Inlägg från: Anonym (Svårt att förstå) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Svårt att förstå)

    Avsaknad av spermier

    Jag menar inget illa, men jag har så himla svårt att förstå detta.

    Känner era män sig verkligen som pappor efter att en annan man befruktat er?
    Blir han automatiskt "pappa" trots att alla vet att han inte är det?

    Hur hanterar ni olikheterna när barnet växer och utvecklas och inte liknar någon av er?
    Berättar ni för andra?

  • Anonym (Svårt att förstå)
    askyfullofstars skrev 2019-01-04 19:39:21 följande:
    Japp, min man känner sig som en pappa nu när jag är gravid. Det är vi som gjorde alla förberedelser, går på ultraljud ihop, köper och förbereder m.m.

    Våra familjer vet om detta. Angående utseendet är ju barnet hälften mig så det du skriver är ju lite konstigt, att barnet inte kommer likna ngn av oss :).

    Förstår att det kan vara svårt för andra att förstå detta, jag trodde ju såklart aldrig detta skulle vara mitt sätt att gå.

    Men jag kunde inte lämna min man för jag älskar honom och han ville bli pappa oavsett gener.
    Tack för ditt svar!

    Det där med utseendet, jag tänkte på att en del barn ju bara är likt den ena föräldern. Ifall donators utseende skulle vara dominant.
    Jag har en kompis, hennes och hennes mans dotter är en, mer eller mindre, exakt kopia av henne. Kunde lika gärna vara en kopia av mannen.

    En annan tanke är ju genetiska sjukdomar, får man veta sånt om donatorn?
    Tänker (Gud förbjude) om det skulle behövas en närståendetransplantation i framtiden?

    Önskar er all lycka till!
  • Anonym (Svårt att förstå)
    Nervernautanpå skrev 2019-01-04 20:15:35 följande:
    Skulle man vara mindre mamma/pappa om man valde att adoptera?

    Här har man ju liksom inget val. Antingen använder man donerade spermier, och det är ju inte en annan mans sperma dom sprutar upp direkt, utan rena spermier.. eller så adopterar man eller så får man inga barn.

    Förlåt, men jag blir lite provocerad av frågan, är kanske känslig....
    Adopterar man så är det ju så uppenbart...

    Som sagt så menar jag inget illa utan vill bara förstå.
  • Anonym (Svårt att förstå)
    Anonym (spemadonator) skrev 2019-01-04 22:56:48 följande:
    Detta tillför inget. Kommer anmäla dina kommentarer nu.
    Gör det.

    Jag har inte varit otrevlig mot någon och ställer relevanta frågor.
  • Anonym (Svårt att förstå)
    Nervernautanpå skrev 2019-01-04 22:46:03 följande:
    Ok. Tycker kommentaren "Känner era män sig verkligen som pappor efter att en annan man befruktat er?" var lite väl stark faktiskt.
    Ja, jag kanske formulerade mig lite illa.
    Ber om ursäkt för det.

    Fast frågan i sig är väl relevant?
  • Anonym (Svårt att förstå)
    askyfullofstars skrev 2019-01-10 11:49:31 följande:
    Om vår dotter blir en kopia av donatorn får hon bli det. Vi kommer inte älska henne mindre. Om du bara visste hur efterlängtad hon är. Då spelar det ingen roll hur hon kommer se ut. Det är bara jag och min man som vet hur donatorn ser ut så det är bara vi som kommer veta. Det kommer för alltid vara ett hål i mans hjärta för det beskedet han fick (inga spermier, inte en enda :() men jag tror och hoppas att han ser mening i allt som hänt när hon kommer.

    Vi fick en lista på alla genetiska sjukdomar som donatorn blivit testad för, det var väldigt många på den listan och det är mer än vad jag vet om min mans genetik. Jag tänker även där att det är inget man vet i förhand vare sig det är donator eller med sin partner som man skaffar barn. Jag är troende och tryggar mig med att Gud finns med oss i detta.

    Jag förstår att detta är ett ämne som inte folk diskuterar så mycket. Äggdonation finns det sååå mycket diskussioner om men där är det inte samma frågor såsom ?hur känns det att din man befruktat en annan kvinna?? Det är något med spermier och sexualitet som triggar igång folk till att ställa sådana frågor. Jag vill bara informera dig om att det kan såra otroligt mycket att få den frågan ställd. Det är sådant känsligt ämne och har man aldrig varit med om detta så kan man åtminstone respektera folks kriser och beslut.
    Jag förstår att ert barn är oerhört efterlängtat, givetvis!

    Angående att det diskuteras så mycket mer om spermier än om ägg.. jag vet inte. Har ingen aning faktiskt.
    Men, jag har väldigt svårt att förstå att någon frivilligt donerar ägg med all smärta och elände det innebär. Jag fattar det inte. Skulle aldrig göra det själv.
    Att donera spermier är ju eg en baggis.

    Kanske det kan ha med saken att göra?

    Sen är det ju inte direkt så att en annan man befruktat kvinnan, de har ju inte ens träffats! Jag har i ärlighetens namn svårt att förstå män som donerar också då anonymiteten inte längre finns.
    Skulle faktiskt inte ens vara i ett förhållande med en spermiedonator... för en vacker dag kanske det knackar på dörren och där står alla barn mannen i fråga är upphov till. 

    Det är inte min mening att såra, jag är bara genuint nyfiken och känner ingen (vad jag vet) som genomgått detta.
  • Anonym (Svårt att förstå)
    Lee*** skrev 2019-01-12 18:17:23 följande:
    Du kan alltid starta en egen tråd o inte ta denna tråd dina egna funderingar , inger illa menat till dig. Här i denna tråd är vi som delar samma historia eller delvis.
    Det har du rätt i.
    Kanske jag startar en tråd i ämnet. Ska iallafall inte störa er mer nu..

    Förlåt om jag sårat någon och lycka till allihop! {#emotions_dlg.flower}
Svar på tråden Avsaknad av spermier