Första barnet i säte - andra också?

Fick höra att risken att även nästa lägger sig i säte är större än för andra.

Men, min andra gjorde inte det. Födde vaginalt för första gången (och sista).

Du får ursäkta men det där att vilja uppleva en "riktig" förlossning kan jag inte hålla med om. Jag hade gärna varit utan det...och då varken sprack jag eller kan komma med nått annat skräckexempel...

Tack för ditt svar! ?

Du kanske har rätt, men då jag inte gått igenom en vaginal förlossning och inte vet hur det är så hoppas jag iaf få uppleva det! Kanske kommer jag ångra det bittert efteråt och inte kommer förstå att jag hade hoppats på att få genomgå det! Men det är en risk jag får ta!.?

Oj det blir viss frågetecken istället för smileysar!

Första barnet i säte, inte det andra (tyvärr). Vaginalförlossning kommer jag aldrig ge mig på igen.

Första barnet föddes vaginalt i säte för drygt 1,5 år sedan, går in i v 30 med andra barnet på söndag och ser med spänning/nyfikenhet/lite oro fram emot hur denna bebis kommer lägga sig.

Första barnet låg i säte från början i stort sett, men permanent från v 30. Snart är jag alltså där igen men denna bebis ligger än så länge mest åt rätt håll. Hon är mycket livligare överlag än vad storebror var i magen.

Hade en fantastisk förlossning, snabb och lätt, och kommer att föda vaginalt i säte igen om det nu blir så (och bebisen inte bedöms vara för stor), men jag hoppas att hon lägger sig rätt för "enkelhetens skull".

Enligt min BM går det inte att säga om chansen är större att det blir sätesläge igen denna gång, risken är 50/50 och det beror på vad det fanns för bakomliggande faktorer till att första barnet la sig i säte i så fall. Flera inom vården har oberoende av varandra pratat om att min livmoder kan vara hjärtformad vilket skulle kunna vara en orsak till sätesläget, men det är å andra sidan inget som synts till på UL nån gång så jag vet inte vad jag tror om det.

Ja födde två vaginalt med huvudet ner och den tredje föddes i säte. Ja är ju en fjant och är mera rädd för snitt men min förlossning var jättebra. En förlossning gör ont och de va ingen jätte skillnad för mig. Om man ser på statistik så är de så mkt färre som föder i säte vilket gör att siffrorna blir ju högre med riskerna. Ja skulle göra om de och är nu gravid med nr 4 i v 34 och denne har lagt sig i tvärläge för tillfället, så kan bli åt båda håll ????

Jag har 1 sätesbarn av 4, dock inte första utan tredje så jag födde vaginalt i säte vilket var en höjdare. Lätt bästa förlossningen.

En tjej jag känner födde första två barnen i säte men tredje kom åt rätt håll.

En granne födde första i säte men andra kom åt rätt håll.

Min mammas ena bror är född i säte (barn 2 av 7)

Jag gissar att risken är större för ett till sätesbarn än om du aldrig fött i säte förr, vissa formar på livmodern ökar ju risken (typ hjärtformad livmoder) men självklart är chansen ändå rätt god att bebis lägger sig med huvudet neråt.

Känner precis likadant, sonen satt i säte och kom med planerar snitt. Det har varit en stor sorg för jag såg verkligen framemot att få föda vaginalt.

Nu är jag i vecka 30 med nr 2 och detta är en mycket livligare bebis. Till skillnad från sonen som mest var stilla. Men denna bebis verkar också föredra säte tyvärr även om han snurrar runt då och då. Känner att det börjar bli trångt för honom så snurrar han inte och stannar åt rätt håll snart så är det nog kört.

Jag har hört att det är något större risk för sätesbjudning med tvåan om ettan satt så, men inget är ju hugget i sten.

Jag ska på tul i vecka 32 och då ska de kolla lite extra på barnets position. Är det säte så ska jag få ett tidigt vändningsförsök, redan i vecka 33 mest troligt. Annars är vecka 35 gränsen men då var sonen redan fixerad.