BF Augusti 2016

Hoppas det går bra för alla med att få sjukskrivningar och graviditetspenning godkänt av FK. Jag har lyckats få världens trevligare handläggare tror jag, en ung tjej. Förstående och jättetrevlig. Ringer upp om det är något jag missat att göra så att jag inte ska bli utan ersättning.

Läst en del inlägg både här och på Facebook det senaste där mammor som önskar igångsättning eller att inte amma ifrågasätts och "anklagas" för att vara en dålig mamma. Är glad och tacksam för att vi i den här gruppen trots olika åsikter ändå respekterar och stöttar varandra! Tack för det tjejer!!

Jag har också mensvärk till och från, har haft det från v 22-23 och är i v 28 nu. Tror och hoppas det är livmodern som växer.

Hmm ja så kanske det är. Är så längesen jag var gravid senast så jag har glömt det mesta av hur det är och hur det ska kännas. Är du orolig så är det kanske bäst att ringa förlossningen? Bättre ringa en gång för mycket.

Sådär tänkte jag med mina första barn också. Lika bra att köra på när man ändå är inne i det. Ville ha ganska tätt mellan barnen också. Så vad vi gett oss in på nu vet jag inte riktigt! ;) Nu sover barnen gladeligen länge på morgonen och är det inga aktiviteter så brukar det bli frukost först vid 9.30-10. Nu ska vi plötsligt vakna flera gånger på nätterna och upp tidigt på morgonen igen. Just den biten längtar jag inte efter!! :)

Välkomna alla nya! :)

Jag har ingen aning om varken hur min mammas graviditeter och förlossningar varit. Hon är lite speciell och väldigt negativ så det har inte blivit att jag delat mina graviditeter med henne på det sättet jag önskat.

Jag har köpt allt som jag ska ha med mig i BB-väskan förutom en bok och något att äta. Tänkte också packa den runt v 30, så 2 veckor kvar för min del.

Trodde jag köpt det mesta men insåg idag att det jag har kvar är stora och viktiga saker. Babynest, bilstol, skötväska, babysitter och sjal. Babynest beställde jag idag. Babysitter funderar jag på Inovi babysitter, någon som vet om den är bra? Någon som har/har haft en Brio Smile och vet vilket babyskydd som passar till chassit? Sjal är en djungel och skötväska hittar jag ingen jag gillar. :(

Ja just det Kela81 ersättning måste jag ju köpa också. Bra att du sa det! :)

Ja hoppas ni får bra hjälp! Här har bonussonen på snart 11år adhd. Vi känner att vi inte får någon direkt hjälp av BUP. Medicinering och sen säger de i princip att vi ska anpassa livet efter honom. Att han fortfarande är för liten för att få hjälp hur han ska hantera sin ilska. Det gör att det blir många konflikter här hemma då jag inte anser att alla vi andra ska behöva anpassa oss helt efter honom, det gör vi väldigt mycket ändå. Men hoppas det går bra för er och att ni får den hjälp ni behöver!

Tack för tipset om skötväskan, den såg jättefin och praktisk ut. Blir kanske en sån. :)

Mulan91: Vet inte riktigt om jag vågar svara med risk att bli påhoppad för att man inte "får" känna som jag gör ang bonussonen... Men jag tycker faktiskt det är jättejobbigt, så jobbigt att jag emellanåt funderar på att lämna min sambo. I början gick det bra, men det har blivit värre ju äldre han blivit. Nu är det konflikter nästan varje dag. Det har gått så långt så jag har inga känslor alls för min sambos barn. För mig hade de mer än gärna fått bo hos sin mamma, men det funkar inte, där skulle det gå käpprätt åt helvete för dem rent ur sagt. Allt har inte med minsta sonens Adhd att göra, utan mycket beror på dålig uppfostran och slapphet från föräldrarnas sida. Men adhdn är det som gör att bägaren rinner över, det har som sagt gått så långt att jag funderar på om jag orkar 10 år till innan han flyttar hemifrån. Känner mig jättehemsk som känner så här med tyvärr är det så. :(

E81 jag har varit med på möten på BUP och bett om hjälp hur vi ska hantera vissa situationer. Men svaret vi fått på alla frågor är att försöka undvika konflikter och anpassa oss efter bonussonen. Visst det kanske hade funkat om det var vårt gemensamma barn. Men det är det inte, och vi har 3 (snart 4) andra barn att ta hänsyn till också. Sambon är uppsatt på nån kurs/föreläsning men han har stått i kö i 1 år och de vet inte när nästa kommer starta. Men det kommer handla om hur man ska hantera olika situationer. Inget om hur man ska hjälpa barnen att själva kunna hantera vissa situationer. Jag tycker också att en 11åring är tillräckligt stor för att kunna lära sig att hantera sina känslor. Men tydligen inte enligt BUP. Och i skolan gör de allt för att slippa konflikter, låter honom komma undan för att de inte orkar ta en konflikt. Så det han får lära sig är att han kan nästan göra som han vill, omgivningen anpassar sig för att slippa konflikter. Känns som en bra strategi att bygga en grund inför framtiden på...

Vet inte vart vi ska söka hjälp annars. Visst hade jag kunnat söka info på nätet, läsa böcker och gå med i föräldragrupper på tex FB. Men jag känner att det är föräldrarnas jobb. Jag har två, snart tre, egna barn som behöver min tid. Hade föräldrarna varit mer engagerade så hade jag nog också varit det.
Medicinen har hjälp en del i skolan, han kan koncentrera sig bättre. Men den håller inte hela dagen så den har hunnit gå ur innan han kommer till fritids eller hem. De ska byta medicin men kan inte göra det förrän han gått upp i vikt, och det gör han inte.
Tror att det viktigaste för barn oavsett diagnos eller inte är föräldrarna, och särskilt för barn med någon form av diagnos. Det är vi som måste hjälpa dem på alla sätt vi kan, tycker det är en skyldighet som förälder. Men så tycker inte alla tyvärr....