Varför kör man friska stora barn i vagn? Är ni rädda att de ska få motion eller gå sönder? Var på furuvik igår och hälften av ungarna i framåtvända sittvagnar tror jag var mellan 4-6 år. Ok om de har ett handikapp, men det tror jag knappast gäller särskilt många av vad det såg ut.
Är det föräldrarna eller barnen som är lata?
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2015-07-18 07:24
TS:en är onödigt spydig, jag är bara nyfiken och inte ute efter att förolämpa.
Ja jag är lat. Orkar inte med tjat. Men har uppfostrat två barn idag 8 och 11 år utan att på något sett misslyckas. De två vältränade snälla och omtänksamma individer som klarar sig utmärkt i skolan och är populära bland kompisar. Klassens snällaste kille kallar hans kompisars föräldrar honom. Både grov och finmotoriken sitter. Båda har fått sluta med vagn när de velat och samma med blöja. Vagn sluta de med vid 5 (dottern sluta först vid 1,5 men börja sedan igen) blöja sluta de med vid 3 och 3 månader samt vid 2,5.
[quote=75537063][quote-nick]Lilla W skrev 2015-07
Och miafinastina: jag vet inte vart i Schweiz du har varit (militärläger?) men min mamma är från Schweiz och mina kusiner och kusinbarn har INTE gått flera kilometer i 2 årsåldern och helyllebilden du målar upp med helgsvandringar stämmer inte, snarare är dom mindre aktiva än vad vi är, och min kusin sög på tummen upp i tonåren. Kvinnor fick rösträtt 1991 i en del av landet och barnaga ansågs i alla fall när vi var små som en toppen uppfostringsmetod. Så jag vet inte om det är en jättebra måttstock som du vill påstå. Och eftersom du är så världsvan (jag har oxå bott i andra länder) så borde du väl oxå veta att bara för att barn inte kissar och bajsar i blöjor i många länder (för att det inte finns några blöjor) så betyder det inte att dom är "rena" och går på toaletten. Dom gör sina behov där dom står. Jag är väldans trött på att vi ska nedvärdera hur vi tar hand om barn i Sverige. Sverige är ett fantastiskt land att växa upp i. Vi glömmer ofta att många länder först förbjudit barnaga även först under de senaste decenniet typ Australien, Stor Britannien osv. I min sons dagisgrupp är de yngsta 3 år och ingen har har napp eller blöja så ta och kom ner från dina världsvana hästar. Det du säger om 5 åringar i blöja o nappar stämmer inte.[/quote]
Var jag varit? Måste erkännas att jag bara träffat barn till välutbildade framgångsrika expats och svenskar födda eller utflyttade till Schweiz boende i främst kanton Schwyz och kanton Zurich samt i Geneve. Mina Italienska vänner tillhör samma kategori och bor i norra Italien. Mina egna föräldrar är bosatta i frankrike och där är det på samma sätt.
Så jag hävdar nog att vi är ganska unika i Sverige. Franska barn i femårsåldern springer inte och gapar och skriker inte så som svenska barn gör. De kan sitta stilla som tända ljus vid ett matbord under en lång middag.
Det svenska sättet att uppfostra barn har absolut sina fördelar men ur ett internationellt perspektiv ställer vi väldigt låga krav på våra mindre barn och låter de uppföra sig som småbarn ända upp i fem-sexårsåldern. Det är säkert ingen slump att just svenska vuxna efterfrågar barnfria flyg.
Om svenska föräldrar tog kommandot över sina barn och visade dem att barn är barn och det är vuxna som bestämmer så skulle båda skolan och samhället i övrigt fungera mycket bättre. Samt att lära barnen självklara principer som att passa tider, vara tyst när vuxna talar osv..
Att tillåta och uppmuntra sina barn att vara bebisar i all evighet är att göra sina barn en björntjänst.
