Fråga till cispersoner:

Jag skulle inte bli förolämpad. Förvånad och smått road - ja :)

Jag skulle mest bli väldigt förvånad. Undra vad som var anledningen till frågan. Skulle nog inte ta illa upp, däremot har jag mött personer där jag inte varit säker (dvs kvinnor med väldigt maskulina drag och stil eller tvärt om) och skulle inte få för mig att fråga. Då känns det som att det kan vara känsligt.

Hade det varit nåt främling som gått fram till mig på stan och inett med den frågan hade jag nog bett att få vara ifred. Ifall det var någon som jag träffade på ett lite mer naturligt sätt hade jag nog lugnt besvarat frågan och frågat tillbaka.

Jag hade först blivit förvånad och sen lite arg och förolämpad eftersom jag ser ut som en kvinna, klär mig kvinnligt och har ljus röst. Mitt självförtroende skulle få sig en törn eftersom någon ens kunde tro att jag var en man klädd som kvinna.

Vad fan är en ciskvinna eller cisman? Någon form av forensiker?

Alltså, jag har aldrig upplevt att det är vanligt bland just feminister att hävda att det är transfobiskt att anta kön utan det är nog snarare bland folk som är engagerade i transfrågan (vilket måhända inbegriper fler feminister än icke-feminister) som rör just de som får stå ut med att tillskrivas kön de inte identifierar sig med.

Anyway, jag hade inte blivit förolämpad. Jag vet att det finns personer som identifierar sig som ett annat kön än vad de "ser ut som" och det finns ju inget omedelbart säkert sätt att veta huruvida jag är en sådan person eller ej, utan att fråga mig.

LoL TS, det är nog jättefå som tycker att man alltid måste fråga först

Sådana frågor brukar bara vara befogade när könet inte är uppenbart. Dvs när någon ser "androgyn" ut eller är en uppenbar transperson.

Det är som med det älskade och hatade ordet "HEN". Det är inte tänkt att användas när könstillhörigheten är känd.

Men nej, jag skulle inte ta illa upp av en sådan fråga, däremot bli förvånad och road.

Det hade varit okej för mig att få frågan, så länge avsikten var god. Men jag hade antagligen undrat varför personen undrade.

Jag tycker dock att det börjar dras lite väl långt när man måste könsbestämma folk. Kan ju förstå om det för sammanhanget är relevant, men annars får man väl bara vara nöjd med att personen är en person. Sitter det någon på tunnelbanan som du inte kan könsbestämma så får du väl nöja dig med att det är en människa du ser. För ditt liv kvittar det väl totalt vad den människan gör / hur den känner sig / vad den identifierar sig med, tänker jag. Det är ju var och en människas ensak.