Dagens "måsten"! Resa, karriär, fina materiella saker.

För min del är det snarare så att jag vet exakt vad jag vill ha. Barn, hus och resor ingår inte där, utan det är ett speciellt jobb som hägrar, men det är i princip omöjligt att kunna leva på. Så... känner inte riktigt igen mig i statusjagande, däremot är jag fruktansvärt olycklig för att jag inte får jobba med det jag vill. Känner igen mig i det många ofrivilligt barnlösa skriver om hur de upplever sin situation. Samtidigt vet jag att många skulle tycka att jag var fånig om de fick veta hur mycket det betyder för mig...

Tror det handlar mer om att sätta perspektiv på det man gör, allt man gör om det nu handlar om att plugga, resa eller hitta sina sätt att trivas med sin tillvaro genom att resa, satsa på karriär, bilda familj, laga hemlagad mat, göra upptäcksfärd och vandra i skogen ett stenkast bort från sitt hem och hitta blåbär eller svamp eller ja genom att t.ex. inte resa, inte skaffa allt sånt som "alla andra gör och ha alla måsten" osv. Man ska väl tänka mer på vad som viktigt för en själv och försöka uppnå det, sånt som ät viktigt för en själv, för barnen, familjen, för framtiden osv MEN inte för någon annan.

Vad är det för mening att skryta eller hävda sig för att man kör en schysst modern bil, bygga ett sprillans nytt villa, resa 3-4 utlandsresor i fjol, piska sig upp längs karriärstegen? Det är snarare patetiskt. Det går inte att ha allt, livet är inte alltjämt perfekt, någonting måste ju strykas på foten för att kunna ha något annat. Går liksom inte att äta av kakan och samtidigt ha det kvar. Förstår att det blir sånhär hets med alla dessa "måsten" för många, därför är jag mer för att prioritera vad som är viktigast först och utifrån det leva och ha lite drömmar/mål som är uppnåeliga och kunna njuta och må bra!

Att ligga på topp är väl samtidigt en stor prestation och prestige utan dess like, frågan är vad är det slitet värt egentligen i slutändan? Är det värt det kan jag köpa det, annars inte.

Ja, vad leder denna levnadsstandard till? Kaos, inte minst för miljön.

Stressade vuxna, utbrända barn?

Jag har ofta stört mig på reklam som tex "byt ut din mobil varje år", "Rädda julfriden med mer surf" eller "Tröttnat på ditt gamla kök?". Tröttnat? TRÖTTNAT?

Vad hände med att ta tillvara på det som redan finns... Vi går vårt eget öde tillmötes snabbare än vad vi kan föreställa oss med denna överkonsumtion.

Jag har i alla fall valt att backa vad gäller detta och det känns så bra! Jag mår bättre av att skicka iväg en säck kläder till bättre behövande än att köpa nytt. Vill jag förnya något hemma kan det räcka att plocka bort lite saker. Jag och en vän brukar byta kläder vi tröttnat på och det känns så bra!

När du köper den där nya telefonen och skrivet på FB "Idag kom min stora kärlek hem", hur tänker du då? Hur länge håller den där känslan i sig?

Jag tror att många faller offer för att visa upp sig för kompisar, släkt och grannar med fina prylar, bilar och dyra resor till exotiska destinationer och vissa skuldsätter sig tom för att kunna göra det. Men sen finns det självklart människor som ärligt uppskattar ett fint smycke, ett dyrt matsalsbord till den tjusiga våningen i stan eller en resa till Bora Bora för att dom bara gillar sakerna och inte för att imponera på någon.

Som alltid så finns det två sidor på myntet. Men visst är det sorgligt med människor som fastnar i något rat race dom egentligen inte vill delta i men dom vill inte heller visa sig "sämre" än omgivningen. DET är det sorgliga om du frågar mig, inte att människor som har råd köper fina saker för sin egen skull.

Jag tycker att det är väldigt tragiskt med folk som gör saker bara för att vara lika fina som andra, eller kanske tillochmed bättre än andra. Att folk som känner så dessutom skaffar barn tycker jag är ännu värre. Jag tycker att man bör vara bekväm med sig själv och sitt liv innan man skaffar barn och för över det dåliga på dem. Att vara först med att skaffa barnen telefoner och datorer och andra dyra prylar blir bara skevt om man inte själv är en extrem teknikmänniska så man älskar teknik. Att ge barnet dyra  märkeskläder för att de ska vara lite finare än andra blir också skevt. Att resa för att alla andra gör det är skevt.

Att  göra saker av fel orsaker är fel.
Att göra det för att man genuint tycker om att göra det är inte fel. Att göra det för att verka bättre än andra är fel. Att dessutom föra över på sina barn att det inte duger att vara som man är och göra saker man tycker om är fördjävligt.,

Anser jag.

Alla är olika och de som vill resa göra karriär och tjäna pengar är det fel ? Jag gillar att resa och uppleva saker och ett jobb där jag utvecklas är inte fel. Jag och min familj har ett bra liv och vi är friska och krya och harmoniska och det känns viktigt för mig

Jag tycker att resa är jätteroligt och prioriterar därför det, inga husdjur och ingen villa här inte.

Jag känner redan nu i 40-årsåldern hur hjärnan liksom stelnar till i vardagen, man går på rutiner och den ena veckan är den andra ganska lik.

Att komma bort väcker upp mig, ger mig nya tankar, nya möten, ny kunskap om världen, lust att skapa och gör mig mer harmonisk.