Om man är ute på en heldagsutflykt kan väl vagnen vara mycket praktisk om barnet behöver vila under dagen. Ett skönt och tryggt ställe att ta igen sig en stund och kanske ta en tupplur en stund. Det behöver ju inte betyda att barnet åker vagn hela tiden - eller ens särskillt ofta.
Så jag hävdar nog att vi är ganska unika i Sverige. Franska barn i femårsåldern springer inte och gapar och skriker inte så som svenska barn gör. De kan sitta stilla som tända ljus vid ett matbord under en lång middag.
Men vilket förfärligt synsätt, att barn ska vara tysta när vuxna pratar. Här lär vi barnen att inte avbryta, oavsett vem som pratar. Jag ser inte alls varför det barn har att säga skulle vara mindre viktigt än det vuxna har att säga. Dessutom hade det blivit astråkigt om barnen inte pratade. De säger galet mycket roliga saker som jag absolut inte skulle vilja vara utan.
@miafinastina Du har alltså mest träffat rika svenskar i utlandet, förmodligen med barnflickor? Och Italienare... Ja där bor väl gossarna hemma med mamma tills de gifter sig? Ser du hur löjligt det blir med generaliseringar? Och jag frågar igen, vart har du sett alla dessa femåringar som springer runt ned blöja och napp, jag ser dom inte? Alla barn i den åldern jag känner är väldigt kapabla och kompetenta barn med föräldrar som låter dom utvecklas i sin egen takt. Och det synsätt på barn som du pratar om att dom ska vara "tysta när vuxna talar" känns ju ganska förlegat och respektlöst. Varför är det ok att behandla barn med mindre respekt än vuxna? Och min son kan sitta som ett ljus igenom en middag trots att han åker vagn ibland ;) medans mina kusinbarn i Schweiz inte kan det. Vad säger det? Att barn är olika, vad sägs om att möta varje barn som en individ?
Våra barn är vuxna och när de var små så gjorde man i varje familj lite som man kände för. Jag visste t ex inte att det var en viss åldersgräns när barnen inte ska åka vagn så när vi var på olika sommarland och Skansen, Grönan, Liseberg etc etc etc så hade vi vagnen med där barnen fick vila och ibland sova en stund ända tills de var i sexårs-åldern. Vagnen är ju så praktisk också för att packa matsäck och extra kläder etc etc.
Har inte läst tråden. Men gissar att svaren är liknande som dom brukar. Vår numera 4 åriga tjej slutade med vagn vid 2½ års ålder. Hon har alltid vägrat vagn i princip. Men vid 2½ satt hon inte i vagnen mer. Och sedan dess har hon gått, gått och åter gått. Hon gick 5-6 kilometer/dagen utan problem redan då. Och det är inte mindre nu. Går, cyklar, springer, sparkcyklar.
Men jag tror många ggr att föräldrarna är lata. Det är ursäkter som att det inte hinns att barnen ska gå osv. Men min 4 åring går i vuxet normaltempo, så för mig är det främmande att tiden inte finns.
Det finns 5 åringar på hennes förskola som åker vagn. Lata föräldrar!
Har inte läst tråden. Men gissar att svaren är liknande som dom brukar. Vår numera 4 åriga tjej slutade med vagn vid 2½ års ålder. Hon har alltid vägrat vagn i princip. Men vid 2½ satt hon inte i vagnen mer. Och sedan dess har hon gått, gått och åter gått. Hon gick 5-6 kilometer/dagen utan problem redan då. Och det är inte mindre nu. Går, cyklar, springer, sparkcyklar.
Men jag tror många ggr att föräldrarna är lata. Det är ursäkter som att det inte hinns att barnen ska gå osv. Men min 4 åring går i vuxet normaltempo, så för mig är det främmande att tiden inte finns.
Det finns 5 åringar på hennes förskola som åker vagn. Lata föräldrar!
så kan det vara skönt att få lägga sig en stund i en vagn och bara koppla bort allt och vila. I vår familj är vi idoga motionärer allihop så det har inte med lathet att göra utan mer insikten om behovet av psykisk återhämtning.