Anonym (Ks) skrev 2015-06-25 11:08:09 följande:
Seriöst så tycker jag att den här tråden är lite utspårad. En god anknytning är inget som görs de första minuterna efter förlossningen. Det är heller inget som görs en gång och sen är det klart. Som förälder får man konstant jobba på relationen med barnet. Vissa saker kommer gratis annat inte. Perfekt förälder blir man inte, barnen kommer inte att få en perfekt uppväxt. Det är en ångest man måste lära sig att hantera.
Min äldsta är född med ks mitt på dagen, han var hos mig eller pappan i princip hela tiden. Min andra var vf mitt i natten och både jag och han sov väldigt fort efter förlossningen. Han låg i den där vagnen i flera timmar helt själv. Jag har inte upptäckt att anknytningen skulle vara sämre eller annorlunda på något vis.
Men absolut! Om man låter förlossningssättet påverka ens relation med barnet så till den milda grad att det blir "för evigt på ett negativt sätt" t ex borde man nog leta orsaken till det hela inom sig och prata med nån professionell, och inte skylla det på ks. Och man kan ju undra varifrån denna hets och förväntan om "perfekta förlossningar" kommer ifrån som verkar existera i det svenska samhället idag. För mycket ledighet och för lite att göra i livet innan förlossningen?
Själv hade jag en enda förväntan - att barnet skulle komma levande ut. Och eftersom den förväntan uppfylldes var allt bra, oavsett att det blev komplikationer med nedsövning mm. Tror folk borde tagga ner sina mamma-moln-fluff-förväntningar en aning.
