Efter 1,5 år

Ok, skönt att det gått så fort:) Även skönt att veta om det blir en andra vända:) Hur länge har ni försökt i helhet?

Ok:) Jag bor i Västra Götaland (ej Gbg) så då var det tydligen Sahlgrenska som gällde. Nu orkat jag nog inte ta i det mer, har ställt in mig på juni och blir det innan så blir det bonus! Det enda som känns jobbigt är att tiden tickar.....fyller 34 snart....

Hur har det gått för dig?

Tack:) Har påbörjat 3:e kuren nu så vi får se, men det ger ju lite extra hopp iallafall:)

Vad spännande att du snart är igång och kul att du vill dela med dig och berätta:) Börjat än?

Ja, då förstår du. Jag tror inte att någon annan runtomkring förstår hur energikrävande det är att bara vänta.....

Vad spännande! Är det fortfarande på första äggplocket? Var det Sahlgrenska för dig med?

Ja, de är ju ett tag. Jag antar att man aldrig kommer att ge upp, så länge ingen säger till en att det aldrig kommer att gå. När gjorde du ditt sista IVF ?

Oj, vad roligt att läsa! Grattis! Jag har bara ringt till Sahlgrenska, antar att de säger vad som gäller, men kanske inte skadar att ringa Vårdkansliet och kolla läget?

Nej, de hittade inget i vår utredning, som skulle gå att härleda till en infertilitet, så jag antar att vi skulle kunna bli spontangravida. Har fått pergotime utskrivet, så jag testar det nu i hopp om något. Vad skönt att slippa IVF! Klart att detr värt det, men det verkar vara en jobbig resa....

Ja, visst är det med blandade känslor. Det är ju en liten sorg i sig att man inte lyckats bli gravid naturlig väg och detta känns ju lite som "sista hoppet" (för ett biologiskt barn). Å andra sidan är det ju många som lyckas med IVF så jag tror det gäller att ha en positiv inställning, nu blir det barn:) Blir det inte så, så får man ta det då. Det är tillräckligt tufft ändå.

Japp, har ätit min kur nu och inväntar ägglossning. Med pergotime är det ajajaj....men som sagt, vad gör man inte;)

Det är ju en sorts väntan i det också som är jobbig, men det kanske ändå känns lättare när man är igång? Vad tyckte du om äggplocket? Var det jobbigt? Känner mig lite orolig inför det.....

Okej, ja det gick ju snabbt:) Men skönt ändå at det gick naturligt. Var det er första graviditet?

Lite nyfiken på att få veta lite mer om er alla:)

Själv är jag 34 år och bor i Västergötland. Jag jobbar som lärare och bor med min sambo i hus. Vi har varit tillsammans i 4,5 år och har försökt få barn sedan sommaren 2014, jag slutade dock med p-piller sommaren 2013, men vi försökte aldrig bli gravida under det året. Jag tycker om att röra på mig genom promenader, jogging, skidåkning men även att laga mat och umgås med vänner. I stort sett alla våra vänner har barn och jag upplever att man hamnat i ett lite konstigt läge med umgänget. Det är ju inte så att man blir naturligt medbjuden på utflykter till lekplatsen och ärligt talat så tycker jag just nu inte att sådana aktiviteter är jätteroliga, det är ju skillnad om man har egna barn. Längtar tills att få ha min egna familj, men även att få bli en större del i den sociala gemenskapen igen. Tycker det känns lite jobbigt och ensamt att gå igenom det som jag och många av er går igenom nu. Känner ingen som har gjort IVF och har ingen att direkt prata med. Skönt att ni är några som delar av med er här:)