mitt uppe i en livskris som innefattade mycket ångest och jobbiga negativa tankar. Så hade under den perioden väldigt svårt

    att känna glädje och lycka i livet.

    Men jag kunde inte stå emot längre och insåg att jag var upp över öronen kär dock gillar jag som person om det inte går så fort fram Medans han gillar när det går fort fram om man klickar.

    Och han ville bli sambo tidigt men jag ville vänta dels för jag ville lära känna honom helt och för att jag aldrig varit sambo tidigare.

    Men grejen var att vi var med varandra hela tiden ändå i hans lägenhet i en mini etta så vi umgicks och var i stort sett sambos ändå.

    Jag vet om själv att detta hade inte varit något jag hade brytt mig nämnvärt om jag inte hade mått dåligt så från och till.

    Vi har inte gjort så mycket vissa månader pga detta och för att jag försökt komma ur min livskris ( Depp) och han har alltid funnits där och stöttat och brytt sig så han är helt underbar på alla sätt men vi är olika på ett visst plan där han e mer en hemmakille Medans jag vill flänga mycket och jag som

    Person vill gärna ha egentid med vänner och dylikt med för det gör att man saknar varandra lite och för att jag tycker inte min kille ska behöva vara med på mina tjejkvälllAr för jag tycker vi delar så många andra dagar tillsammans. Jag är bara 24 ocj känner mig inte redo än för ett liv man lever enbart med sin sambo och flyttar till hus och hela den baletten.

    Det är nog därför jag reagerar som jag gör med och för jag har många olika hobbys som jag dels delar med mina vänner och kan göra själv sen med

    Min pojkvän.

    Vi kanske flyttade ihop för tidigt men måste kunna gå att få det att funka ändå.

    Det lustiga med mig är

    Att när han väl

    Inte är hemma så saknar jg honom direkt osv. Så jag vet inte om

    Jag tror för mycket på mina negativa tankar som uppstår för

    Mina handlingar säger en helt annan sak och visar kärlek.

    Jo men jag försöker rannsaka mig själv med och jag har många dåligs sidor med som han inte ser som något problem ovh att jag med är slarvig av mig så

    Jag behöver nog börja acceptera mer men har svårt för det.

    Tycker det är tråkigt att du tror jag inte är kär pga man inte vill sitta ihop hela tiden alla är vi olika och jag behöver lite space med Medans jag älskar att vara med honom.
  • Petite Chérie
    cajjulin skrev 2015-05-15 07:51:59 följande:
    okej men är lite skillnad att bo i ett hus och mot en etta med allt i ett rum som vi gjorde innan så redan där är det en väldigt stor skillnad. Så då kanske du förstår varför jag någon gång viljat ta hem vänner men inte gått jag älskar att vara med min vänner och min pojkvän men jag har svårt för att få in en bra vardag i ett samboliv dels för att jag aldrig varit sambo och för vi kanske flyttade ihop lite för tidigt. Jag är kär i min pojkvän men alla kan behöva egentid ibland. Men jag vill inte köra ut han från hemmetalls. Hur gammal är du? Jag är 24 och känner att jag fortfarande tycker det är viktigt att umgås med mina vänner och sambo.
    På tal om min livskris och att jag mår dåligt så påverkar det självklart mig när jag blev kär. M

    Att du vill ta hem vänner kan jag förstå men storleken på boendet påverkar ju inte viljan, eller hur?


    Det som påverkas är känslan av att aldrig få vara ifred. Att aldrig ha ett rum för sig själv om man känner för det. Så jag förstår att du stör dig på mycket, men du kan inte störa dig på att din kille vill vara hemma. Det är hans hem lika mycket som det är ditt.


    Kan ni inte ha tjejkvällar hos någon annan? Gå ut och festa? Boka ett privat rum på en restaurang?


     


    Då är du lite äldre än mig.


    Ja, vänner är viktiga men måste ni umgås hemma hos dig? Du är tillsammans med en kille som trivs hemma. Du måste antingen acceptera det eller fråga honom om han skulle vara villig att vara särbo i några år. Tread carefully, det är en diskussion som kan gå väldigt, väldigt fel.


     


     


    Crazy people don't know they're crazy. I know I'm crazy, therefore I am not crazy. Isn't that crazy.
Svar på tråden Samboliv hur får man det att funka?